Forskarna Lars-Gunnar Gunnarsson och Lennart Bodin jämför samspelet mellan arv och miljö med ett medfött ”lås” där olika ”nycklar” kan få igång sjukdomen ALS.

Forskarna Lars-Gunnar Gunnarsson och Lennart Bodin jämför samspelet mellan arv och miljö med ett medfött ”lås” där olika ”nycklar” kan få igång sjukdomen ALS.

Foto: Roland Cox

Samlad översikt i kampen mot sjukdomen ALS

Sjuksköterskor och brandmän hör till dem som har något förhöjd risk att drabbas av nervsjukdomen ALS. Det visar en färsk kunskapsöversikt.

Medicinaren Lars-Gunnar Gunnarsson och statistikern Lennart Bodin har vaskat fram detta ur ett hundratal forskningsrapporter från 80-talet och framåt. Man ska hålla i minnet att ALS, Amyotrofisk Lateral Skleros, är en sällsynt sjukdom. Den drabbar årligen ungefär 2 personer av 100 000. En fördubblad risk skulle alltså betyda 4 nya fall per år i samma grupp.

Inte desto mindre är ALS grym och skoningslös för den som drabbas. Det tar vanligtvis högst fyra år innan musklerna förtvinat till den grad att den sjuka inte längre kan andas. Det finns bromsmedicin men ännu ingen bot. Och antalet fall av ALS verkar öka. ALS skadar den del av nervsystemet som styr medvetna rörelser. Tidiga symtom kan vara minskad kraft i en hand eller ett ben.

Bör gå att påverka genom att förändra miljön

Lars-Gunnar Gunnarsson presenterade kunskapsöversikten vid ett seminarium hos AFA Försäkring i februari 2015. Han uppskattar att tio procent av de ALS-drabbade blir sjuka helt på grund av genetiskt arv. Tio procent kan drabbas enbart av miljöfaktorer. Det stora flertalet har en medfödd känslighet för sjukdomen och har utsatts för något som triggat den.

‒ Det är som att man ärver ett lås som under livet kan aktiveras av nycklar som passar bättre eller sämre i låset, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.

Detta är följaktligen något som bör gå att påverka genom att förändra miljön.

Hundratals artiklar

Lars-Gunnar Gunnarsson är överläkare vid arbets- och miljömedicin, på universitetssjukhuset i Örebro. Lennart Bodin är professor emeritus i statistik och forskar om miljömedicin på Karolinska institutet i Stockholm. Tillsammans har de studerat över tre hundra vetenskapliga arbeten och vaskat fram de vetenskapligt mest hållbara. Tillräckligt många av dem visar samband mellan arbets- eller livsmiljön och sjukdomen.

De viktigaste fynden av risksamband:

  • Tungt och långvarigt kroppsarbete, ofta i kombination med muskelskador.
  • Arbete med elektricitet.
  • Kontakt med bekämpningsmedel och andra kemikalier, och även metaller.
  • Kvinnor som arbetar i vården kan löpa något större risk.
  • Män drabbas något mer än kvinnor.

Fotbollsspelare och brandmän

Professionella fotbollsspelare hör till de överrepresenterade i ALS-statistiken. Förklaringen är sannolikt att de jobbar hårt med kroppen och dessutom åker på smällar. Andra atleter, som exempelvis tävlingscyklister, drabbas inte lika mycket. Det tycks alltså vara kombinationen ansträngning och muskeltrauma som kan ge sjukdom. Även brandmän ligger högre än andra.

Höjd risk för dem som arbetar med elektricitet kan möjligen ha samband med elektromagnetiska fält, EMF, men Lars-Gunnar Gunnarsson tvivlar.

‒ Den starka oron för EMF har inget stöd i stora, välgjorda studier på senare år, säger han.

Vilket inte hindrar att man följer försiktighetsprincipen. Men han lutar mer mot att det är elstötar som kan orsaka sjukdomen.

Växt- och insektsgift

Samma sak gäller gifter mot ogräs och insekter, som även kan skada människor. Kemikalier kan fördubbla risken för ALS, enligt rapporten.

Rapporten är epidemiologisk, den handlar om samband men säger inte alltid något om orsakerna. Varför kvinnor i sjukvården tycks något mer drabbade har Lars-Gunnar Gunnarsson inget svar på. Att män drabbas mer än kvinnor kan möjligen hänga samman med att män åtminstone tidigare rökte mer än kvinnor, vilket ökar risken för ALS.

Det finns alltså en hel del att beforska utifrån den här skanningen. Att sjukdomen är så sällsynt gör det extra svårt att analysera sambanden.

Läs mer:

Det fullständiga namnet på rapporten är ”Epidemiologiskt påvisade samband mellan Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) och faktorer i arbetsmiljön”. Ladda ner rapporten i pdf-format från Göteborgs universitets webbplats.

Text: Roland Cox, 10 februari 2015

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?