Så kan ni få bättre ljudmiljö på jobbet

9 februari 2021 Lästid: 5 min

Hur kan arbetsmiljön och hälsan bli bättre för dem som drabbas av ljudkänslighet och ljudtrötthet? Det ska audionomen och forskaren Sofie Fredriksson undersöka. Men redan nu har hon flera tips på hur man kan förbättra ljudmiljön på jobbet.

Kvinna som arbetar i förskola läser högt ur bok för flera barn.
Förskolor hör till de arbetsplatser där ljudmiljön kan vara påfrestande för personalen. Det finns sätt att förebygga en del av ljuden, och nu ska forskare ta reda på mer om hur ljudtrötthet och ljudkänslighet påverkar arbetsförmågan.

Foto: Maskot / TT

Tänk dig att du jobbar på en förskola. Du tröstar barn som gråter eller skriker rätt in i ditt öra. Till slut kan din hörsel ta skada av den stimmiga ljudmiljön och bli så trött och känslig att det kanske till och med påverkar arbetsförmågan.

Porträttbild på Sofie Fredriksson.Det här är ett exempel på en situation där mer forskning kan bidra till kunskap som kan förhindra att man behöver bli sjukskriven eller byta jobb när man har drabbats av ljudkänslighet eller ljudtrötthet, berättar Sofie Fredriksson som är audionom och forskare.

Att ha en ljudkänslighet innebär enligt Sofie Fredriksson att man kan ha en hörselskada.

– Man har ett obehag och klarar inte av en viss ljudmiljö, eller att jobba i en störande ljudmiljö.

Tinnitus är enligt henne ett exempel på ett annat symptom som hör till den här kategorin. Då kan det pipa, brusa eller susa på olika sätt och med skiftande styrka i örat.

Blir trötta i öronen

Ljudtrötthet är något annat än ljudkänslighet. Ljudtrötthet kan komma när man måste ha sin uppmärksamhet på ljuden. Det är också mer kopplat till kognitivt krävande och störande ljudmiljöer.

– Vissa av de som drabbas säger att de är trötta i öronen och behöver ha det tyst omkring sig när de kommer hem efter en arbetsdag. Man upplever att man blir begränsad i livet utanför jobbet.

Ljudtrötthet kan komma när man måste ha sin uppmärksamhet på ljuden.

Men än så länge finns inte så mycket forskning om ljudtrötthet och vad som händer med dem som får symptomet, berättar Sofie Fredriksson.

Inom industrin finns däremot redan mycket kunskap om hur man ska begränsa och förebygga buller och höga ljud. Man minskar exempelvis bullret genom att bygga in högljudda maskiner eller använda hörselskydd, och det är ganska enkelt att mäta ljudnivåerna.

– Det är lösningar som inte fungerar så bra i kommunikationsintensiva yrken. Där kommer de störande ljuden och bullret från den mänskliga kontakten och kommunikationen som är central i arbetet. Då måste man istället tänka organisatoriskt kring hur man förebygger ljuden, och låta rutiner och information vara en del av lösningen.

Påverkar arbetsförmågan – men hur?

Nu har Sofie Fredriksson fått ett stipendium från Afa Försäkring, för forskare i början av karriären. Det ger henne möjlighet att forska om hur ljudtrötthet och ljudkänslighet påverkar arbetsförmågan i kvinnodominerade kontaktyrken. Det är yrken som finns i exempelvis förskolor, grundskolor, sjukvård, äldreomsorg och personlig assistans. Verksamheter där kommunikationen människor emellan är intensiv, där det kan vara stressigt och där ljuden kan vara höga och plötsliga.

– I förskolan kan det till exempel vara ett barn som skriker en i örat, säger Sofie Fredriksson.

Målet för forskningen är att förhindra hörselsymtom och att hitta sätt som gör att de som redan har drabbats av ljudtrötthet och ljudkänslighet kan klara av att fortsätta arbeta. Först behöver hon veta mer om vad som orsakar symptomen, och vad de ställer till med.

– Jag ska försöka se vad som händer med personer som fått hörselsymtom. Vad händer med deras arbetsförmåga, upplever de att den försämras, blir de sjukskrivna, kan de behöva byta jobb? När det gäller förskolan finns tecken på att fler förskollärare byter arbete än kvinnor i allmänhet.

