Belastning, buller, alltför mycket stillasittande – fysisk arbetsmiljö är lika viktigt idag som tidigare. Och det forskas för fullt inom området. Under en heldag i AFA Försäkrings regi berättade forskare om nya rön.
Den fysiska arbetsmiljön är lika viktig att hålla koll på idag som för fyrtio eller femtio år sedan. Många anställda lyfter fortfarande tungt eller utför ensidiga rörelser under sin arbetstid. Andra har tillgång till hjälpmedel, men saknar utbildning eller tid för att använda dem. De som sitter still vid datorer riskerar också belastningsbesvär och en rad sjukdomar.
Att belasta kroppen kan ändå vara bra, berättade Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Gävle högskola.
– Men då behöver belastningen vara varierad och man behöver få en chans till återhämtning efteråt, sa han.
Han höll ett föredrag inspirerat av sagan om Guldlock. Guldlock är ju den nyfikna flickan som går in i björnarnas hus i skogen och sätter sig på deras stolar, äter deras gröt och sover i deras sängar. Men hon har svårt att hitta det som är lagom för henne i björnarnas hus.
– När Guldlock blir stor så letar hon jobb och funderar över vilket som kan passa henne bäst, sa Svend Erik Matthiassen.
Variation hjälper mot belastningsbesvär
I vården får man ofta belastningsbesvär. Inget bra jobb, tänker Guldlock. Är det bättre med något på kontor då? Kanske det! Men det visar sig när Guldlock läser på, att det är ju inte heller bra att röra på sig för lite. Då riskerar man att få sämre benmassa och utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Sitta i kassan i en affär då? Då får man ju röra på sig lite grann i alla fall? Nej, det är för ensidiga rörelser och det kan också leda till belastningsbesvär.
Hur ska Guldlock och andra göra då, för att inte få belastningsbesvär av jobbet? Grundreceptet är variation. Det står också i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi.
Det finns tre sätt att skapa variation i arbetet, för att minska risken för belastningsbesvär, enligt en kunskapsöversikt från Arbetsmiljöverket från 2016.
- Ändra en anställds enskilda arbetsuppgifter – till exempel genom att byta ut maskiner eller annan utrustning.
- Ändra tidsförloppet av arbetsuppgifterna – genom att oftare byta mellan ganska lika jobb och till exempel stå ibland, sitta ibland.
- Tillföra nya arbetsuppgifter – till exempel att den som sitter i kassan också får andra uppgifter i affären där personen jobbar.
Buller vanligt på kontor
Ett annat vanligt problem i dagens arbetsliv är buller, eller kanske snarare störande ljud. En miljö där det förekommer är aktivitetsbaserade kontor. Det pågår en hel del forskning om buller och möjligheten att koncentrera sig i en sådan miljö.
Helena Jahncke, doktor i psykologi och analytiker på MynAK, den nya arbetsmiljömyndigheten, har bland annat undersökt sambandet mellan buller och prestation i aktivitetsbaserade kontor.
– Varför blir vi störda? Beror det på att plötsliga ljud fångar vårt intresse? Eller på att olika processer pågår i vår hjärna när den ska bearbeta ljuden? Den senaste forskningen tyder på en kombination av de här båda faktorerna.
Tal sänker prestationen
Påverkas prestationen av att man tvingas lyssna på mänskligt tal medan man jobbar? Hennes egen studie visar att koncentrationen faller alltmer ju tydligare vi hör talet.
– Vi har testat med olika typer av arbetsuppgifter. Resultatet visar att prestationen når botten redan när man börjar höra vad som sägs i talet, sa Helena Jahncke.
Musik då? Kan man inte sätta på sig ett par hörlurar och lyssna på det man gillar, för att stänga ute de andras tal? Det funkar inte heller tyvärr. Alla ljud stör.
– Det är förstås ändå inte fel att lyssna på musik som man tycker om. Känslan av att ha kontroll över vilka ljud man hör kan vara bra för välbefinnandet, påpekade Helena Jahncke.
Kan man vänja sig vid ljud som från början stör ens koncentration? Både ja och nej. Man kan vänja sig till viss del, om ljudet är förutsägbart. Men ljud som varierar och kan komma plötsligt, det går inte att vänja sig vid.
– Vi tror att vi vänjer oss vid ljud, men det vi gör är att vi anstränger oss mer.
För dem som ska utforma att aktivitetsbaserat kontor är det bra att tänka på det här:
- Utforma arbetsytor utifrån arbetsuppgifterna
- Skilj tydligt mellan olika zoner
- Skapa lugna utrymmen för koncentrationskrävande arbete
Beteenden går att ändra
De flesta arbetsplatser har någon form av riktlinjer för hur man ska bete sig för att undvika olyckor och skador. Men hur får man till det så att anställda på en arbetsplats också följer dem?
Tre olika faktorer behöver vara på plats för det, berättar Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete på Karolinska Institutet.
- Det behöver finnas stödjande system på samhällsnivå – till exempel en granskningsmyndighet som IVO.
- Riktlinjerna behöver vara välskrivna och pedagogiskt utformade
- Arbetsplatsen behöver ha ett system som gör det möjligt att implementera riktlinjerna.
Det går att ändra beteenden, om man bara går systematiskt tillväga, menade Lydia Kwak. Hennes råd var att kartlägga och analysera de beteenden man vill ändra. Titta inte bara på det individuella beteendet utan också på den organisatoriska, sociala och fysiska arbetsmiljön – det är viktigt att jobba på olika nivåer. Gör en insats och utvärdera effekten.
– Tänk inte för stort och ambitiöst. Den viktigaste förändringen är den som blir av!