Nattskift ökar risken för prostatacancer

30 januari 2017 Lästid: 3 min
Porträttbild av Anders Knutsson
Det vore bra om man kunde sätta ett tak för antalet arbetsnätter per månad för att minska risken för prostatacancer, säger professor Anders Knutsson.

Foto: Margareta Edling

Män som arbetar nattskift löper högre risk än andra att drabbas av prostatacancer, visar en ny kunskapsöversikt. Rapportförfattaren, professor Anders Knutsson, vill helst se ett tak för nattarbete.
– Det skulle vara en fördel att pressa ner antalet arbetade nätter per månad, sa han på ett seminarium nyligen.

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män. Sjukdomen drabbar främst äldre och risken ökar med stigande ålder. De som får diagnosen är i genomsnitt 73 år. Det är mycket ovanligt att få prostatacancer innan man har fyllt 50 år. Ärftlighet är en stor riskfaktor, men arbetsmiljön spelar också roll (se faktaruta).

Syftet med projektet var att få en bild av vilka arbetsmiljöfaktorer som kan öka risken för prostatacancer. Rapporten ingår i en rad av kunskapssammanställningar på arbetsmiljöområdet som finansieras av AFA Försäkring och som publiceras i tidskriften Arbete och Hälsa.

– Det finns en tydlig koppling mellan prostatacancer och yrkesexponering, sa Anders Knutsson, professor vid Mittuniversitetet, när han presenterade rapporten på ett AFA-seminarium nyligen.

Anders Knutsson och hans kollega Srmena Krstev gick igenom 147 forskningsöversikter och över 500 vetenskapliga artiklar från 1966 till 2015 på jakt efter arbetsrelaterade riskfaktorer som kan anses vara vetenskapligt bevisade. De identifierade fyra särskilt tydliga risker.

Ökad risk vid nattskift

Starkast var sambandet mellan nattskift och en ökad risk för prostatacancer. Skiftarbetare som arbetar natt har 25 procents högre risk än genomsnittet att drabbas av prostatacancer.

– Skiftarbete som inkluderar nattarbete innebär en signifikant överrisk för prostatacancer. Det är den högsta av de risker som vi fann, sa Anders Knutsson.

Arbete med kemiska bekämpningsmedel (klororganiska pesticider) och krom ökade också risken för prostatacancer. Piloter var den yrkesgrupp som hade den största riskökningen.

Enligt rapporten finns inga tydliga bevis för att fysisk aktivitet på arbetet skulle minska risken att drabbas av prostatacancer.

Det finns ingen enhetlig definition av skiftarbete i forskningen. Ofta menar man arbete på andra tider än mellan klockan 06.00 och 18.00. Men de olika studierna har tittat på olika slags arbetsscheman. Det är inte heller alltid tydligt hur ofta och hur länge arbetstagarna har arbetat nattskift. Resultaten är svåra att jämföra, konstaterade Anders Knutsson.

Fler tänkbara förklaringar

Forskarna vet inte säkert vilka biologiska mekanismer som kan förklara den ökade risken för prostatacancer vid skiftarbete nattetid.

I rapporten förs flera hypoteser fram:

  • Sömnbrist, som kan störa kroppens hormonsystem och även immunförsvaret.
  • Nattarbete innebär att man utsätts för ljus på natten. Då minskar kroppens melatoninproduktion, vilket kan stimulera tillväxt av cancerceller.
  • Rubbad dygnsrytm, som påverkar utsöndringen av bland annat könshormoner, vilket i sin tur påverkar uppkomst och tillväxt av cancerceller.

Minska antalet arbetsnätter

Vad bör arbetsgivare tänka på för att förebygga risken att arbetstagare drabbas av prostatacancer? Den frågan ställde en åhörare efter seminariet.

Det bästa vore att helt eliminera nattarbete, men det är ju inte realistiskt, svarade Anders Knutsson. Men kanske går det att sätta ett tak för antalet arbetsnätter per månad, fortsatte han. Rullande schema innebär ofta att man jobbar cirka tio nätter i månaden.

– Om man kunde pressa ner dem till fem eller tre, tror jag att det skulle vara en stor fördel, sa han.

Verktyg och stöd

Om rapporten

Rapport
Arbetsmiljö och prostatacancer

Författare
Anders Knutsson
Srmena Krstev

Organisation
Göteborgs universitet, Enheten för arbets- och miljömedicin

Om prostatacancer

Antalet diagnostiserade fall av prostatacancer har ökat kraftigt de senaste 35 åren. År 2014 registrerades strax under 11 000 nya fall.

Ärftlighet är en stor riskfaktor. Även etnicitet spelar roll, genom att män från Afrika och Karibien har särskilt hög risk att drabbas. Faktorer i arbetslivet har också betydelse, visar den nya kunskapsöversikten.

För att ställa en diagnos tar man ett vävnadsprov. För bredare undersökningar (screening) används ett blodprov som mäter halten av ett visst protein i prostatan (PSA).

Ett tidigt symtom är att mannen får problem med att kissa, men godartad prostataförstoring kan ge samma symptom.

Många män har prostatacancer utan att veta om det. Ofta utvecklas sjukdomen så långsamt att personerna hinner avlida av andra orsaker utan att ha fått diagnosen prostatacancer.

Källa: Rapporten Arbetsmiljö och prostatacancer

Text: Margareta Edling