en hand skriver något på ett skrivblock. I bakgrunden en dialysapparat och skymten av en patient.

Att arbeta med dialyspatienter som ska kopplas upp till en maskin innebär många upprepade handgrepp varje dag. Därför behöver dialyssjuksköterskor också ha andra arbetsuppgifter. Det visar en ny studie.

Foto: Istock Photo

Planera smart och slipp onödig värk

De flesta dialyssjuksköterskor har ont någonstans i kroppen. En ny studie visar att det inte handlar om materialen eller maskinerna de använder – utan om något annat.

Dialyssjuksköterskor sköter reningen av blodet hos njursjuka med hjälp av en särskild maskin.

Magnus Lindberg arbetade som dialyssjuksköterska i många år innan han började forska. Han vet hur trögt det kan vara att koppla ihop en blodslang med en slang till dialysfiltret. Eller hur det ständiga öppnandet och stängandet av klämmor och åtdragningen av kopplingar frestar på händerna.

Nio av tio svenska och danska dialyssjuksköterskor besväras av att ha ont någonstans. Oftast i nacke, rygg eller händer. Det visar en studie som Magnus Lindberg har genomfört tillsammans med danska forskare och en kollega vid Högskolan i Gävle.

porträtt av Magnus Lindberg, sjuksköterska och lektor i vårdvetenskap på Högskolan i Gävle. – Det var oväntat mycket. Det hade vi inte alls förväntat oss, säger han.

Forskarna skickade ut enkäter till dialyssjuksköterskor med formulär som mätte bland annat besvär i muskler och leder.

De ställde också frågor om vilka material som sjuksköterskorna använde samt om sjukskrivning och belastningsskador.

Dessutom observerade forskarlaget arbetet ute på dialyscentren och gjorde belastningsergonomiska riskbedömningar av dialyssjuksköterskornas arbetsuppgifter.

Skillnad i hur man arbetar

Det finns ett sjuttiotal dialyscenter i Sverige med omkring 1 200 anställda. När forskarna frågade runt visade det sig att på vissa av arbetsplatserna hade många i personalen besvär. På andra var det betydligt färre som hade värk.

– Vi frågade oss därför om skillnaden i besvär kunde bero på att man använde olika maskiner och material vid arbetsplatserna, berättar Magnus Lindberg, en av fem forskare bakom studien.

Men forskningsresultaten avslöjade att problemet snarare låg i hur arbetet utfördes. Att göra iordning maskinerna och koppla upp patienterna innebär ständiga upprepningar av handgrepp och rörelser. Sjuksköterskorna kan också behöva lyfta tungt om en dialyspatient sitter i rullstol eller har svårt att röra sig.

Undvik ensidiga arbetsuppgifter

Det var framför allt vissa arbetsuppgifter som dialyssjuksköterskorna själva lyfte fram som orsak till deras besvär: sammankoppling av slangar, att stänga klämmor, spolning, kompression av insticksstället efter man tagit bort nålen med mera. Det är arbetsuppgifter som utförs dagligen. Dessutom har få av sjuksköterskorna andra arbetsuppgifter än dialysen.

Här finns möjlighet till förbättring.

Försök fördela arbetsuppgifterna.

– Försök fördela arbetsuppgifterna så att det till exempel inte alltid är samma person som gör i ordning dialysmaskinerna. Det är bättre att de anställda arbetar med hela processen, säger Magnus Lindberg i ett råd till arbetsgivarna och cheferna.

Han menar också att man behöver titta på patientflödet. Det blir ofta stressigt när det kommer många patienter till dialys ungefär samtidigt, som sedan ska kopplas ur vid ungefär vid samma tid. Det leder till stresspåslag för personalen, vilket i sin tur bidrar till att de tummar på ergonomin.

Mer forskning behövs

Den nya studien har väckt en hel del uppmärksamhet. Inte bara i Danmark, utan även exempelvis i Norge och Nederländerna. Forskarnas litteraturgenomgång visade att det fanns väldigt lite forskning om belastningsbesvär hos sjuksköterskor som arbetar med dialys.

– Det är stora kunskapsluckor här och är ett i stort sett obeforskat område, konstaterar Magnus Lindberg.

Nu vill forskarlaget gå vidare och ta reda på mer om vad man konkret kan göra för att minska dialyssjuksköterskornas belastningsbesvär.

Det är en yrkesgrupp som växer eftersom allt fler i befolkningen blir äldre och överlever svåra sjukdomar, vilket gör att fler behöver dialys. Antalet patienter i dialysvården ökar ständigt redan nu.

Text: Michael Nyhaga, 16 augusti 2021

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Dialogen som bygger en bra arbetsmiljö

Kan en bra dialog bidra till bättre arbetsmiljö? Det är skyddsombudet och enhetschefen på Ölycke korttidsboende i Eslövs kommun övertygade om. – Vår arbetsmiljö sitter mycket i våra mänskliga relationer,…

Vad är samverkan?

Samverkan innebär att arbetsgivare och arbetstagare arbetar tillsammans för att få en god arbetsmiljö och väl fungerande verksamhet. Det är också ett sätt att skapa delaktighet och inflytande för medarbetare…

Så stöttar de utlånad covid-personal

På Skaraborgs sjukhus håller chefer ett samtal med medarbetare som varit utlånade under pandemin. Till stöd har de en samtalsmall. Med hjälp av den kan de ge sina medarbetare ett…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?