De flesta dialyssjuksköterskor har ont någonstans i kroppen. En ny studie visar att det inte handlar om materialen eller maskinerna de använder – utan om något annat.
Dialyssjuksköterskor sköter reningen av blodet hos njursjuka med hjälp av en särskild maskin.
Magnus Lindberg arbetade som dialyssjuksköterska i många år innan han började forska. Han vet hur trögt det kan vara att koppla ihop en blodslang med en slang till dialysfiltret. Eller hur det ständiga öppnandet och stängandet av klämmor och åtdragningen av kopplingar frestar på händerna.
Nio av tio svenska och danska dialyssjuksköterskor besväras av att ha ont någonstans. Oftast i nacke, rygg eller händer. Det visar en studie som Magnus Lindberg har genomfört tillsammans med danska forskare och en kollega vid Högskolan i Gävle.
– Det var oväntat mycket. Det hade vi inte alls förväntat oss, säger han.
Forskarna skickade ut enkäter till dialyssjuksköterskor med formulär som mätte bland annat besvär i muskler och leder.
De ställde också frågor om vilka material som sjuksköterskorna använde samt om sjukskrivning och belastningsskador.
Dessutom observerade forskarlaget arbetet ute på dialyscentren och gjorde belastningsergonomiska riskbedömningar av dialyssjuksköterskornas arbetsuppgifter.
Skillnad i hur man arbetar
Det finns ett sjuttiotal dialyscenter i Sverige med omkring 1 200 anställda. När forskarna frågade runt visade det sig att på vissa av arbetsplatserna hade många i personalen besvär. På andra var det betydligt färre som hade värk.
– Vi frågade oss därför om skillnaden i besvär kunde bero på att man använde olika maskiner och material vid arbetsplatserna, berättar Magnus Lindberg, en av fem forskare bakom studien.
Men forskningsresultaten avslöjade att problemet snarare låg i hur arbetet utfördes. Att göra iordning maskinerna och koppla upp patienterna innebär ständiga upprepningar av handgrepp och rörelser. Sjuksköterskorna kan också behöva lyfta tungt om en dialyspatient sitter i rullstol eller har svårt att röra sig.
Undvik ensidiga arbetsuppgifter
Det var framför allt vissa arbetsuppgifter som dialyssjuksköterskorna själva lyfte fram som orsak till deras besvär: sammankoppling av slangar, att stänga klämmor, spolning, kompression av insticksstället efter man tagit bort nålen med mera. Det är arbetsuppgifter som utförs dagligen. Dessutom har få av sjuksköterskorna andra arbetsuppgifter än dialysen.
Här finns möjlighet till förbättring.
Försök fördela arbetsuppgifterna.
– Försök fördela arbetsuppgifterna så att det till exempel inte alltid är samma person som gör i ordning dialysmaskinerna. Det är bättre att de anställda arbetar med hela processen, säger Magnus Lindberg i ett råd till arbetsgivarna och cheferna.
Han menar också att man behöver titta på patientflödet. Det blir ofta stressigt när det kommer många patienter till dialys ungefär samtidigt, som sedan ska kopplas ur vid ungefär vid samma tid. Det leder till stresspåslag för personalen, vilket i sin tur bidrar till att de tummar på ergonomin.
Mer forskning behövs
Den nya studien har väckt en hel del uppmärksamhet. Inte bara i Danmark, utan även exempelvis i Norge och Nederländerna. Forskarnas litteraturgenomgång visade att det fanns väldigt lite forskning om belastningsbesvär hos sjuksköterskor som arbetar med dialys.
– Det är stora kunskapsluckor här och är ett i stort sett obeforskat område, konstaterar Magnus Lindberg.
Nu vill forskarlaget gå vidare och ta reda på mer om vad man konkret kan göra för att minska dialyssjuksköterskornas belastningsbesvär.
Det är en yrkesgrupp som växer eftersom allt fler i befolkningen blir äldre och överlever svåra sjukdomar, vilket gör att fler behöver dialys. Antalet patienter i dialysvården ökar ständigt redan nu.