Sjuksköterskor och brandmän hör till dem som har något förhöjd risk att drabbas av nervsjukdomen ALS. Det visar en kunskapsöversikt.
Den här artikeln är från 2015. I länklistan bredvid tipsar vi om några nyare artiklar om sjukdomar kopplat till arbete och om arbete och hälsa generellt. Se även uppdaterad faktaruta upptill artikeln.
Medicinaren Lars-Gunnar Gunnarsson och statistikern Lennart Bodin har vaskat fram informationen om förhöjd risk ur ett hundratal forskningsrapporter från 1980-talet och framåt. Man ska hålla i minnet att ALS, Amyotrofisk Lateral Skleros, är en sällsynt sjukdom. Den drabbar årligen ungefär två personer av 100 000. En fördubblad risk skulle alltså betyda fyra nya fall per år i samma grupp.
ALS skadar nervsystemet
Inte desto mindre är ALS grym och skoningslös för den som drabbas. Det tar vanligtvis högst fyra år innan musklerna förtvinat till den grad att den sjuka inte längre kan andas. Men det är väldigt individuellt och en del lever i decennier med ALS. Det finns bromsmedicin men ännu ingen bot.* Och antalet fall av ALS verkar öka. ALS skadar den del av nervsystemet som styr medvetna rörelser. Tidiga symtom kan vara minskad kraft i en hand eller ett ben.
Bör gå att påverka genom att förändra miljön
Lars-Gunnar Gunnarsson presenterade kunskapsöversikten vid ett seminarium hos AFA Försäkring i februari 2015. Han uppskattar att tio procent av de ALS-drabbade blir sjuka helt på grund av genetiskt arv. Tio procent kan drabbas enbart av miljöfaktorer. Det stora flertalet har en medfödd känslighet för sjukdomen och har utsatts för något som triggat den.
– Det är som att man ärver ett lås som under livet kan aktiveras av nycklar som passar bättre eller sämre i låset, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.
Detta är följaktligen något som bör gå att påverka genom att förändra miljön.
Viktiga risksamband för ALS
Lars-Gunnar Gunnarsson är överläkare vid arbets- och miljömedicin på universitetssjukhuset i Örebro. Lennart Bodin är professor emeritus i statistik och forskar om miljömedicin på Karolinska institutet i Stockholm. Tillsammans har de studerat över tre hundra vetenskapliga arbeten och vaskat fram de vetenskapligt mest hållbara. Tillräckligt många av dem visar samband mellan arbets- eller livsmiljön och sjukdomen.
De viktigaste fynden av risksamband:
- Tungt och långvarigt kroppsarbete, ofta i kombination med muskelskador.
- Arbete med elektricitet.
- Kontakt med bekämpningsmedel och andra kemikalier, och även metaller.
- Kvinnor som arbetar i vården kan löpa något större risk.
- Män drabbas något mer än kvinnor.
Fotbollsspelare och brandmän
Professionella fotbollsspelare hör till de överrepresenterade i ALS-statistiken. Förklaringen är sannolikt att de jobbar hårt med kroppen och dessutom åker på smällar. Andra atleter, som exempelvis tävlingscyklister, drabbas inte lika mycket. Det tycks alltså vara kombinationen ansträngning och muskeltrauma som kan ge sjukdom. Även brandmän ligger högre än andra.
Höjd risk för dem som arbetar med elektricitet kan möjligen ha samband med elektromagnetiska fält, EMF, men Lars-Gunnar Gunnarsson tvivlar.
– Den starka oron för EMF har inget stöd i stora, välgjorda studier på senare år, säger han.
Vilket inte hindrar att man följer försiktighetsprincipen. Men han lutar mer mot att det är elstötar som kan orsaka sjukdomen.
Kemikalier kan fördubbla risken
Samma sak gäller gifter mot ogräs och insekter, som även kan skada människor. Kemikalier kan fördubbla risken för ALS, enligt rapporten.
Rapporten är epidemiologisk, den handlar om samband men säger inte alltid något om orsakerna. Varför kvinnor i sjukvården tycks något mer drabbade har Lars-Gunnar Gunnarsson inget svar på. Att män drabbas mer än kvinnor kan möjligen hänga samman med att män åtminstone tidigare rökte mer än kvinnor, vilket ökar risken för ALS.
Det finns alltså en hel del att beforska utifrån den här skanningen. Att sjukdomen är så sällsynt gör det extra svårt att analysera sambanden.
* Uppdatering 2023: Forskningen går framåt och det finns nu lovande läkemedelskandidater.