närbild å träklossar i olika färger utspridda på ett golv. bakom dem fötterna på ett litet barn.

Prata med varandra om symptom på ljudtrötthet och ljudöverkänslighet! Det uppmanar forskaren och audionomen Sofie Fredriksson, som har undersökt ljudtrötthet i förskolan.

Foto: Pixabay

Ljudtrötthet vanligt bland förskollärare

Över hälften av alla förskollärare lider av ljudtrötthet och fyra av tio blir ljudöverkänsliga med åren. Det visade nyligen en stor studie i Västra Götalandsregionen. Bästa lösningen är mindre barngrupper – men i väntan på det bör fler som arbetar i förskola använda hörselskydd.

Sofie Fredriksson är disputerad audionom vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin i Göteborg. I sin avhandling har hon studerat hur kvinnliga förskollärares hörsel påverkas av att arbeta i en miljö med mycket prat, skratt, slammer och höga skrik. Hon har också tittat på sambandet mellan ljud och stress.

– Vi vet att personal på förskolor upplever besvär men har saknat ett mått på risken att drabbas av hörselrelaterade symptom.

Arbetsmiljöverket har bra koll på omfattningen av hörselnedsättning och tinnitus, vilket är vanliga arbetsskador bland personer som arbetar i miljöer med maskin- och fordonsbuller. Bland förskollärare är det betydligt vanligare med ljudtrötthet och ljudöverkänslighet (hyperakusis).

Höga ljud och stress hänger ihop

Av närmare 5000 förskollärare i Sofie Fredrikssons studie var sju av tio så ljudtrötta att de inte orkade med sina egna barns prat eller kunde lyssna på radio när de kom hem efter jobbet. Motsvarande andel i kontrollgruppen var 3 av 10.

40 procent  ”kände obehag eller smärta vid vanliga ljud i vardagen” och nästan hälften hade svårt att uppfatta tal. Motsvarande siffror i kontrollgruppen var 18 och 26 procent.

porträtt av sofie fredriksson, forskare vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin i Göteborg.Ljudtrötthet är ett relativt obeforskat område. Men enligt Sofie Fredriksson finns det tecken på att tröttheten är kopplad till kombinationen ljudmiljö och stress.

– Alla vill göra ett bra jobb men allt större barngrupper gör det svårare att se varje barn vilket ökar stressen bland personalen.

Lyssna på barnen ingår i jobbet

En viktig skillnad jämfört med många andra bullriga jobb är att det ingår i förskollärarens uppgifter att lyssna på barnens prat. Detta är också en tänkbar förklaring till att förskollärare sällan använder hörselskydd. Sofie Fredrikssons teori är att det kan bero på att det ”känns fel” att stänga ute ljud från barnen.

– Man vill se till barnens bästa och eftersom barnen utsätts för samma miljö kan det verka konstigt, inte minst i förhållande till föräldrarna.

Många vet heller inte vilka hjälpmedel som finns.

– De flesta tänker nog på stora hörselkåpor som stänger ute allt ljud, men många musiker har diskreta skydd som släpper igenom visst ljud även när de spelar. Det viktiga är att välja ett skydd som individen har fått möjlighet att prova ut.

Hörselskydd tillfällig lösning

Enligt Sofie Fredriksson är det yttersta målet att få ned ljudnivån. Men till dess måste det vara okej att använda skydd, inte minst eftersom höga ljud och skrik ofta kommer utan förvarning.

Man vill se till barnens bästa.

När man har ont eller vet att det finns risk för extra mycket skrik är det extra viktigt. Det kan till exempel vara vid en inskolning där ett mycket ledset barn gråter rakt in i örat under lång tid.

Om förskolan har en bra utemiljö är det bättre att vara utomhus eftersom ljudet sprids då. Inomhus är Sofie Fredrikssons råd att dela upp barnen i mindre grupper.  Det kan till exempel gälla under måltiderna.

Viktigt med ljudmiljön vid nybygge

– Att sätta in fler personal i stora barngrupper löser ofta inte problemen, säger Sofie Fredriksson och betonar att man måste tänka mer på ljudmiljön innan när man bygger nytt.

– Ofta verkar det som att lokalen som styr verksamheten. Det är ju helt galet. Om man kan ägna år åt att utveckla en maskin, måste det vara möjligt att tänka till ordentligt innan man bygger en förskola.

Många förskolor saknar rutiner för anmälningar till Arbetsmiljöverket, eftersom ljudtrötthet och ljudöverkänslighet hittills varit relativt okända. Nu när sambanden är tydliga hoppas Sofie Fredriksson att fler skyddsombud kommer att uppmärksamma symptomen vid skyddsronder på arbetsplatsen – och rapportera tecken på skador.

Ljudtrötthet och ljudöverkänslighet borde liksom hörselskydd också vara givna samtal på arbetsplatsträffar, tycker Sofie Fredriksson.

Inlägg taggat med:

Ljud
Lokaler
Skyddsronder
Text: Birgita Klepke, 08 oktober 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?