Sexuella trakasserier handlar om makt, menar Anneli Häyrén, genusforskare på Uppsala universitet. Det gäller både på arbetsplatser och i andra sammanhang. Arbetsplatser med trygga närvarande chefer, och tydliga och välkända policyer kan förhindra att det händer.
De senaste veckorna har många kvinnor i sociala medier vittnat om sexuella trakasserier, inte minst på arbetsplatser. Vad är det som händer egentligen, när någon blir sexuellt trakasserad?
– Den som trakasserar är ofta en person med makt på arbetsplatsen. Det kan vara en chef, eller en informell ledare som känner sin position hotad. Den som trakasseras sticker ut i någon form och ska sättas på plats, säger Anneli Häyrén.
– Det kan handla om en kvinna som börjar arbeta på en mansdominerad arbetsplats, och som i trakasserarens ögon uppträder för utmanande socialt och tar för mycket utrymme.
Genom att reducera henne till kvinna förminskar man henne och tar ifrån henne den ursprungliga anledningen till att hon är där, som ju är hennes kompetens.
– Man ”ordnar” statusen kring fikabordet med hjälp av de sexuella trakasserierna. Det är en slags mobbning, men en mobbning som beror på könstillhörighet.
Kan användas som hämnd
Sexuella trakasserier kan förekomma även på en kvinnodominerad arbetsplats. En manlig chef eller kollega kan välja ut en eller flera kvinnor som inte anses passa in och som uppfattas som fel på något sätt.
Det förekommer också att kvinnor trakasserar män sexuellt, även om det inte är lika vanligt enligt statistiken. Anneli Häyrén har forskat om blåljuspersonal, bland annat om ambulanssjuksköterskor, och fått höra berättelser om män som utsatts av kvinnor på samma sätt.
Ett annat skäl till sexuella trakasserier är att det har börjat med att den som trakasserar först känt en attraktion, men när kvinnan (eller mannen) inte ger något gensvar övergår det i hämnd i form av ovälkomna verbala eller fysiska närmanden och kränkningar.
Arbetsgivaren måste utreda sexuella trakasserier
Det finns många saker man kan göra på en arbetsplats för att förebygga sexuella trakasserier, menar Anneli Häyrén. Man behöver prata om sexuella trakasserier, utbilda och informera om policyer och värdegrunder. Nyanställda behöver få veta vad som gäller på arbetsplatsen.
– Om det ändå händer, är det viktigt att ha en struktur för att utreda trakasserierna. Alla ska veta vart de kan vända sig om de känner sig utsatta, och processen för en utredning ska vara känd.
Arbetsgivaren har en skyldighet att ta hand om både offer och förövare tills man slagit fast vad som hänt. När det är klargjort behöver det bli konsekvenser för den som trakasserat.
– Det måste bli tydligt för alla att det här är förbjudet, säger Anneli Häyrén.
Konsekvenserna kan vara att den som trakasserat flyttas från arbetsplatsen, får ett löneavdrag eller i allvarligare fall avskedas.
Arbetsgivaren kan också behöva ta in extern hjälp för att skapa en bättre arbetsmiljö, för att förhindra att det sker igen.
En arbetsplats där sexuella trakasserier förekommer är en ineffektiv arbetsplats, menar Anneli Häyrén.
– Det kostar otroligt mycket pengar! Det är dyrt att ta in utredare som ska klarlägga vad som hänt. Men det kostar också i form av allt arbete som inte blir gjort, och alla idéer som inte kommer fram. En arbetsplats där sexuella trakasserier förekommer är ingen trygg arbetsplats.
Var fjärde undersköterska är utsatt
Sexuella trakasserier förekommer i alla yrkesgrupper, men är vanligast inom yrken där de anställda kommer i kontakt med människor. Där kommer trakasserierna framför allt från kunder, brukare, patienter och klienter.
Undersköterskor är särskilt utsatta, visar SCB:s arbetsmiljöundersökning från 2015. Mer än var fjärde undersköterska har drabbats. Personliga assistenter är en annan riskgrupp: där har 14 procent drabbats av sexuella trakasserier från brukare.
Johan Ingelskog, enhetschef över arbetsplats- och avtalsenheten på fackförbundet Kommunal, är inte förvånad över siffrorna.
– Det här drabbar framför allt våra medlemmar som arbetar i mycket ensamarbete, bland annat i hemtjänsten, säger han.
Systematiskt arbetsmiljöarbete en väg att förebygga
Gunnar Sundqvist, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), vill slå ett slag för vikten av en systematisk incidentrapportering i de här fallen. SKL har också uppmärksammat debatten. De kommer att gå ut med ett informationsbrev till samtliga arbetsgivare inom sina sektorer, med råd om vad de behöver tänka på för att förhindra sexuella trakasserier.
– Den här frågan angår alla som är arbetsmiljöansvariga i kommuner och landsting. Det är viktigt att signalera att det här inte får förekomma, säger Gunnar Sundqvist.
Fackförbundet Vision har nyligen lagt ut en webbutbildning om vikten av ett aktivt likabehandlingsarbete på arbetsplatserna, med namnet En arbetsplats för alla.
– För att arbetet mot diskriminering ska bli riktigt lyckosamt är det bra om det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete i grunden, säger Olof Ambjörn, strateg i mångfald, jämställdhet och arbetsmarknad på Vision.
Regeringen har bjudit in arbetsmarknadens parter till ett möte den 8 december för att diskutera hur man kan motverka sexuella trakasserier i arbetslivet. Till mötet är kallade representanter för LO, TCO, SACO, Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket, och Sveriges Kommuner och Landsting, samt Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket.