Sjukvården behöver ha personal dygnet runt, men många sjuksköterskor och barnmorskor väljer bort tjänster där nattarbete ingår. Nu vill forskare få en bättre bild av vad det beror på, och vad som kan underlätta för medarbetare som jobbar natt.
Sjukvården har ofta svårt att rekrytera och behålla medarbetare på tjänster där nattarbete ingår. Det finns också studier som visar att skift- och nattarbete kan påverka hälsan negativt.
Nu har Annika Lindahl Norberg, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet, och hennes kolleger fått anslag från AFA Försäkring för att fördjupa bilden av hur sjukvårdspersonal inom landstinget i Stockholm upplever nattarbete. Initiativet till forskningen kom ursprungligen från ledningen för Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO).
Vad kan underlätta nattarbete?
Vården behöver bemannas dygnet runt, det är förutsättningen, konstaterar Annika Lindahl Norberg.
– Det behövs mer kunskap om hur man, inom de ramar som finns, kan underlätta för dem som arbetar skift där nattarbete ingår, säger hon. Vad är det i nattarbetet, vid sidan av att sömnen kan bli lidande, som verkar sätta igång tanken på att byta till att inte arbeta natt?
Forskarna ska göra djupintervjuer med sammanlagt 30–40 sjuksköterskor och barnmorskor, som jobbar på scheman där nattjänstgöring ingår. I urvalet vill de få med både medarbetare som är på väg att lämna nattjänstgöringen och personer som inte har sådana planer. De vill också ha en spridning när det gäller åldrar, familjesituation och – om möjligt – kön.
Kunskap till vården
De hoppas att intervjuerna ska ge en tydligare bild av vad som spelar roll för medarbetarnas arbetstillfredsställelse när de arbetar på scheman som innehåller nattarbete. Påverkar tanken på det kommande nattskiftet dem i förväg? Hur känns det när de kommer till jobbet? Finns det saker som ofta krånglar till det? När är arbetet som roligast?
Tidigare studier har visat att arbetstillfredsställelsen hänger ihop till exempel med upplevelsen av krockar mellan arbete och privatliv. Hur tillfreds man känner sig har också att göra med innehållet i arbetet och den sociala arbetsmiljön. Schemafrågor – hur schemat är konstruerat och antalet arbetstimmar – har antagligen också betydelse.
– Det finns tidigare studier som visar att de som arbetar natt ofta inte träffar sin chef så mycket, och inte deltar på arbetsplatsträffar. De kan också ha sämre möjlighet till vidareutbildning. Kanske behöver man ändra på sådana saker ännu mer? Vi vill kunna ge kunskap om hur man kan organisera nattarbete, till både arbetsgivarsidan och till dem som jobbar i vården, säger Annika Lindahl Norberg.