Det finns ett samband mellan hur man har det på jobbet under sitt arbetsliv, och hur man mår på äldre dagar. Det visar ny forskning. Vissa saker på jobbet påverkar mer än annat – men de går att göra något åt.
Den här studien bygger på data från den stora Levnadsnivåundersökningen som startade redan 1968. Det är en återkommande undersökning där ett urval av Sveriges vuxna befolkning intervjuas om sina levnadsförhållanden inom en rad områden, bland annat arbetsförhållanden. Forskarna har även hämtat underlag från en annan undersökning av Sveriges äldre befolkning.
Undersökningarna innehåller bland annat intervjuer i hemmet med över 1 000 personer. De gjorde även olika tester för att mäta deltagarnas fysiska och kognitiva förmåga.
Med utgångspunkt i intervjuerna, som gjorts återkommande genom åren, har forskare nu undersökt sambanden mellan de intervjuades psykosociala arbetsmiljö och hur de mår i den senare delen av arbetslivet och som äldre.
Tydligt samband mellan arbetsmiljön och hälsan
Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan att ha låg kontroll och få intellektuella utmaningar under sitt arbetsliv, och att som äldre ha en kombination av både fysisk och kognitiv nedsättning. Med kognitiv nedsättning menas att man tänker sämre, har sämre kontroll över sin tillvaro och får sämre minne.
Se till att man orkar jobba hela yrkeslivet.
Ingemar Kåreholt, professor i gerontologi vid Jönköping Universitet
– Det som är nytt i den här studien är att vi ser att samma saker som har negativ påverkan på kort sikt också har negativ påverkan på lång sikt, säger Ingemar Kåreholt.
Han är professor i gerontologi – läran om åldrandet – vid Jönköping Universitet, och ansvarig för studien. Som gerontolog intresserar han sig för arbetsmiljöns effekter på äldre personer. Han tror att den psykosociala arbetsmiljön kommer att ha än större påverkan på hur de gamla kommer att må framöver.
Passiva och aktiva jobb – vad menas med det?
Forskarna delar upp jobb i två olika kategorier: passiva och aktiva jobb. Med passiva jobb menar forskarna arbeten som ger liten intellektuell utmaning och en låg grad av kontroll.
Förr kunde passiva jobb vara att exempelvis jobba vid löpande band inom industrin. Numera handlar det snarare om till exempel enklare administrativa kontorsjobb som inte är utmanande. Här finns det risker att jobba med.
Aktiva jobb ger hög intellektuell utmaning och hög grad av kontroll. Och den sortens jobb skyddar personer mot att senare i livet få olika typer av nedsättningar, visar studien. Det måste inte vara akademikeryrken, utan kan också vara yrken med många relationer och mycket kommunikation med andra personer.
Så här kan ni förebygga
Studien visar inte direkt vad man kan göra för att förbättra situationen. Men genom att titta på vad som kan leda till fysiska eller kognitiva nedsättningar ser Ingemar Kåreholt vad som är viktigt att ha på plats i arbetsmiljön.
Jobba med de skyddande faktorerna och skapa ett hållbart arbetsliv.
Han räknar upp fyra skyddande faktorer på både kort och lång sikt:
- Att ha kontroll över arbetet. De mest gynnsamma jobben är de som är lagom stressiga och utmanande, där man också kan styra om arbetet om det blir lite för stressigt.
- Att veta vad man har för arbetsuppgifter, och att veta att man kommer att klara av dem.
- Att få uppmuntran och stöd.
- Att arbetet är rättvist fördelat.
– Jobba med de skyddande faktorerna och skapa ett hållbart arbetsliv så att man håller länge. Se till att man orkar jobba hela yrkeslivet, säger Ingemar Kåreholt.
Skillnader mellan kvinnor och män
Studien har även undersökt om det finns några skillnader mellan hur kvinnor och män påverkas av arbetsmiljön. Och det gör det.
– Bland män ser vi ett något starkare samband mellan den psykosociala arbetsmiljön och fysiska och kognitiva nedsättningar. Hos kvinnor är sambandet lite svagare. Vi tror att det beror på det som andra studier visar: att arbetet är en viktigare aspekt av livet för män än för kvinnor. Kvinnor har andra skyddsmekanismer, som stöd av familj och vänner, ett bättre socialt skyddsnät.
Sen kan det självklart vara olika mellan individer. Olika typer av arbete kan också påverka, lägger han till. Och även om sambandet är lite svagare för kvinnor än för män, så kan fler kvinnor drabbas när de blir äldre. Men det är av mer demografiska skäl.
– Kvinnor lever längre än män, så det är troligt att vi kommer att få en befolkning där ganska många av de äldre riskerar att ha en kognitiv och fysisk nedsättning.
