Minskad arbetsbelastning, utrymme för återhämtning och kollegiala samtal. Det är några saker som skulle kunna minska den psykiska ohälsan bland förskollärare, visar en ny rapport. Malmö stad gav två forskare i uppdrag att undersöka orsaker till den höga sjukfrånvaron i yrkesgruppen.
Yrken inom vård och omsorg toppar försäkringskassans statistik över sjukskrivningar med en psykisk diagnos. Därefter kommer förskollärare.
Och läget har snabbt blivit sämre under de senaste fem åren.
Mot bakgrund av de alarmerande siffrorna har forskarna Ingegerd Tallberg Broman och Sven Persson vid Malmö universitet intervjuat 42 anställda i nio olika fokusgrupper. Förutom förskollärare deltog även HR-personal, biträdande förskolechefer, förskolechefer och förste förskollärare från Malmö Stad. Samtalen har handlat om tänkbara orsaker till den ökande sjukfrånvaron – och vad som kan göras åt dem.
Forskarna har också tittat på kvalitetsplaner och kvalitetsrapporter från 30 förskolor.
Fyra dilemman
Intervjuerna visade fyra komplexa dilemman i förskollärares uppdrag:
- Gränslöshet och utsträckt lojalitet.
- Ansvar utan egen kontroll.
- Ledarskap och legitimitet för förändrat uppdrag.
- Samsyn och gemensamma förhållningsätt.
Enligt forskarna hänger dessa dilemman samman med att arbetsmiljön och personalens förutsättningar att göra ett bra jobb inte motsvarar förskollärarnas uppdrag.
– Vi ser att förskollärarna tänjer sig på alla sätt för att kunna motsvara allas behov. Samtidigt har de ofta en känsla av otillräcklighet, med ansvar och ledarskap i en arbetsmiljö som de inte rår över, menar forskaren Ingegerd Tallberg Broman.
Många saknar utbildning
De intervjuade kopplade svårigheterna till att:
- Förskollärare är ett bristyrke.
- Andelen förskollärare i förskolan minskar.
- Personalomsättningen ökar.
- Barngrupperna blir större.
- Antalet barn per förskollärare ökar.
De återkom också till att en större andel av personalen inte har den utbildning som arbetet på förskolor kräver. Ungefär en tredjedel av all personal saknar utbildning. För tio år sedan var det bara några enstaka procent. Detta påverkar, enligt forskarna, i hög grad den gemensamma kunskapskulturen och kvalitén i verksamheten.
Fysiska arbetsmiljön blivit bättre
Skyddsombudet Türkan Karaman arbetar vid förskolan Galjonen i Malmö och har deltagit i en av fokusgrupperna.
Hon började arbeta som outbildad vikarie för drygt tio år sedan och har sedan dess utbildat sig till förskollärare. När hon kom tillbaka efter utbildningen märkte hon förändringen direkt:
– På bara några år hade det blivit färre utbildade kollegor och det var mycket svårare att hitta vikarier när någon blev sjuk.
Türkan Karaman älskar sitt jobb och vill absolut inte lämna yrket. Men som skyddsombud för Lärarförbundet menar hon att det krävs en förändring.
– Den fysiska arbetsmiljön har blivit mycket bättre, men det finns mycket kvar att göra när det gäller den sociala arbetsmiljön.
Rekrytering behöver lösas på högre nivå
Många av förskolans utmaningar kräver både nationella, kommunala och lokala insatser. Vissa dilemman måste, enligt forskarna, lösas gemensamt. Det gäller till exempel rekrytering och behovet av fler utbildningsplatser. Enligt Türkan Kamaran jobbar både förvaltning och förskolecheferna i Malmö ”stenhårt” för att behålla den utbildade personal som finns. Men det är svårt.
För att verksamheten ska fungera med vikarier behöver de känna till och dela en gemensam idé om hur arbetat ska gå till – och vad det syftar till. Att handleda vikarier och skapa en sådan samsyn är en uppgift som ofta hamnar på den redan hårt pressade ordinarie personalen.
Samtalen i fokusgrupperna visade att de flesta förskollärare ”brinner” för sitt arbete. För forskarna var det inte någon överraskning.
– Många är extremt lojala, emotionellt engagerade och inriktade på att lösa problem. Men de behöver bättre förutsättningar i sitt arbete, säger Sven Persson.
Bra att förskollärarna tas på allvar
Forskarna och förskollärarna diskuterade bland annat de här ämnena:
- Att minska arbetsbelastningen
- Att sortera bland mängden uppgifter
- Att skapa en vi-känsla och en samsyn på uppdraget.
- Att skapa förutsättningar för återhämtning och säkerställa att personalen kan ta ut sina raster och semestrar.
- Att stärka nätverk för erfarenhetsutbyte för att öka möjligheterna till lärande och kollegiala samtal.
För skyddsombudet Türkan Kamaran är projektet en bekräftelse på att förskollärarnas arbetssituation tas på allvar. Särskilt glad är hon för att både medarbetare och förvaltning har deltagit.
– Nu har alla samma kunskap och kan börja ta små steg som på sikt kan leda till något större, säger hon.
För forskaren Ingegerd Tallberg Broman har det haft stor betydelse att projektet har varit ett samverkansprojekt som har utgått från förskoleförvaltningens behov av ökad kunskap.
– Det har betydelse för den fortsatta processen, avslutar hon.