Många arbetsmiljöproblem hänger ihop med organisationen. Ändå riktas åtgärderna ofta mot individer. Det visar en studie av en stor arbetsmiljösatsning i Västra Götalandsregionen.
Arbetsmiljösatsningen i Västra Götalandsregionen (VGR) har som mål att sänka sjuktalen, förebygga sjukskrivningar och förbättra arbetsmiljön. Ett viktigt inslag är att chefer kan söka pengar för att ta itu med arbetsmiljöproblem i sin egen verksamhet.
Satsningen följs av forskare vid Institutet för stressmedicin (ISM) och Göteborgs universitet i ett forskningsprojekt kallat Stratsam (se faktaruta). De planerar flera rapporter under resans gång.
Nu har Magnus Åkerström, medicine doktor, och Jonathan Severin, forskningsassistent, båda vid ISM, tittat närmare på två frågeställningar:
- Vilken typ av arbetsmiljöproblem ville cheferna komma tillrätta med då de sökte pengar?
- Vilken typ av insatser ville de göra för att lösa problemen?
Problemen är organisatoriska
– Det vi vill lyfta fram är att det finns en tydlig missmatch, säger Magnus Åkerström. Så gott som alla problemställningar som cheferna beskriver är organisatoriska. Likväl är den vanligaste åtgärden som de föreslår en förebyggande åtgärd på individnivå.
Forskarna analyserade alla ansökningar om medel från Arbetsmiljösatsningen under åren 2017 och 2018. Det var 154 stycken, med sammanlagt 209 förslag på åtgärder. Av ansökningarna beviljades 114, helt eller delvis.
I så gott som alla ansökningarna (97 procent) beskrev cheferna arbetsmiljöproblem som bottnade i organisatoriska faktorer. De insatser de ville göra hade i de flesta fall hela personalgruppen som målgrupp.
Med ”organisatoriska faktorer” menar forskarna de strukturer, rutiner och förutsättningar som finns på arbetsplatsen. På en vårdavdelning till exempel, kan det handla om hur mycket personal som finns, vilken kompetens som finns att tillgå och vilken typ av patienter man vårdar där. Andra organisatoriska faktorer är hur lokalerna ser ut, vilken utrustning som finns och hur arbetsuppgifter fördelas mellan medarbetarna.
Det som cheferna sökte medel för hängde ofta inte ihop med problemen som beskrevs.
– Cheferna kunde beskriva problem med hög arbetsbelastning, på grund av hög personalomsättning, rekryteringssvårigheter eller överbeläggning. Men det de sökte medel för hängde ofta inte ihop med problemen som de beskrev, säger Magnus Åkerström.
Lösningar på individnivå
Uppemot hälften av ansökningarna handlade istället om arbetsmiljöåtgärder som skulle riktas mot medarbetarna som individer.
Det var bland annat inspirationsföreläsningar om friskvård och satsningar på fysisk aktivitet på arbetstid. Sådana åtgärder kan förstås vara mycket bra, fortsätter Magnus Åkerström. Men haken var att de ofta saknade tydlig koppling till de problem som togs upp i ansökan.
Magnus Åkerström betonar att resultatet ska ses som en ögonblicksbild. Han och Jonathan Severin analyserade enbart vad som stod i ansökningarna. Arbetsplatserna kan även ha gjort andra arbetsmiljöinsatser, med organisatorisk inriktning, som studien inte fångar upp.
Analys saknas ofta
Många arbetsplatser verkar behöva lägga mer krut på inledningen av en arbetsmiljöinsats, enligt studien. I bara hälften av ansökningarna framgick att de byggde på en analys av problemen.
– Problemanalysen är en framgångsfaktor, säger Magnus Åkerström. Man behöver känna till rotorsaken till problemen för att veta vad man ska satsa på.
Hög arbetsbelastning var ett gemensamt problem för flera verksamheter. På en arbetsplats – där man hade gjort en problemanalys – sökte chefen medel för att kunna borra djupare i arbetsmiljöfrågorna. Därefter ville man skapa en långsiktig handlingsplan för att minska personalomsättningen och sänka sjuktalen.
Det krävs mycket för att börja tänka organisation
En annan arbetsplats med samma problem – men utan problemanalys – ville ordna en inspirationsföreläsning för medarbetarna. Den skulle handla om vikten av fysisk aktivitet på fritiden.
Behöver hjälp skifta fokus
Chefer kan behöva stöd för att kunna pricka rätt med sina arbetsmiljöinsatser, menar Magnus Åkerström och Jonathan Severin. De har inte alltid rätt förutsättningar, i form av tid och kunskap för uppgiften. Ofta är det klokt att koppla in företagshälsovården eller arbetsmiljökunniga personer inom HR. Ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ger en bra grund att bygga vidare på.
– Vi står inför en stor utmaning med att flytta perspektivet, från att ta hand om individer till att försöka lösa organisatoriska problem, säger Magnus Åkerström. Både chefer och HR har ofta ett individfokus. Det krävs mycket för att kunna växla över och börja tänka organisation. Det behöver de träna på och få hjälp med.