Över hälften av alla förskollärare lider av ljudtrötthet och fyra av tio blir ljudöverkänsliga med åren. Det visade nyligen en stor studie i Västra Götalandsregionen. Bästa lösningen är mindre barngrupper – men i väntan på det bör fler som arbetar i förskola använda hörselskydd.
Sofie Fredriksson är disputerad audionom vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin i Göteborg. I sin avhandling har hon studerat hur kvinnliga förskollärares hörsel påverkas av att arbeta i en miljö med mycket prat, skratt, slammer och höga skrik. Hon har också tittat på sambandet mellan ljud och stress.
– Vi vet att personal på förskolor upplever besvär men har saknat ett mått på risken att drabbas av hörselrelaterade symptom.
Arbetsmiljöverket har bra koll på omfattningen av hörselnedsättning och tinnitus, vilket är vanliga arbetsskador bland personer som arbetar i miljöer med maskin- och fordonsbuller. Bland förskollärare är det betydligt vanligare med ljudtrötthet och ljudöverkänslighet (hyperakusis).
Höga ljud och stress hänger ihop
Av närmare 5000 förskollärare i Sofie Fredrikssons studie var sju av tio så ljudtrötta att de inte orkade med sina egna barns prat eller kunde lyssna på radio när de kom hem efter jobbet. Motsvarande andel i kontrollgruppen var 3 av 10.
40 procent ”kände obehag eller smärta vid vanliga ljud i vardagen” och nästan hälften hade svårt att uppfatta tal. Motsvarande siffror i kontrollgruppen var 18 och 26 procent.
Ljudtrötthet är ett relativt obeforskat område. Men enligt Sofie Fredriksson finns det tecken på att tröttheten är kopplad till kombinationen ljudmiljö och stress.
– Alla vill göra ett bra jobb men allt större barngrupper gör det svårare att se varje barn vilket ökar stressen bland personalen.
Lyssna på barnen ingår i jobbet
En viktig skillnad jämfört med många andra bullriga jobb är att det ingår i förskollärarens uppgifter att lyssna på barnens prat. Detta är också en tänkbar förklaring till att förskollärare sällan använder hörselskydd. Sofie Fredrikssons teori är att det kan bero på att det ”känns fel” att stänga ute ljud från barnen.
– Man vill se till barnens bästa och eftersom barnen utsätts för samma miljö kan det verka konstigt, inte minst i förhållande till föräldrarna.
Många vet heller inte vilka hjälpmedel som finns.
– De flesta tänker nog på stora hörselkåpor som stänger ute allt ljud, men många musiker har diskreta skydd som släpper igenom visst ljud även när de spelar. Det viktiga är att välja ett skydd som individen har fått möjlighet att prova ut.
Hörselskydd tillfällig lösning
Enligt Sofie Fredriksson är det yttersta målet att få ned ljudnivån. Men till dess måste det vara okej att använda skydd, inte minst eftersom höga ljud och skrik ofta kommer utan förvarning.
Man vill se till barnens bästa.
När man har ont eller vet att det finns risk för extra mycket skrik är det extra viktigt. Det kan till exempel vara vid en inskolning där ett mycket ledset barn gråter rakt in i örat under lång tid.
Om förskolan har en bra utemiljö är det bättre att vara utomhus eftersom ljudet sprids då. Inomhus är Sofie Fredrikssons råd att dela upp barnen i mindre grupper. Det kan till exempel gälla under måltiderna.
Viktigt med ljudmiljön vid nybygge
– Att sätta in fler personal i stora barngrupper löser ofta inte problemen, säger Sofie Fredriksson och betonar att man måste tänka mer på ljudmiljön innan när man bygger nytt.
– Ofta verkar det som att lokalen som styr verksamheten. Det är ju helt galet. Om man kan ägna år åt att utveckla en maskin, måste det vara möjligt att tänka till ordentligt innan man bygger en förskola.
Många förskolor saknar rutiner för anmälningar till Arbetsmiljöverket, eftersom ljudtrötthet och ljudöverkänslighet hittills varit relativt okända. Nu när sambanden är tydliga hoppas Sofie Fredriksson att fler skyddsombud kommer att uppmärksamma symptomen vid skyddsronder på arbetsplatsen – och rapportera tecken på skador.
Ljudtrötthet och ljudöverkänslighet borde liksom hörselskydd också vara givna samtal på arbetsplatsträffar, tycker Sofie Fredriksson.