Nattarbete

I en ny studie har forskare undersökt hur man får nattarbetande vårdpersonal att börja – och stanna – i yrket. Det viktigaste är att se till att återhämtningen fungerar, säger projektledaren Annika Lindahl Norberg.

Foto: Tore Meek / TT

Återhämtning det viktigaste för nattarbetare

Hur kan arbetsgivare bli bättre på att rekrytera och behålla nattarbetande sjuksköterskor och barnmorskor? Den frågan ville Annika Lindahl Norberg hitta svar på i en ny studie. Det hon kom fram till handlade om schemaläggning, återhämtning och kompetens.

– Det har varit ett ovanligt roligt projekt, eftersom det har varit så tätt knutet till en verksamhet.

Annika Lindahl Norberg, psykolog och forskare på Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, berättar om den studie som hon håller på att avsluta tillsammans med Ulla Forinder vid Högskolan i Gävle.

Initiativet till projektet kom från Region Stockholm, som ville hitta sätt att rekrytera och behålla nattarbetande sjuksköterskor och barnmorskor. Under hela projektets gång har forskarna fortsatt att hålla kontakten med en referensgrupp inom Region Stockholm – bland annat för att bolla projektidéer.

– I vanliga fall kan det finnas glapp mellan en studies resultat och implementeringen av resultaten. Men här tror jag inte att vi kommer ha det problemet. Vi har stort hopp om att kunna komma tillbaka och se hur våra resultat används.

Annika Lindahl Norberg säger också att även om intervjuerna till studien gjordes före coronapandemin, så är ämnet – återhämtning – än mer viktigt nu.

Arbetstidens förläggning

Studien består av 29 intervjuer med nattarbetande sjuksköterskor och barnmorskor. Mycket av det som kom fram i intervjuerna handlade om arbetstidens förläggning.

– Vissa kunde bara arbeta singelnätter, medan andra ville jobba upp till tre nätter. Men ingen av dem som vi pratade med ville arbeta mer än tre nätter i sträck. Det kostar för mycket att vrida tillbaka dygnet.

Intervjupersonerna beskrev att det var svårare att vrida tillbaka dygnet ju fler nätter man hade arbetat. Även om man hade sovit tillräckligt så fanns det en eftersläpande känsla av jetlag och håglöshet.

– Passen är ofta långa, mellan tio och elva timmar, och vården är krävande. Idag är patienterna på vårdavdelningar sjukare än de var en bit bakåt i tiden. Flera av dem som vi intervjuade sade att det därför blir allt tyngre att ta långa perioder av nattpass.

Inflytande och kontroll

Lösningen på det här dilemmat stavas inflytande och kontroll över sitt eget schema, säger Annika Lindahl Norberg.

De intervjuade hade två olika sorters scheman: fast schema, som alltid ser likadant ut, eller önskeschema. Önskeschemat innebär att man får önska hur man ska jobba, och så får man reda på sitt schema någon månad i förväg. Men många beskriver att ens arbetspass då flyttas runt i schemat, och att schemat förändras hela tiden.

Fördelen med ett fast schema, däremot, är att man har kontroll över schemat. Man vet hur det kommer att se ut en lång tid framåt, och kan själv byta pass om man vill.

Av alla intervjupersoner var det bara en som föredrog önskeschema.

– Av alla intervjupersoner var det bara en som föredrog önskeschema. Och den personen hade, till skillnad från vad de övriga beskrev, ett stort inflytande över hur det slutgiltiga schemat blev.

Men Annika Lindahl Norberg tror att det kan vara dags att börja tänka utanför boxen när det gäller scheman.

– Jag tror att man måste börja tänka mer brett. Måste arbetspassen ligga som de ligger, med så långa pass just på natten?

Hon tycker att det viktigaste är att se till att återhämtningen fungerar.

– Alla måste få möjlighet till den återhämtning som de behöver.

Framhåll fördelar

Ett viktigt sätt att kunna rekrytera och behålla nattpersonal är att framhålla de fördelar som finns inom jobbet.

Till exempel det faktum att man på natten ofta arbetar ensam eller i mindre grupper; vilket naturligtvis både är bra och dåligt. Fördelen är att det innebär ett större ansvar och en större självständighet – vilket många av de intervjuade ser som en av nattskiftets största vinster.

– Jag hade inte väntat mig att det skulle vara en så tydlig fördel, säger Annika Lindahl Norberg.

På natten får personalen utföra fler patientnära arbetsuppgifter, och slipper svara i telefon, springa på möten och sköta mängder av administration. Arbetspasset blir mindre fragmenterat.

Många säger att ”på natten får jag göra det jag är utbildad till”

– Man får se ett större sammanhang, vilket verkligen ger arbetsglädje. Många säger att ”på natten får jag göra det jag är utbildad till”. Man får lösa situationer som har med vård och omvårdnad att göra, och vara nära patienterna.

Andra saker som många uppskattade var att det är lugnare och tystare på natten, även när det är mycket att göra. Eftersom arbetsgruppen är liten kan det också finnas tillfälle att hinna lära känna sina kollegor.

Viktigt med tillräcklig introduktion

En nackdel är att man inte får vara med på ronder, där man annars kan lära sig mycket. Å andra sidan lär man sig mycket genom den kliniska erfarenhet man samlar på sig när man hela tiden själv måste lösa situationer.

– Den sortens kompetensutveckling kan man verkligen lyfta mer.

Men det gäller att sjuksköterskor och barnmorskor verkligen är rustade för den sortens självständighet. De måste bli inkluderade i utbildningssatsningar, och man måste ge dem tillräcklig introduktion.

– Det är viktigt att den som börjar jobba natt får gå bredvid tillräckligt länge; det måste finnas tid till det. Oerfarna personer på nattpassen blir en stress, både för sig själva och för andra kollegor på nattpasset.

En snabblösning som många arbetsgivare tar till är att höja nattarbetarnas löner. Men det är inte tillräckligt, säger Annika Lindahl Norberg.

– Högre ersättning för nattarbete löser inte problemet. Det man framför allt måste göra är att lösa problemen med återhämtning.

Text: Anna Wettergård, 08 juni 2020

Senaste artiklar

Samsyn gör det lättare att vara rektor

Hösten 2019 började rektorerna i Vårgårda arbeta med Chefoskopet. Nu har de en handlingsplan för hur de ska förbättra sina organisatoriska förutsättningar. Den har redan gett effekt. I början av…

”Det handlar om delaktighet på riktigt”

Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?