Det här intensivvårdsrummet på Södra Älvsborgs sjukhus gjordes om för ett forskningsprojekt om miljön i intensivvården. En mjukare miljö visade sig sänka stressen för både patienter och personal.

Foto: Berit Lindahl

Mjukare miljö sänker stressen i intensivvården

Intensivvården är högteknologisk, ofta med höga ljud och hårt ljus. Ny forskning visar att personalen mår bättre om ljuden dämpas, belysningen förbättras och inredningen får stämningsfulla färger. Patientsäkerheten förändras inte heller.

Intensivvården har stått i fokus under coronapandemin. Vi har alla sett bilderna och hört berättelserna från en hårt ansträngd vardag med svårt sjuka patienter på överfulla avdelningar. Men en ny avhandling visar att stressen kan minska med ganska enkla åtgärder.

– Det största problemet i intensivvården är ljudet. En pump som står och piper i ett hörn, respiratorer som väsnas och höga alarmsignaler.

Det berättar Fredrika Sundberg, forskare bakom den aktuella avhandlingen som tidigare själv varit sjuksköterska inom intensivvården och även skyddsombud.

En förstudie som föregick hennes avhandling visade att ljudnivån i intensivvårdsrum ligger högt över de nivåer som rekommenderas av WHO för vården – med korta ljudstötar som ibland kan nå över 100 decibel.

Eftersom belysningen i intensivvårdsrum är så hård låter personalen ofta bli att tända takbelysningen när det blivit mörkt, av hänsyn till patienten. Men det innebär också att de blir tvungna att arbeta i dåligt ljus.

Byggde om ett rum

2010 byggdes ett intensivvårdsrum om på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås  för att kunna användas i forskning, på initiativ av det forskningsprojekt som Fredrika Sundberg deltagit i. De här sakerna gjorde man:

  • Belysningen anpassades så att den förändras med det naturliga dygnsljuset.
  • Ljudabsorbenter som dämpar ljud byggdes in.
  • Ljudet på larmen justerades.
  • Rummet färgsattes med lugnande färger.
  • Rummet fick en skön fåtölj och en uteplats.

Åtgärderna var inte tagna ur luften. Tidigare forskning har visat att vissa färger, ljus som följer dygnsrytmen och en dämpad ljudmiljö är lugnande.

Sedan dess har rummet inte bara fungerat som ett vanligt intensivvårdsrum utan även ett forskningsrum där effekterna av inredningen på vården och personalen kan undersökas.

Fredrika Sundberg har intervjuat personal som arbetar i rummet. Hon har observerat deras arbete och jämfört med arbetet i vanliga intensivvårdssalar. Dessutom har hon delat ut enkäter till anhöriga och gått igenom 2 000 patientjournaler.

Patientsäkerheten lika god

Patientsäkerheten i det ombyggda rummet förblev oförändrad, visade journalerna. Åtgärderna i rummet påverkade inte heller personalens arbete negativt.

– Faktum är att det är ljusare i det här rummet än i standardrummen där man undviker att tända belysningen, säger Fredrika Sundberg.

Vårdhygien är också lika lätt att upprätthålla som i ett vanligt intensivvårdsrum.

– Det är samma slags och samma mängd textilier. Det är bara färgerna som skiljer sig, säger Fredrika Sundberg.

Bara färgerna som skiljer sig

Det enda i rummet som uppfattades som negativt av personalen var de så kallade pendlar som fästes i taket, där el- och gasuttag samt belysning samlas. De begränsade åtkomsten till patienten. Men de kan lätt göras flyttbara .

Mådde bättre både på jobbet och hemma

Förändringarna som gjordes av intensivvårdsrummet var inte heller särskilt dyra att genomföra.

– Det spelar ingen större roll om lakanen är lila eller vita för kostnaderna. Belysningen kostar lite men frågan är vad det är värt att personalen mår bättre, säger Fredrika Sundberg.

Sjuksköterskorna och undersköterskorna som arbetade i rummet mådde bättre både på jobbet och hemma. De var mindre trötta och kommunicerade effektivare.

– Det skulle vara väldigt intressant att undersöka vilken effekt sådana här förändringar får på sjuktalen, säger Fredrika Sundberg.

Personalen som arbetade i det ombyggda rummet ansåg också att de gav bättre omvårdnad.

Bättre på att prioritera patienten

– När jag observerade dem kunde jag se att de tänkte efter mer, inte följde olika checklistor lika slaviskt och prioriterade patienten. De uppgav också att den hemlika miljön fick dem att tänka snabbare. Det styrktes av de anhöriga, som upplevde miljön som mer lättfattlig och begriplig än den som är i ett vanligt intensivvårdsrum.

Den hemlika miljön fick dem att tänka snabbare

Många intensivvårdsavdelningar är föråldrade och står inför ombyggnad. Fredrika Sundberg hoppas att de som ansvarar för att bygga om kan ta till sig sådan här forskningsresultat.

Inlägg taggat med:

Klientrelationer
Ljud
Ljus
Lokaler
Text: Michael Nyhaga, 25 augusti 2020

Senaste artiklar

Samsyn gör det lättare att vara rektor

Hösten 2019 började rektorerna i Vårgårda arbeta med Chefoskopet. Nu har de en handlingsplan för hur de ska förbättra sina organisatoriska förutsättningar. Den har redan gett effekt. I början av…

”Det handlar om delaktighet på riktigt”

Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?