Kan hamna i skymundan

Trots att ljudmiljön är ett problem i kommunikationsintensiva yrken kan den hamna i skymundan, till exempel inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det har hon sett i tidigare forskningsprojekt.

– När vi ställer frågor visar det sig att många har upplevt besvär från ljudmiljön. Samtidigt ser vi att det förekommer att man inte har gjort en rejäl genomgång av ljudmiljön, eller att det saknas ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Var påhittiga när ni undersöker hur ni har det.

En dålig ljudmiljö kan även skapa stress. Det är ytterligare ett skäl till att ljudmiljön behöver vävas in i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Var påhittiga när ni undersöker hur ni har det, manar hon.

– När man arbetar med ljudmiljö behöver man vara lite uppfinningsrik. Använd Arbetsmiljöverkets föreskrifter, men tänk även otraditionellt.

Dit hör att till exempel inte fastna i att mäta ljudnivåer.

– Det finns regelverk för hörselskadliga ljudnivåer som inte får överskridas och det finns riktlinjer även för störande buller. Det finns en viss risk även om man ligger precis under gränsen, så om många har hörselsymtom eller störs bör det uppmärksammas oavsett vad den uppmätta ljudnivån är.

Det är viktigt att vara noga med hur man mäter.

– Får man med topparna och mäter man under tillräckligt lång tid så att riskfyllda situationer identifieras?  Ta hjälp av de som kan mäta, det kan vara arbetsmiljöingenjörer, företagshälsovården eller andra experter.

Forskning om ljudkänslighet

Projekt
Hur ljudkänslighet och ljudtrötthet påverkar arbetsförmågan, och åtgärder som underlättar fortsatt arbete. Post-doc-stipendium.

Forskare
Sofie Fredriksson, audionom och medicine doktor vid Arbets- och miljömedicin på Göteborgs universitet. I samarbete med fler forskare vid Göteborgs universitet och universitetet i Nottingham.

Metod
Enkätstudie med 10 000 kvinnor, varav hälften förskollärare.
Intervjuer med kvinnor som drabbats av ljudtrötthet eller ljudkänslighet.

Finansiär
Afa Försäkring samt Hörselforskningsfonden.

Undersök ljudmiljön - forskarens tips

Det här är några tips från Sofie Fredriksson om hur man kan ta reda på mer om ljudmiljön, och förbättra den:

  • Prata om ljudmiljön på arbetsplatsträffar, öka ”ljudmedvetenheten”.
  • Identifiera besvärliga situationer och ställ frågor både om störande ljud och om höga ljud.
  • Gör en särskild skyddsrond om ljudmiljön. Ha med frågor om hörseln.
  • Tänk även på hur ni själva bidrar till ljudmiljön: Hur använder ni era egna röster i arbetet? Den som är stressad kanske ropar till sina kollegor, så försök även åtgärda orsaken till stress.
  • Mät ljudnivån så att det motsvarar det ni exponeras för. Ta gärna hjälp av experter.
  • Prata även om risker med exponering för höga ljud på fritiden. Öronen gör ingen skillnad på arbete och fritid.

5 tips för bättre ljudmiljö i förskolan

Gör så här för att börja undersöka ljudmiljön i förskolan:

  • Försök identifiera faktorer och situationer som ger besvär, till exempel akustiken, vissa leksaker eller aktiviteter.
  • Är det oftast samma person som tröstar ett barn som låter mycket?
  • Hur många barn vistas i ett rum eller i hallen vid in-/utgång samtidigt? Hur påverkar det ljudet?
  • Hur mycket organiserad lek har ni i jämförelse med fri lek inomhus?
  • Ta reda på vilka material ni kan ha istället för det som låter, och undersök om ni kan köpa in det. Tänk även på hur leksaker låter redan innan ni skaffar dem.
  • Har personal (och även barn) tillgång till tysta lugna stunder för ljudvila?


Ljudguide för förskolan
är ett verktyg som ger inspiration och konkret vägledning att jobba med ljudmiljön på förskolan. Det innehåller bland annat:

  • information om hur vi påverkas av ljud och buller
  • checklistor som kan förenkla ert ljudmiljöarbete
  • filmade tips från förskolor runt om i landet på hur man förbättrar sin ljudmiljö

Text: Anna Norrby