Högsta ledningen i en organisation behöver ta medarbetarnas psykosociala hälsa på allvar. Nu arbetar forskare med en enkät som fångar upp hur väl ledningen gör det.
Fysiska arbetsmiljöproblem har arbetsgivare i Sverige stor erfarenhet av att hantera. Det finns en lång rad föreskrifter och rutiner inriktade på dem. Men idag beror en stor del av den arbetsrelaterade ohälsan på stress och organisatoriska och sociala faktorer. Föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö från 2015 förtydligar att arbetsplatser i större utsträckning behöver arbeta förebyggande även med de faktorer som inte är fysiska.
— Ofta är det komplexa samband som leder till den psykosociala ohälsan. Därför kan det vara svårt att mäta eller undersöka vad den beror på, säger Hanne Berthelsen.
Hon är forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering på Malmö Universitet. Tillsammans med forskarkollegan Tuija Muhonen har hon översatt och anpassat en enkät för att kunna mäta det som kallas psykosocialt säkerhetsklimat i en organisation. Enkäten kommer ursprungligen från Australien. Den har tagits fram av Maureen Dollard, professor i arbets- och organisationspsykologi vid University of South Australia.
Tar tempen på stressförebyggande arbete
Psykosocialt säkerhetsklimat är ett begrepp som kan användas för att ta tempen på hur medarbetarna upplever att chefer och den högsta ledningen tar det stressförebyggande arbetet på allvar.
Psykosociala problem kan bero på många olika saker. Om någon känner stress till exempel på grund av för höga krav, kan det ibland gå att lösa genom att den här personen får lär sig stresshantering. Men stressen kan också bero på att fler personer behöver vara på plats för att kunna göra jobbet. Då räcker det inte med stresshantering på individnivå. Då behöver ledningen göra ändringar i organisationen för att lösa och förebygga problemen.
— Att det finns organisatoriska orsaker till den psykosociala ohälsan har vi sett i tidigare studier. Flera personer på en arbetsplats upplever ofta samma typ av problem. Och det är dem som vi lyfter fram i den här enkäten, säger Tuija Muhonen.
Medarbetarnas upplevda känsla
Det psykosociala säkerhetsklimatet är alltså medarbetarnas upplevda känsla av att ledningen tar deras psykosociala hälsa och säkerhet på allvar genom de riktlinjer och rutiner som finns, och hur ledningen agerar i vardagen.
— Forskning visar att där man har ett dåligt psykosocialt säkerhetsklimat upplever personalen problem som hög arbetsbelastning, mobbing och otillräckliga resurser. De upplever också att de saknar inflytande och utvecklingsmöjligheter. Vi vet att alla de faktorerna hänger samman med stress, utmattning, depressionssymptom och arbetsengagemang bland medarbetarna, säger Hanne Berthelsen.
— Annorlunda uttryckt kan man säga att där det finns ett bra psykosocialt säkerhetsklimat i organisationen jobbar ledningen med frågor som är viktiga för de anställdas psykiska hälsa och välbefinnande, säger Tuija Muhonen.
Vill ta fram riktvärden
Översättningen av enkäten till svenska är det första steget i att utveckla användningen av psykosocialt säkerhetsklimat för att undersöka hur det står till i organisationer.
— Vi vill också ta fram riktvärden för svenska förhållanden så att det går att se hur man som organisation ligger till. En annan sak vi vill forska vidare med är att göra interventioner som kan leda till mer hållbara arbetsplatser genom att påverka det psykosociala säkerhetsklimatet, säger Hanne Berthelsen.
Klicka här för att läsa en nyare artikel om samma forskningsprojekt!