Kroppen mår bäst om den får behålla sin naturliga dygnsrytm. Nu visar dansk forskning att dygnsrytmljus är bra för både personal och patienter på dygnet-runt-avdelningar. Ljus som härmar dygnets växlingar förbättrar sömn, pigghet och kanske även återgång till dagsrytm efter nattskift.
En ny forskningsstudie visar att belysning som efterliknar dygnets naturliga skiftningar ger bättre arbetsmiljö för nattarbetande vårdpersonal. Studien har genomförts på Århus universitetssjukhus och på Rigshospitalet Glostrup. 26 sjuksköterskor inom intensivvård och rehabilitering deltog. Alla arbetade minst ett nattskift i veckan på avdelning med dygnsrytmljus. Det går från gryningsljus via starkt blåvitt dagsljus till skymning och slutligen natt med dämpat orange ljus. Se bild nedan.
Sjuksköterskorna har fört dagbok och fyllt i enkäter om sömn och vila. Resultatet?
- Bättre sömn – lättare att somna och sover lugnare
- Lättare att stiga upp och piggare under dagen
- Studien indikerar snabbare återgång till normal rytm efter nattskift
– Dygnsrytmljus säkerställer en balans mellan hänsyn till kroppens dygnsrytm och personalens behov av bra ljus för arbete. Det är en helhetslösning som bidrar till personalens arbetsmiljö, välbefinnande och hälsa, säger Leanne Langhorn, forskare och specialistsjuksköterska vid Århus universitetssjukhus.
Hon påpekar att det behövs ytterligare studier med ett större antal sjuksköterskor och över en längre period för att få ännu mer underlag och fler perspektiv.
Ljuset styr kroppen
Det är senare års forskning om hur mycket ljuset styr oss och vår kropp som bidragit till tekniken med dygnsrytmljus. Ögat fångar upp ljuset och skickar signaler till hjärnan, som uppfattar vilken tid på dygnet det är utifrån mängden blått ljus. Hjärnan skickar i sin tur signaler till kroppens organ om hur de ska arbeta.
Sömnhormonet melatonin dämpas av dagsljus. För att vara pigg dagtid är det viktigt att få dagsljus före klockan 10 på förmiddagen. Då minskar melatoninet, vilket avslutar den biologiska natten. Den dagliga rytmen av pigghetshormonet kortisol stärks också av ljuset.
Skift- och nattarbete kan rucka dygnsrytmen och påverka sömnen, humöret, prestationen och hälsan. Men med kunskap om ljusets roll kan alltså ljusmiljön och därmed arbetsmiljön förbättras.
– Vi har blivit mycket medvetna om hur viktigt ljuset är, säger Leanne Langhorn.
Punktbelysning viktigt nattetid
Om man blir piggare dagtid, blir man då inte tröttare på nattpasset, kan man fråga sig. Ljuset ska ju efterlikna natt. Enligt de undersökningar som gjorts verkar det inte så. De flesta medarbetare är nöjda med nattljuset när de vant sig. De blir lugnare och tystare, men inte trötta. Och de somnar snabbare efter nattpasset när de kommer hem.
Även patienterna mår bättre och får bättre behandlingsresultat. Nyare forskning från Rigshospitalet Glostrup visar att patienterna blir mindre trötta och deprimerade och att deras dygnsrytm förbättras.
– Patienterna är lugnare om natten och mindre oroliga. De störs minimalt och blir inte väckta samtidigt som personalen kan utföra sina vårduppgifter kring patienten dygnet runt, förklarar Leanne Langhorn.
Ett dämpat orange nattljus helt utan blått kan göra det svårt att se skillnad på färger. Därför är det viktigt med bra zonindelad punktbelysning som kan tändas vid varje patient och för olika arbetsuppgifter. Det går även att tända upp helt när som helst via en kontrollpanel.
Foto: Chromaviso
Mindre trötta ögon
Hudiksvalls sjukhus var först i Sverige med att installera sådant här dygnsrytmljus. 2015 fick den allmänna intensivvårdsavdelningen belysningssystemet. Hösten 2017 gjorde sjukhuset en mindre enkätundersökning på avdelningen tillsammans med företaget som installerat tekniken. Av 60 tillfrågade svarade 34. I undersökningen uppgav:
- Tre av fyra att de känner sig lugnare och har mer energi
- Lite fler – 79 procent – att de är mindre trötta
- Drygt 40 procent att humöret är bättre
- Sju av tio att de har mindre besvär med trötta ögon
Även en energisparåtgärd
Arne Lowden är sömn- och ljusforskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Enligt honom ligger ämnet med dygnsrytmljus helt rätt i tiden. I Sverige pågår forskning för att hitta ”rätt recept” på hur arbetsplatser kan använda belysning för att förbättra arbetsmiljön ur ett dygnsrytmperspektiv.
– Det finns många skäl att uppmärksamma det här. Sjukhus är en intressant miljö och vi kan se positiva hälsoeffekter av dagsljuspåverkan. Skolan är ett annat område där det kan användas.
Dagsljus reglerar inte bara dygnsrytmen utan även sömnkvaliteten, stressystemet och humöret.
– Forskningsförsök visar att patienter som vårdas på sjukhus för depression behöver ligga färre dagar på sjukhus om de ligger i rum med god tillgång till dagsljus.
En annan aspekt som Arne Lowden nämner är energibesparing. För att spara energi, pengar och följa lagstiftning måste samhället i större och snabbare utsträckning fasa ut lysrör.
– Om man ändå måste byta ut nuvarande belysning kan man satsa på bättre belysning som påverkar hälsan positivt. Men det finns för lite kunskap om hälsoeffekterna bland många belysningsföretag. Som forskare vill jag ta fram ett bra recept för hur mycket och vilket slags ljus som behövs på våra arbetsplatser.
Dygnsrytmljus som medicin?
Dygnsrytmljus används mycket även inom psykiatri och äldrevård i Danmark. Nyare studier visar hur det minskar oro, aggression, depression och sömnproblem hos patienterna, vilket ger en lugnare arbetsmiljö. Terapeutiskt ljus kan också användas för att lugna och stödja en verksamhet, som ett alternativ till medicinering och tvång.
Arne Lowden berättar att 40 procent av dem som bor på svenska äldreboenden äter antidepressiva läkemedel. Cirka 30 procent av kvinnorna på äldreboenden äter sömnmedel, liksom runt 20 procent av männen.
– Det är en oerhört stor koncentration av läkemedel som man antagligen skulle kunna minska radikalt med rätt ljuspåverkan, säger han.
Läs artikel om dygnsrytmljus på Centralsjukhuset i Karlstad.