en liten flicka tittar fram under locket på en låda full med hinkar och spadar. Förskolemiljö utomhus i bakgrunden.

Det är vanligare med närvarande chefer på förskolor med särskild pedagogik, något som underlättar för att skapa en bra arbetsmiljö. Men det beror oftast på att deras verksamhet är mindre, visar en studie.

Foto: Bodil Johansson / Scandinav, TT

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Fredrik Sjödin är doktor i yrkes- och miljömedicin och forskare vid Institutionen för psykologi på Umeå universitet. Under två år har han med stöd av AFA Försäkring följt personalens arbete vid 18 förskolor med olika pedagogisk inriktning (se ruta nedanför texten). Tanken var att undersöka om pedagogiken påverkar personalens arbetsmiljö och hälsa.

Nu analyserar han sitt material och ser en stor variation mellan olika förskolor. Skillnader som han tror beror mer på förskolans storlek och ledarskap än på dess pedagogik.

Pedagogik mindre viktigt för arbetsmiljön

Fredrik Sjödin poängterar särskilt värdet av närvarande chefer, eftersom det ofta leder till bra organisering och struktur.

porträtt fredrik sjödin, doktor i yrkes- och miljömedicin och forskare vid Institutionen för psykologi på Umeå universitet.– En chef som är på plats har större insikt i verksamheten och kan planera verksamheten vad gäller möten och andra aktiviteter. Något som underlättar för personalen att hitta en balans mellan arbete och fritid.

Ett närvarande ledarskap finns oftare på förskolor med särskild pedagogik eftersom dessa i allmänhet är mindre. På de flesta Waldorfskolor jobbar till exempel chefen i barngruppen.

Små förskolor mer sårbara

Men små enheter är också sårbara. Fredrik Sjödins studie visar att personal vid förskolor med särskild pedagogisk inriktning oftare drabbas av utbrändhet, jämfört med kollegor som arbetar på förskolor utan särskild inriktning.

Enligt honom beror detta i första hand på att förskolor utan särskild pedagogisk inriktning ofta är större. Det gör att de lättare kan hantera personalens sjukdom och frånvaro.

– På en förskola med få anställda blir det lättare problem om någon är borta. Ofta känner personalen att verksamheten är beroende av att alla är på plats, säger han.

Störst skillnader mellan kommuner

Samtidigt som personalen på mindre enheter tillbringar mest tid med barnen, är de också mer exponerade för höga ljudnivåer.

– Större förskolor med många rum har ofta en lägre ljudnivå. Samtidigt har personalen där svårare att hålla koll och se alla barn.

En annan nackdel med stora enheter är att chefen ofta sitter någon annanstans. En sådan organisation kan, enligt Fredrik Sjödin, leda till en detaljstyrning som kväver personalens egna initiativ och skapa omständliga administrativa rutiner för inköp eller för att få saker lagade.

Skillnaden i bullerexponering beror också på var i landet förskolan ligger.

– Förskolor utanför storstäderna har i allmänhet större uteplatser och mer utrymme inomhus. Det ger både möjligheter att dela upp barngrupperna och skapar utrymme för att vila från ljud, säger Fredrik Sjödin.

Han poängterar att ljudnivåerna är höga oavsett förskolans utformning och att skillnaderna mellan studiens förskolor är relativt liten.

Bra bemanning A och O

Studien omfattar också specifika situationer som många upplever som stökiga och högljudda. Ett sådant exempel är att gå ut med barnen, där Fredrik Sjödin har noterat att mixade åldersgrupper och tre personal fungerar bäst.

– Med en personal på gården, en i hallen och en inne kan ett äldre och ett yngre barn gå ut tillsammans i kapprummet, vilket skapar ett lugnt flöde som faktiskt går snabbare än att alla är i hallen samtidigt, säger han och tillägger att det kräver en viss grundbemanning.

– Är man bara två personer har man helt enkelt sämre förutsättningar att skapa en bra arbetsmiljö.

Kompletterar verktyget Ljudguiden

De vetenskapliga rapporterna från forskningsprojektet kommer under 2019.  De  kommer att visa  vad som krävs för att förskolepersonal ska kunna göra ett bra pedagogiskt arbete – och samtidigt må bra. Det handlar bland annat om bemanning, utbildning, kompetensutveckling och stöd från ledarskap.

Han hoppas att resultaten ska komplettera Prevents verktyg Ljudguiden, som handlar om hur man kan minska ljudnivån i förskolan.

Fredrik Sjödin planerar också att sammanställa en guide med konkreta exempel på hur arbetet vid en förskola kan organiseras för att minska personalens exponering för buller och stress.

Inlägg taggat med:

Arbetsorganisation
Ledarskap
Ljud
Text: Birgita Klepke, 09 oktober 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?