Ny kunskap om värk i rygg och nacke

14 augusti 2017 Lästid: 4 min
kvinna på äldreboende serverar kaffe till äldre dam
Det finns ganska lite kunskap om varför vi får ont i rygg och axlar, trots att många människor drabbas. Nu ska forskare undersöka orsakerna i ett stort projekt där de använder tidigare insamlat material.

Foto: Maskot/TT

Fler än var tredje svensk har värk i ryggen eller nacken, enligt Statistiska Centralbyrån. För var tionde är värken svår, vilket får konsekvenser för arbetsgivare, samhället och enskilda. Ett nytt forskningsprojekt tar fram den kunskap som behövs för att förebygga rygg- och nackproblem i arbetslivet.

Vi vet inte hur vi ska förebygga nack- och ryggvärk – trots att de hör till de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Det konstaterar såväl Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, som den internationella motsvarigheten Cochrane. Åtta av tio får sådana problem någon gång i livet, inte sällan med sjukskrivning som följd.

Enligt SBU finns inga bevis för att stillasittande arbete, övervikt, hög ålder eller brist på fysisk aktivitet orsakar långvarig smärta i rygg, nacke och axlar. Vi vet att ensidiga arbetsuppgifter och tunga lyft kan ge värk, men många drabbas som varken lyfter tungt eller har monotona jobb.

Det finns helt enkelt för lite kunskap om varför vi får ont i våra ryggar och nackar, trots att problemet är så stort och många är drabbade.

– Av någon anledning har det varit svårt att få pengar till forskning inom området, säger Eva Skillgate, docent vid Karolinska Institutet och ansvarig för det nya projektet.

– Jag misstänker att det faktum att det är mycket vanligare att kvinnor drabbas kan vara en orsak till att området inte har så hög status. Jag tror det vore viktigt att kalla långvarig smärta för en sjukdom och inte som idag för ett symptom eller ett besvär. Det skulle bidra till att skilja dessa funktionsnedsättande besvär från vanligt ont i ryggen eller nacken, som är en normal del av livet och som vi inte skall lägga resurser på att förhindra.

Stress och oro spelar in för värk

Enligt vetenskapliga studier finns dock en viktig orsak till värk i rygg och nacke.

– Vi har tidigare sett i vår forskning att personer som har psykisk ohälsa ofta utvecklar sådana besvär, säger Eva Skillgate.

Hon får medhåll av SBU som på sin hemsida lyfter fram stress och oro som en bevisad orsak till smärttillstånd i axlar, nacke och rygg.

Att undersöka vilken roll psyket spelar kan vara kontroversiellt. Eva Skillgate påpekar att det rör sig om en missuppfattning.

eva skillgate forskare IMM KI– Det betyder inte att vi säger att ”du har inte ont och det är bara psykiskt”, utan att psykologiska och psykosociala faktorer spelar stor roll både för hur besvären uppkommer och för hur de utvecklas. Vi vill ta reda mer om dessa samband och om vad som orsakar värken.

Det nya forskningsprojektet undersöker särskilt samspelet mellan psykosocial arbetsmiljö och livsstilsfaktorer för långvarig smärta. Det kan till exempel vara bra att förbättra ledarskapet på jobbet. Men för att veta hur vi på arbetsplatsen kan förhindra att medarbetarna får värk i rygg och nacke behöver vi veta mer om orsakerna.

Stort material att analysera

Forskarna använder tidigare insamlat material, bland annat från Stockholms folkhälsokohort med information om totalt 100 000 personer. Dessutom ingår två studier med sammanlagt 1 700 patienter som sökt vård för värk i rygg och nacke. Mängden data som ska analyseras gör att forskarna kan ta ett stort grepp om ämnet.

– När vi har ett så pass stort material kan vi titta på hur olika saker samverkar, som livsstils- och arbetslivsfaktorer, säger Eva Skillgate.

Deltagarna i Stockholms folkhälsokohort har följts med enkäter i upp till tolv år.

Forskarna undersöker enbart värk som lett till sjukskrivning eller nedsättning av arbetsförmågan. De lindrigare fallen sållas bort i studien, eftersom de är så pass vanliga och inte har lika stora konsekvenser.

Forskning om långvarig värk

Projekt
Långvarig funktionsnedsättande smärta i rygg och nacke samt psykisk ohälsa – identifiering av modifierbara faktorer som påverkar risk och prognos.

Forskare
Eva Skillgate och Lena Holm, Institutet för miljömedicin. Dessutom Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet, med flera.

Organisation
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Tidsperiod
2017 –  2020.

Text: Michael Nyhaga