LJUDMILJÖ: Lägga ljuddämpande matta på matborden och dela in barnen i smågrupper. Det är två råd från Bifrost förskola, en av tre förskolor som medverkar i det nya arbetsmiljö-verktyget Ljudguiden.
– De här borden är helt suveräna. Efterklangstiden är så kort att tappar man ett bestick på ett bord så låter det nästan ingenting, säger Pia Hellström, förskollärare och tidigare skyddsombud på Bifrost förskola i Mölndals kommun, strax utanför Göteborg.
– Vi var lite av föregångare när vi började arbeta med den fysiska ljudmiljön i slutet av 90-talet. Idag har alla förskolor i Mölndal ljudabsorberande plattor i taket och dämpande mattor på matborden.
Ljudmiljöarbetet på Bifrost väckte tidigt uppmärksamhet även utanför kommunen. Under ett tiotal år kom personal på studiebesök från förskolor och skolor i hela landet. När den ideella organisationen Prevent nu lanserar verktyget Ljudguide för förskolan är Bifrost en av tre förskolor som är med och visar sin fysiska miljö och berättar om sitt arbete med ljud.
De små grupperna gör att ljudnivån sjunker och att vi hör och ser alla barn
– När det gäller pedagogiken tänker vi främst på att dela in barnen i små grupper. Både när vi jobbar med aktiviteter och i rutinsituationer. När vi går ut har vi aldrig fler än 3–4 barn i tamburen samtidigt och i tvättrummet aldrig fler än 2–3 barn, säger Pia Hellström, och tillägger:
– I stora grupper blir ljudvolymen hög och som pedagog känner man sig lätt otillräcklig och stressad för att man inte hinner prata med alla. De små grupperna gör att ljudnivån sjunker och att vi hör och ser alla barn. Det ger en lugnare arbetsmiljö.
Samtal om hörseln och dämpad belysning
På Bifrost förskola samsas fler än 200 barn och runt 40 anställda om utrymmet på de 11 avdelningarna. Med så många barn krävs en del planering för att hålla ljudet på en lagom nivå. Ett viktigt inslag i förskolans pedagogik är att göra barnen medvetna om sin ljudmiljö.
– Vi har som återkommande tema att prata med barnen om vad som händer i örat när man utsätts för höga ljud. Då berättar vi att hörseln förstörs av skrik och att man förstår varandra bättre om man pratar istället för att skrika, säger Pia Hellström, och tillägger:
– Vi går också på ljudpromenader och lyssnar på olika ljud. Då blir barnen medvetna om ljuden i vår omgivning och så lär de sig att koncentrera sin hörsel på enskilda ljud.
Pia Hellström berättar att dimmerfunktionen på belysningen i lokalerna är effektiv mot för hög ljudvolym. En mysigare belysning gör att barnen automatiskt sänker sina röster. När personalen diskuterade vad man kan göra för att trivas tillsammans på förskolan kom man fram till att det faktiskt blir lugnare med färre ordningsregler.
– På min avdelning har vi bestämt att vi har så få regler för barnen som möjligt. Naturligtvis ska man vara snäll och vänlig mot varandra och inte kränka någon, det ingår i förskolans värdegrund. Men regler som sådana har man ofta för många och det blir att man tjatar om att de ska följas, säger Pia Hellström, och fortsätter:
– Vi har valt att ha få regler, som barnen förstår och accepterar. De regler vi har är att man inte ska springa inomhus och att man inte ska skrika inomhus.
Pilotprojektet som fick ringar på vattnet
Ylva Engvall är förskolechef på Bifrost och arbetar själv i samma byggnad. Hon berättar att arbetet med ljudmiljön på förskolan har haft stor betydelse för personalen och deras arbetsmiljö.
– Det var ett pilotprojekt att man började testa ljudmiljön här för att se vad som var gynnsamt för att minska bullernivån. Och det kom sig av att personalen lyfte problemet med för höga ljudnivåer. Så man lade om golv, satte ljuddämpande akustikplattor i tak 
och på väggar och köpte in särskilda bordskivor och möbeltassar, säger hon, och fortsätter:
– De här åtgärderna har fått ner ljudnivån i våra lokaler ganska rejält. Medvetenheten om ljudmiljön har nått ut till alla förskolor i Mölndal och det har blivit byggnorm. När man nu bygger nytt tar man till vara på den här kunskapen, så arbetet med ljudmiljön på Bifrost har fått många ringar på vattnet.
Pia Hellström och Ylva Engvall.
Vilken användning tror du chefer kan ha av Ljudguiden?
– Jag tror att chefer kan ha väldigt stor nytta av den. Det är viktigt att jobba med ljudet på olika plan. Ibland glömmer man det och tror att bara man får en bra fysisk ljudmiljö så löser sig allting, säger Ylva Engvall, och tillägger:
– Det gör det inte, men en bra fysisk miljö är en god förutsättning, en bra start för att komma vidare. Sedan måste man jobba pedagogiskt med ljudet också och se över vad man lär barnen och hur man organiserar sitt arbete.
Vilket råd skulle du ge chefer som vill förbättra ljudmiljön på en förskola?
– Jobba på alla plan på samma gång. Fixera er inte vid fastigheten eller vid det pedagogiska, utan jobba på alla plan.
Tips för en bättre ljudmiljö på förskolan
Pia Hellström är förskollärare på Bifrost, där hon också var skyddsombud i mer än 20 år. Det här är hennes tips till dig som vill förbättra ljudmiljön på din förskola:
- Dämpande mattor på bordskivorna
- Ljudabsorberande plattor i taket
- Tassar på stolar och bord
- Belysningen med dimmerfunktion
- Indelning av barnen i små grupper
- Undvik för många regler och satsa istället på att ha få regler som barnen förstår
- Prata med barnen om ljud och hur det påverkar vår hörsel
Fakta/Ljudguide för förskolan:
är ett verktyg framtaget för att förbättra arbetsmiljön på förskolor. Verktyget har utvecklats av den ideella organisationen Prevent i samarbete med Svenskt Näringsliv, LO, PTK, Lärarförbundet, Almega Tjänsteföretagen, fackförbundet Kommunal och föreningen Suntarbetsliv.
Ljudguiden innehåller bland annat:
- Fakta om ljud och dess inverkan på vår hälsa.
- Tips på hur man kan kartlägga sin ljudmiljö.
- Tips på ljuddämpande inredning.
- Filmer och artiklar med ljudmiljö-tips från förskolorna Bifrost i Mölndal, Myran i Visby och Nyarp i Bankeryd.
Läs också:
Suntarbetslivs artiklar om förskolan Myran i Visby och förskolan Nyarp i Bankeryd, som båda medverkar i Ljudguiden.