Nätmobbning är en arbetsmiljöfråga

11 mars 2019 Lästid: 4 min
man i röd tröja sitter vid dator. En kvinnlig hand på skrivbordet intill. Man ser bara armarna, inga ansikten.
Fler män än kvinnor känner sig utsatta för nätmobbning, och fler chefer än medarbetare. Det visar en ny doktorsavhandling där mobbning och trakasserier på nätet undersöks.

Foto: Jenny Drakenlind / Scandinav / TT

Nätmobbning behöver tas mer på allvar på arbetsplatser. Det menar Rebecka Cowen Forssell, som skrivit en avhandling i ämnet. Prata om er roll som medarbetare eller chef på sociala medier, skapa riktlinjer och se till att risken för digitala trakasserier blir en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, råder hon.

Nätmobbning kan se ut på många olika sätt. Det kan vara upprepade Facebook-inlägg med kommentarer från en grupp arga föräldrar om ditt jobb på förskolan. Det kan också ske i mejl som går ut från kollegor eller chef till en hel arbetsgrupp, eller genom att man utesluts från mejllistor.

Den digitala miljön som de flesta av oss rör oss i på jobbet numera gör att mobbningen också flyttar dit. På många sätt ser trakasserierna på nätet ut precis som traditionell mobbning.

— I grunden är det samma sak eftersom det alltid handlar om makt, säger Rebecka Cowen Forssell, forskare vid Malmö universitet.

Både skillnader och likheter

Hon har disputerat med en avhandling om nätmobbning. I den har hon undersökt hur vanlig nätmobbning är, hur den kan ta sig uttryck och hur den skiljer sig från traditionell mobbning.

Även om det finns stora likheter mellan traditionell mobbning på arbetsplatser och när den sker digitalt är en skillnad att den ofta sker i form av text eller bild. Det gör att den som ligger bakom mobbningen har mer kontroll över sitt budskap. Det går att formulera sig så att den blir tvetydig och går att tolka på olika sätt.

Inläggen finns kvar

Avsaknaden av personlig kontakt mellan den som mobbar och den utsatte förändrar också vad som ’sägs’. Det gör det enklare att skriva sådant som få skulle ha sagt till någon ansikte mot ansikte.

porträtt på Rebecka Cowen Forssell som skrivit ena vhandling om nätmobbning.— När vi sitter vid en dator och skriver ser vi inte den andra personens känslomässiga reaktion på texten. Det gör att känslor av empati minskar för den vi skriver till eller om, säger Rebecka Cowen Forssell.

Hon har bland annat djupintervjuat åtta chefer och medarbetare som själva har drabbats av mobbning, de flesta anställda i offentlig verksamhet. En av de negativa konsekvenserna, menar flera av de intervjuade, är att inlägg på sociala medier såsom Facebook och bloggar finns kvar på nätet. Det gör att det blir en slags ständig upprepning i mobbningen.

Yrkesliv och privatliv blandas på nätet

Ytterligare en skillnad är att fler än enbart kollegor kan läsa det som står på nätet. Spridningen av inläggen gör att gränsen för det privata och det professionella livet suddas ut.

— Vi har sett i våra studier att nätmobbning får värre konsekvenser än traditionell mobbning. Det påverkar hälsan mer negativt för den som blir drabbad. Fler väljer att sluta på sina jobb efter att ha blivit utsatta för nätmobbning, säger Rebecka Cowen Forssell.

Fler väljer att sluta på sina jobb efter att ha blivit utsatta för nätmobbning.

Fortfarande verkar dock vanlig mobbning på arbetsplatsen vara vanligare än nätmobbning. Men det beror på hur man definierar mobbning.

Chefer upplever sig mer utsatta

Rebecka Cowen Forssell skapade också en enkätundersökning på nätet om olika sorters mobbning på arbetsplatser. Där svarade 3371 slumpmässigt utvalda yrkesverksamma personer i Skåne i åldrarna 25 till 65 år. Av dem upplevde 3,5 procent sig som mobbade ansikte mot ansikte de senaste sex månaderna. Knappt 1 procent ansåg sig vara nätmobbade under samma period. Men 10 procent rapporterade en utsatthet för beteenden som forskare kategoriserar som nätmobbning.

Dessutom uppgav fler chefer att de är utsatta för nätmobbning jämfört med traditionell mobbning. Det visade sig också att fler män än kvinnor upplevde sig utsatta.

Att chefer är mer utsatta har att göra med att de oftare har en mer utåtriktad position. En annan aspekt är att maktdynamiker förändras med digital kommunikation och sociala medier.

— Men varför män är mer utsatta än kvinnor vet vi inte. Vi behöver mer forskning kring nätmobbning för att ta reda på det, säger Rebecka Cowen Forssell.

Nätmobbning behöver bli en del av SAM

Vi behöver prata mer om den mobbning och de trakasserier i arbetslivet som sker i digitala rum både i och utanför arbetsplatsen. Frågor om nätmobbning borde vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, tycker Rebecka Cowen Forssell.

— Det handlar om sådant som vem arbetsgivaren förväntar sig att du representerar på sociala medier. Är det dig själv som privatperson eller som anställd? Hur ska vi interagera med kunder, vårdtagare, elever och föräldrar om arbetsplatsen har sociala medier?

Om projektet

Avhandling
Cyberbullying – transformation of working life and its boundaries

Institution
Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA), Malmö universitet

Doktorand
Rebecka Cowen Forssell

Klar 2019

Läs mer om Rebecka Cowen Forssells studie.

Hantera nätmobbning på arbetsplatsen - några tips

  • Ta fram policyer för mobbning som också handlar om den digitala arbetsmiljön.
  • Ha en diskussion på arbetsplatsen om hur ni använder sociala medier.
  • Som chef är det viktigt att agera och starta en utredning om en anställd blir utsatt.
  • Se till att den som blir utsatt har möjlighet att få stöd, till exempel av företagshälsovården.

Text: Teres Hallman