Psykisk ohälsa är en vanlig anledning till sjukskrivning. Hur stöttar man bäst som chef, när en medarbetare drabbas? Många chefer efterfrågar mer kunskap och stöd i organisationen för det, visar en ny studie.
Vad vet svenska chefer om hur psykisk ohälsa påverkar medarbetares arbetsförmåga? Vilket stöd ger de?
Sådana frågor står i fokus för ett projekt som forskaren Monica Bertilsson, Göteborgs universitet, har genomfört, ihop med sina kollegor.
Utgångspunkten är att chefer behöver känna till hur depression och ångestsjukdom påverkar arbetsförmågan. Annars kan de inte stödja medarbetare som bli sjuka.
Arbete nästan alltid bra
Idag blir personer med psykisk ohälsa ofta långtidssjukskrivna. Forskarna menar att fler skulle kunna fortsätta jobba om deras arbete anpassades.
Många i samhället blir sjukskrivna på grund av de här sjukdomarna.
– Frågan är hur vi ska stötta dem så att de kan vara kvar i arbetslivet. Ur folkhälsosynpunkt, och ur hälsosynpunkt för människor, är arbete nästan alltid mycket bra, säger Monica Bertilsson.
På längre sikt vill forskarna utveckla en utbildning för chefer, för att öka deras färdigheter.
I projektet svarade drygt 3 300 chefer på en webbenkät. De kom från olika branscher i offentlig och privat sektor. Både mindre och större verksamheter fanns med. En tredjedel av cheferna var kvinnor, två tredjedelar män. Forskarna gjorde också intervjuer med åtta fokusgrupper, med totalt 31 chefer.
Deltagarna utgör omkring en procent av alla chefer i Sverige. En ovanligt hög andel svarade (71 procent). Det går dock inte att dra slutsatser om alla svenska chefer utifrån svaren, betonar Monica Bertilsson. Det beror på att de flesta rekryterades ur universitetets ”medborgarpanel”. Den består av personer som själva anmält att de vill delta i forskningsstudier.
Kände sig osäkra
De flesta chefer svarade i enkäten att de kände sig osäkra på hur de ska stötta medarbetare med depression eller ångest.
Nästan hälften tyckte att medarbetare med depression var en svår fråga. En tredjedel av cheferna skulle inte anställa en person som de visste led av depression. Manliga chefer, och chefer på högre nivå, hade genomgående mer negativa attityder.
En fjärdedel uppgav att de hade gått någon form av chefsutbildning om psykisk ohälsa. De flesta som hade fått utbildning ansåg att de hade nytta av den (80 procent). I den gruppen var det fler som kände sig säkra på hur de kunde ge stöd till drabbade medarbetare.
Uppmanade till sjukskrivning
Sex av tio chefer hade färsk erfarenhet av medarbetare med depression/ångest. Av dem hade ganska många (42 procent) aktivt uppmanat medarbetaren att vända sig till vården för att bli sjukskriven.
I enkäten ingick en kort videofilm där en kvinnlig och en manlig skådespelare beskrev sina problem med att klara jobbet. Cheferna fick svara på om personen borde vara sjukskriven. Mer än hälften rekommenderade sjukskrivning, oftast på heltid. Chefer i privat sektor föreslog oftare långtidssjukskrivning, det vill säga mer än sex veckor.
– Vi förväntade oss att hitta skillnader utifrån vilket kön personen på filmen hade, men det gjorde vi inte, säger Monica Bertilsson. Den enda samband vi kunde se, var att chefer som hade en tidigare vana av att uppmuntra medarbetare till sjukskrivning, gjorde det också i de här fallen.
Den vanligaste motiveringen till sjukskrivning var att medarbetaren behövde tid att återhämta sig. Därefter kom behovet av tid för läkarkontakt och behandling. Nedsatt arbetsförmåga kom inte förrän på tredje plats.
Cheferna fick även beskriva hur de ansåg att den psykiska ohälsan hade påverkat arbetsförmågan. De flesta lyfte fram att medarbetarna haft svårt att prioritera bland arbetsuppgifterna, koncentrera sig och hålla arbetstempot.
Säkra chefer stöttade mer
Majoriteten av cheferna hade erbjudit arbetsanpassning till de medarbetare som hade depression/ångest. Det vanligaste var att de själva gav mer stöd och handledning. Ändrade arbetstider och sänkt tempo förekom också.
– Självtilliten verkar vara den viktigaste förklaringen till om chefen erbjuder arbetsanpassning, säger Monica Bertilsson. Ju säkrare cheferna känner sig, desto fler typer av arbetsanpassningsåtgärder använder de. Om chefen har fått utbildning påverkar också graden av arbetsanpassning.
Läs även vår intervju med Monica Bertilsson vid starten av forskningsprojektet Chefens perspektiv.
Mer läsning: Vad är psykisk ohälsa?
