Hur påverkar stress på jobbet risken för hjärt-kärlsjukdom? Nu kommer ny forskning med oväntade insikter om stressens inverkan. Resultaten ger också kunskap om skyddande faktorer.
Hjärt-kärlsjukdomar är ett stort folkhälsoproblem. Det handlar om sjukdomar som högt blodtryck, hjärtsvikt, stroke och hjärtinfarkt.
Enligt tidigare forskning är stress en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Men resultaten från ett nytt stort forskningsprogram visar att det inte är lika tydligt vad i arbetsmiljön som skapar den farliga stressen – som i sin tur kan orsaka hjärt-kärlsjukdom.
Programmets sex olika forskningsprojekt presenterades under ett seminarium på AFA Försäkring den 11 maj. De närvarande forskarna gav inga bestämda arbetsmiljöråd. Men de lyfte fram några saker att tänka på för att motverka hjärt-kärlsjukdom i arbetslivet:
- Vikten av socialt stöd på jobbet
- vikten av stimulans på jobbet
- tidiga utredningar och insatser mot depressivitet
Socialt stöd dämpar stress
I ett av projekten, under ledning av professor Tomas Faresjö vid Linköpings universitet, undersökte forskarna stress i kroppen genom att mäta stresshormonet kortisol i hårstrån. Eftersom hår växer långsamt kunde de följa försökspersonernas stress under flera månader.
Stress på jobbet bedöms ofta enligt den så kallade krav-kontrollmodellen. Med höga krav och små kontrollmöjligheter får vi det som kallas spänt arbete. Tidigare forskning har visat att spänt arbete är skadligt för hälsan på många olika vis. Det har även ett av de andra forskningsprojekten inom programmet funnit (se faktaruta).
Men höga krav och låg kontroll på jobbet saknar koppling till nivåer av stresshormon i håret, visar Tomas Faresjös projekt.
Sjukvårdspersonal är medvetna om risker.
Tomas Faresjö, professor vid Linköpings universitet
Däremot ser forskarna ett tydligt samband mellan höga stresshormonhalter och att sakna socialt stöd på jobbet.
Tomas Faresjö betonar dock att upplevd stress och stress i kroppen inte är samma sak. Man kan känna sig stressad utan att det syns i kroppen.
– Det kan också vara tvärtom, vilket snarast är allvarligare, att man inte känner någonting men att kroppen jobbar med något stressande, säger han.
Låga krav och låg kontroll ökar risken
I samma projekt fann forskarna att låga krav och få möjligheter att påverka sitt arbete, vilket brukar kallas för passivt arbete, är stressande för kvinnor.
Exempel på sådana arbeten där stressnivån inte är hög men man inte heller kan styra sitt arbete är städare, grovarbetare och montör.
Även ett annat av de sex forskningsprojekten som letts av professor Annika Rosengren (se faktaruta) bekräftar risken med passivt arbete. Där kopplas det till åderförkalkning – som i sin tur kan leda till blodproppar och hjärtinfarkt.
Ett sätt att motverka det skadliga passiva arbetet är att se över möjligheterna till stimulans, menar Mia Söderberg, psykolog och forskare vid Göteborgs universitet som medverkat i det projektet.
– I många yrken finns det stimulans inbyggt i arbetsuppgifterna, man får utmaningar och lär sig nytt. Om det inte är så kan man i de flesta yrken ändå uppmuntra till någon form av stimulans som gör att arbetet blir mindre passivt.
Bibliotekarier mer stressade än sjuksköterskor
När forskarna i Tomas Faresjös projekt jämförde stressen i olika yrken framstod en oväntad bild. Bibliotekarier är exempelvis mer stressade än sjuksköterskor när man mäter deras halter av stresshormon i kroppen.
– Sjukvårdspersonal är medvetna om risker och kan sköta sina liv, tror Tomas Faresjö.
Depressiva symptom är viktigast att hålla koll på.
Helgi Schiöth, professor vid Uppsala universitet
Forskning från projektet där Mia Söderberg vid Göteborgs universitet medverkat visar också att arbete i vård och omsorg snarast skyddar åtminstone män mot hjärt-kärlsjukdom. Män inom dessa yrken har mindre åderförkalkning än genomsnittsmannen.
– Det kan dock bero på att de som inte klarar en stressig arbetsmiljö inom vård- och omsorg försvinner till andra sysselsättningar, säger hon.
Känslor av stress och oro ger inte hjärtsjukdom
Ett annat av projekten undersökte sambandet mellan personlighetsdrag – som stresskänslighet, oro och anlag för depressivitet – och hjärt-kärlsjukdom. Men de kunde inte hitta någon tydlig koppling till oro och stresskänslighet.
– Depressiva symptom är viktigast att hålla koll på. När vi är stressade och deprimerade samtidigt är risken som störst för hjärtkärlsjukdom. Det är inte oro och stress som driver risken utan depressivitet, säger Helgi Schiöth, professor vid Uppsala universitet.
Han menar att det är viktigt att utreda depressivitet och att det ligger i arbetsgivarens intresse att anställda som börjar bli deprimerade får hjälp tidigt.
Projektet visar också att risken för hjärtinfarkt och stroke minskar om man är ambitiös och social på jobbet.
Stresskänslighet, oro, det forskarna kallar ”flitighet” samt hur social man är mätte forskarna genom att försökspersonerna själva fick uppge hur de kände sig.
