Kan man öka självbestämmandet på kvinnodominerade arbetsplatser i kommuner? Och kan politiskt förtroendevalda fördela de kommunala resurserna mer jämställt? Det är några frågor i ett stort forskningsprojekt om kvinnors arbetsmiljö.
Många kommuner kämpar med hög sjukfrånvaro och brist på kompetent personal inom de kvinnodominerade verksamheterna, som äldreomsorgen. Och problemet börjar bli ganska akut. Det konstaterar Karin Halldén som är biträdande professor i arbetslivsvetenskap vid Mälardalens universitet:
– Vi får en allt större äldre befolkning. Och vi behöver många fler som arbetar inom exempelvis äldreomsorgen. Dessutom måste vi arbeta längre, säger hon.
2022 utlyste FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) ett så kallat programstöd. Utgångspunkten var att dagens arbetsliv står inför stora förändringar och utmaningar. Utlysningen fokuserade på utmaningar där behovet av kunskap är stort och omfattningen av den forskning som pågår inte är tillräcklig.
Kombinerar olika ämnen
Utlysningen omfattade flera olika teman. Ett av dem handlade om hur man ska förbättra hälsan i kvinnodominerade yrken. Mälardalens universitet sökte och fick 24 miljoner kronor för sitt forskningsprogram ”Arbetsplatsens struktur och arbetsrelaterad ohälsa: kvinnodominans, organisatoriska faktorer, åtgärder och politiska beslut i kommunal förvaltning”. Det är Karin Halldén som leder forskningsprogrammet och håller ihop de olika delprojekten.
Forskningsprogrammet görs i samarbete med universiteten i Stockholm och Karlstad samt med några kommuner, där en av dem är Eskilstuna kommun. Det är också tvärvetenskapligt. Det innebär att man kombinerar olika ämnen och kompetenser inom sociologi, psykologi, nationalekonomi, företagsekonomi och arbetslivsvetenskap.
– Det är en stor fördel, eftersom det blir en bred ansats med flera olika perspektiv, säger Karin Halldén.
Programtiden är sex år med möjlighet till ett års förlängning. Det ger stora möjligheter, menar Karin Halldén.
– Att vi har så pass stora resurser ger oss helt andra förutsättningar att ha ett långsiktigt perspektiv och vara mer konkreta. Nu kan vi inte bara titta närmare på orsakerna till den arbetsrelaterade ohälsan. Vi kan dessutom ta fram åtgärder och utvärdera dem.
Fem olika delprojekt om kvinnors arbetsmiljö
Tanken är att bygga på den forskning om arbetsmiljön inom kvinnodominerade yrken som redan finns. Programmet är indelat i fem olika projekt.
– Om ett projekt får fram intressanta resultat kan man i något av de andra projekten ta med detta och undersöka närmare.
I det första projektet ska forskarna titta på vilka faktorer som påverkar sjukfrånvaron. Inte bara inom olika yrken som exempelvis förskollärare och arbeten inom hemtjänst och äldreomsorg, utan även på arbetsplatsnivå i kommunal sektor.
– Det här blir en mer övergripande studie som omfattar data från hela landet. Utifrån de resultaten går vi sedan ner på mer detaljerad nivå i de övriga projekten, säger Karin Halldén, som ansvarar för just det projektet.
Nästa projekt är en studie om möjligheten att arbeta självständigt, och möjligheten att få stöd från chefer i kommunala verksamheter. Hur påverkar det välbefinnandet hos medarbetarna, men också hos cheferna som ger stöd? Forskarna kommer att skicka ut enkäter till chefer och medarbetare inom exempelvis äldreomsorg, och också intervjua ett urval av dem.
Ska testa att minska arbetsgrupper
Det tredje är ett samverkansprojekt med några kommuner som gör organisatoriska åtgärder för att skapa en bättre hälsa för medarbetare och chefer. Det kan till exempel handla om att säkra grundbemanningen. Eller att minska arbetsgrupperna som ofta är mycket större i till exempel äldreomsorgen än i manligt dominerade delar av kommunal verksamhet.
Men ibland är de åtgärderna inte tillräckliga. Tillsammans ska kommunerna och forskarna ta fram vilka fler insatser som behöver göras. Och sedan implementeras och utvärderas de insatserna.
Både chefer och personal kommer att vara delaktiga.
– Planen görs tillsammans med arbetsplatserna, till exempel inom äldreomsorgen. Både chefer och personal kommer att vara delaktiga i att identifiera vad som funkar och inte, säger Karin Halldén.
Studerar vad som påverkar politikers beslut
Det fjärde projektet är ett experiment för att studera vad som påverkar politikers beslut om fördelning av resurser inom kommunal verksamhet. Experimentet går ut på att forskarteamet tar fram olika scenarier eller ”case” som politikerna ska ta ställning till. Man varierar ”casen” så att den ena arbetsplatsen kanske är kvinnodominerad och den andra mansdominerad.
Politikerna ska tydligt specificera vad som kan göras, respektive inte kan göras, vid olika budgetnivåer. Ungefär som budget, medium- och premiumtjänster när man flyger eller tecknar en försäkring. Hypotesen är att vård och omsorgsverksamheter kan gynnas av att den typen av information ingår som underlag vid budgetfördelningar.
Det här experimentet handlar alltså om att undersöka om det går att förändra fördelningen av kommunala resurser genom att tydligare visa på vilka konsekvenser de olika budgetnivåerna får.
Den femte och sista delen blir litegrann som att ”knyta ihop säcken”. Där ska frågor, resultat och erfarenheter från de övriga projekten i programmet kombineras och analyseras.
– Projekten belyser grundproblemet ur olika perspektiv. Kombinerar man resultaten kan man få fram helt ny, kanske banbrytande kunskap. Det är ju detta som är så spännande med vårt forskningsprogram, avslutar Karin Halldén.
