Arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop

3 februari 2020 Lästid: 5 min
Sjuksköterska tar blodtryck på äldre man i hemmiljö.
Vård sker allt oftare i patienters hem. Då finns det mycket att vinna på att samordna arbetet som rör vårdgivarens arbetsmiljö, med det som rör patientens säkerhet.

Foto: Gaetan Bally / TT

Arbetsmiljö i hemsjukvården hänger ihop med patientsäkerhet. Det finns mycket att vinna på att jobba samtidigt med båda sakerna. Det menar forskaren Sanny Shamoun, som har undersökt hur det fungerar idag.

Alltmer sjukvård utförs i patienternas hem, i stället för på sjukhus. I allmänhet är det kommunerna som utför hemsjukvården.

Arbetsmiljöfrågorna i kommunal hemsjukvård handlar ofta om patientsäkerhet också, menar Sanny Shamoun, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Dålig belysning hemma hos en patient kan göra det svårt för personalen att utföra sitt arbete. Samtidigt kan brist på ljus öka risken för att patienten får fel medicin.

– Det finns mycket att vinna på att jobba integrerat med arbetsmiljö- och patientsäkerhetsfrågor, och många likheter i systematiken. Det kan vara ett sätt att använda knappa resurser mer effektivt, säger Sanny Shamoun.

Hon har lett ett forskningsprojekt om samordning av arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbete, som nyligen avslutats. Där besökte forskarna hemsjukvårdsverksamheter för att undersöka hur de arbetade med arbetsmiljö och patientsäkerhet. De ville se om frågorna kopplades ihop i verksamhetens ledningssystem.

Forskarna intervjuade personer med olika roller inom hemsjukvården. På chefsnivå var det till exempel socialchef, HR-chef och enhetschefer. De intervjuade också biståndshandläggare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, skyddsombud med flera. De analyserade också vad som hindrar samordning och vilka möjligheter hemsjukvården har att förbättra den.

Krav på systematiskt arbete

Olika lagstiftning styr, men för båda områdena finns det krav på ett systematiskt arbete med att undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp risker. Rutinerna ska fungera i praktiken – inte bara på pappret.

Det var svårt att hitta goda exempel på integrering, berättar Sanny Shamoun. I studien ingår fyra kommuner. Där fanns både intresse och vilja, men arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbetet samordnades inte i någon större utsträckning.

Jobbar utifrån olika funktioner

– Det vi ser är att man jobbar väldigt uppdelat utifrån olika funktioner. Antingen har man patientsäkerhetsfokus eller arbetsmiljöfokus, säger Sanny Shamoun.

Oftast har patientsäkerhetsarbetet fördelats till den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS. Arbetsmiljöuppgifterna brukar läggas på enhetscheferna. Båda är specialister inom sina egna områden. De ansåg inte att det ingick i uppdraget att ”gå utanför ramarna”.

Arbetsmiljöaspekterna skulle kunna tas upp redan vid bedömningen av vilken vård i hemmet som en patient har rätt till, menar Sanny Shamoun.

I våra forskarhjärnor kändes det väldigt naturligt

– I samma beslut skulle man kunna göra en riskbedömning hemma hos patienten, för att det ska vara en god arbetsmiljö för dem som ska vårda. I våra forskarhjärnor kändes det väldigt naturligt. Men biståndshandläggarna som vi intervjuade såg sin roll som väldigt begränsad.

Biståndshandläggarna menade också att det var regelverken för socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården som styrde dem. De hänvisade till socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd till vissa funktionshindrade (LSS).

Stuprör i organisationen

Ett annat hinder för integrering är att hemsjukvården är organiserad i olika ”stuprör”. Biståndshandläggarna finns i ett rör. Enhetscheferna, som har personalansvar för dem som ska göra jobbet hos patienterna, finns i ett annat. Det gör det svårare att koppla ihop frågorna.

Flera av de intervjuade hade också en bild av att lagarna för socialtjänst och hälso- och sjukvård var överordnade arbetsmiljölagen, trots att det inte stämmer.

– Att arbetsmiljölagen är en lag av samma dignitet uttalades inte. Den sågs som underordnad, säger Sanny Shamoun.

Medarbetarna kunde också säga att deras egen arbetsmiljö inte var så viktig. ”Det är ju patienten som vi finns till för, och som ska vara i fokus.” Det gjorde dem mer beredda att acceptera sämre arbetsförhållanden. De kunde godta exempelvis stress, bristande hygien, krävande anhöriga, dåliga arbetsställningar eller dålig belysning hemma hos patienterna.

– Vissa sa att de hade pannlampor för att kunna se ordentligt. Dålig belysning har självklart både med arbetsmiljö- och patientsäkerhet att göra, men de aspekterna kopplades inte ihop.

Går att förändra

Det går att förändra situationen, menar forskarna.

Det handlar mycket om att anlägga ett helhetsperspektiv på verksamheten. Då kan man oftast använda samma ledningssystem, och samma it-lösningar, oavsett fråga. Men det kräver principbeslut på högre nivå, säger Sanny Shamoun.

Många intervjuade kände igen sig i forskarnas tanke att arbetsmiljö och patientsäkerhet är ”två sidor av samma mynt”.

– Det gör det möjligt att fortsätta diskussionen om integrering, säger Sanny Shamoun.

Klicka här för att läsa en artikel som skrevs när projektet startade.

Om forskningen

Projekt
Effektivare arbetsmiljöarbete vid vård i hemmet genom integrering med annan verksamhetsstyrning

Projektledare
Sanny Shamoun, IVL Svenska Miljöinstitutet

Finansiär
AFA Försäkring

Tidsperiod
2016–2020

Här hittar du rapporten om hur man kan arbeta med arbetsmiljö och patientsäkerhet i kommunal hemsjukvård.

Så kan ni integrera arbetsmiljö med patientsäkerhet

  • Prata om att frågorna hänger ihop
  • Tänk i termer av ett gemensamt ledningssystem, inte flera olika
  • Bygg vidare på samarbeten som redan finns
  • Jobba med ett helhetsperspektiv, där arbetsmiljö ingår
  • Använd KIA-systemet – för att rapportera avvikelser inom både patientsäkerhet och arbetsmiljö.
  • Inspireras av Gröna Korset – en metod som hjälper personalen att systematiskt upptäcka patientrisker. Kan användas även för att uppmärksamma risker i arbetsmiljön. 

Läs mer i SKRs skrift patientsäkerhet och arbetsmiljö 

Använd även Suntarbetslivs snabba och enkla stöd Forskning på 5 om säkerhetsklimat.

Ny handlingsplan för ökad patientsäkerhet

I januari 2020 släppte Socialstyrelsen den första nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Tanken är att den ska stödja regionernas och kommunernas arbete med patientsäkerhet, och minska risken att patienter drabbas av vårdskador.

I planen finns både grundläggande förutsättningar för en säker vård, och några prioriterade fokusområden. 

    Text: Margareta Edling