Att lida av ljudkänslighet och ljudtrötthet ökar risken för nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning. Ljudkänslighet kan försvåra arbetet och öka återhämtningsbehovet. Egna strategier är vanligt för att ändå klara att arbeta i krävande ljudmiljöer.
– Det verkar som om det saknas en systematik i hur man ska förbättra ljudmiljön. Man behöver kanske jobba mer systematiskt ute på arbetsplatserna, i den mån det går.
Det säger Sofie Fredriksson, audionom och forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet. Hon deltog på ett webbinarium hos Afa Försäkring för att presentera aktuell forskning på området.
Hon och hennes forskningsgrupp har i två delstudier undersökt hur ljudkänslighet och ljudtrötthet påverkar arbetsförmågan. Den ena delstudien, med 10 000 tillfrågade kvinnor, visar att risken för nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning är större bland dem som upplever besvär. Det gäller särskilt dem som arbetar i förskola eller skola.
Svår miljö vid ljudkänslighet
– Kanske kan den ökade risken inom läraryrken förklaras av den kommunikationsintensiva miljön med höga lyssningskrav. Det är svårt att använda hörselskydd om man är ljudkänslig och svårt att undvika obehagliga ljud eftersom det förekommer i den miljö man har på arbetet, säger Sofie Fredriksson.
Studien visar också ett samband mellan graden av besvär och nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning. Ju svårare besvär, desto högre är risken.
– Jag som audionom tycker det är jätteintressant eftersom det visar vikten av hörselrehabilitering för att minska graden av besvär.
Kompenserar med vila privat
I den andra delstudien intervjuades förskolepersonal med ljudkänslighet och/eller ljudtrötthet.
Studien visar att de flesta jobbar heltid eller nästan heltid och behöver kompensera med återhämtning i privatlivet.
– Och många beskriver dåliga förutsättningar i arbetsmiljön, med stora barngrupper och dåligt utformade lokaler där pedagogisk planering sker mitt i barngruppen under aktiviteter.
Tinnitus av barnskrik
Utifrån intervjuerna kan forskarna urskilja fem huvudteman:
1. Pedagogarbetet försvåras av ljudkänsligheten/ljudtröttheten. Man får svårt att klara arbetskraven.
”Det har jag slutat med för länge sedan, det går bara inte.” Om att läsa för två, tre barn i barngrupp
2. Ljudmiljön ger akuta reaktioner.
”Jag kände att jag blev ofta väldigt såhär alldeles kallsvettig.” Om situationen med höga ljud och skrik när alla barnen ska klä på sig.
3. Stort återhämtningsbehov med ljudvila efter arbetet.
”Man ger liksom hundratio på jobbet och sedan finns det inte mycket kvar när man kommer hem.”
4. Oro kring hörseln där barnskrik kan ha gett hörselskada.
”Det började väl med att min kollega fick ett ljud i sitt öra. Alltså, det bara tjöt i örat, för det var ett barn som skrek helt hysteriskt.”
5. Eget ansvar att hantera ljudmiljön och besvären.
”För att jag ska kunna jobba bättre så måste jag ha proppar i öronen.”
Sätt att förbättra ljudmiljön
Vad gör man då på de här arbetsplatserna, för att dämpa ljudnivån?
Åtgärder som de intervjuade nämner handlar om att försöka förbättra ljudmiljön på olika sätt. De nämner:
- Vara utomhus
- Dela upp barngruppen i mindre grupper
- Planera och begränsa barnens aktiviteter
- Sätta in ljuddämpande material
- Mäta ljudnivån och medvetandegöra barnen
- Dämpa belysningen och spela avslappningsmusik
Stort behov av ljudvila
Kvinnorna själva använder också egna strategier för att kunna fortsätta arbeta trots ljudkänslighet.
– Man försöker få till någon typ av återhämtning trots att det inte alltid finns någon tid eller plats för att vila sig på arbetet. Man är ständigt i en ganska stökig miljö. Förutom ljudvila behöver man social vila, både i arbetet och i privatlivet.
Hörselskydd är en annan åtgärd som gruppen pratade mycket om. Förskolepersonal generellt använder inte så mycket hörselskydd.
– Men den här gruppen upplever att man måste ha det för att klara av att vara på arbetet. Ofta köper man egna hörselskydd, säger Sofie Fredriksson.
Utmattningssyndrom ger ljudkänslighet
En annan reflektion från intervjuerna är att personerna har svårt att särskilja olika besvär. Vad är vad? Hörsel, lyssningssvårigheter, kognition, minne, koncentration, stress, ljudmiljö, utmattning? Ljudkänslighet är även ett kriterium vid utmattningssyndrom.
– Det är jättespännande för fortsatt forskning att försöka förstå det här bättre, säger Sofie Fredriksson.
Fotnot: Den här artikeln berättar om resultatet av en forskningsstudie. Läs en artikel som skrevs när projektet startade.
Ljudkänslig eller ljudtrött – och hur hantera?
Ljudkänslighet = Att uppleva obehag eller smärta av normala eller måttliga ljud. Kan gälla särskilda ljudtyper, som skarpa ljud, men även allt ljud generellt. Är ett kriterium vid diagnosen utmattningssyndrom.
Öronproppar och kognitiv beteendeterapi kan hjälpa.
Ljudtrötthet = När man känner mental eller fysisk utmattning av att ha upplevt ljud under längre tid. Kan visa sig som koncentrationssvårigheter, irritabilitet, kommunikationströtthet, stress och stort behov av tystnad.
Tysta pauser, vila och ljudreducering i vardagen kan vara nödvändigt.
