Så vässade Hässleholm sin samverkan

4 augusti 2020 Lästid: 6 min
Kristina Rauer och Marie Söderqvist sitter på en bänk utomhus.
Utvecklar samverkan tillsammans. Kristina Rauer, Lärarförbundet och personalchefen Marie Söderqvist har varit med och tagit fram nya stöd för samverkansgrupperna i Hässleholm.

Foto: Rickard Nilsson / TT

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser personalchefen Marie Söderqvist.

Marie Söderqvist– Flera tänker bättre än en. Det har varit en stor fördel att jobba tillsammans, med olika kompetenser och respekt för varandras olika roller, säger Marie Söderqvist, personalchef i Hässleholms kommun.

Hon leder den centrala samverkansgruppen, där alla fackliga organisationer som har kollektivavtal ingår. Ett steg ner i organisationen finns sju grupper för samverkan på förvaltningsnivå, en för varje förvaltning. Omsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, som är de största, har dessutom lokala samverkansgrupper. Alla arbetsplatser har arbetsplatsträffar, minst sex gånger per år.

Nytt avtal blev startpunkt

Den centrala samverkansgruppen i Hässleholm drog igång sitt utvecklingsarbete efter att arbetsgivarna och facken på riksnivå hade slutit ett nytt centralt avtal (Avtal om samverkan och arbetsmiljö 2017, se faktaruta).

Enligt avtalet är samverkansgruppen även skyddskommitté. Det innebär att arbetsmiljöfrågor löpande ska behandlas i samverkan, på ett sätt som lever upp till kraven i arbetsmiljölagen. Samverkansgruppen har en central roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En grundtanke är att verksamhets- och arbetsmiljöfrågor ska kopplas ihop.

– Vi beslöt att behålla vårt samverkansavtal, men göra om de kommentarer och föreskrifter som vi har till avtalet. Vi behövde få mer fokus på arbetsmiljön, säger Marie Söderqvist.

En partsgemensam arbetsgrupp fick i uppdrag att ta fram förslag, som den centrala samverkansgruppen antog. HR-personal och fackliga företrädare presenterade materialet ihop för förvaltningarnas samverkansgrupper.

Läs mer: Vad är samverkan?

Mallar för samverkansmöten

Nu finns det mallar för mötesformalia ­– kallelse, dagordning och protokoll. Det framgår tydligt att möten ska innehålla flera delar: information, dialog och beslut.

Det var framförallt fackliga företrädare som efterlyste klarare strukturer.

mallarna sparar tid och kraft för alla

– När de går till ett möte, ska de veta varför en viss fråga kommer upp. Det ska vara tydligt om det är information från arbetsgivaren, eller ett konkret förslag som de förväntas ta ställning till. Men mallarna sparar tid och kraft för alla, säger Marie Söderqvist.

Rutinerna beskriver att sjukfrånvaro, tillbud och arbetsskador med mera ska upp på agendan. De lyfter även arbetsgivarens skyldighet att informera och samverka inför beslut om till exempel ändrade lokaler eller organisationsförändringar. Som stöd för dialogen finns förslag på konkreta frågor.

Dialog och årshjul för APT

I rutinerna för arbetsplatsträffar (APT) ligger tonvikten på dialog. Det finns ett årshjul, med teman att ta upp:

  • Mål och uppdrag
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete, inklusive organisatorisk och social arbetsmiljö
  • Medarbetarundersökning
  • Lönekriterier
  • Jämställdhet och mångfald
  • Medarbetar- och ledarpolicy
  • övriga rutiner, instruktioner och spelregler

Till varje tema finns stödmaterial för medarbetare och chefer.

Alla tar upp samma frågor

– Det är bra att alla verksamheter tar upp samma frågor på arbetsplatsträffarna under ett år. Det blir lättare att följa upp arbetsmiljön, hela vägen genom organisationen, säger Anette Adamsson.

Hon var till och med våren 2020 rektor för Söderparkskolan F-3 i kommundelen Vinslöv. Nu har hon en ny rektorstjänst i Hässleholm.

De två Vinslövsskolorna är små och har gemensam lokal samverkansgrupp. På skolan samverkade Anette Adamsson med Kommunals dåvarande skyddsombud. Själv är hon dessutom förtroendevald inom Sveriges Skolledarförbund. I den rollen deltar hon i samverkan med förvaltningsledningen. Samarbetet fungerar mycket bra, upplever hon.

De nya rutinerna var ingen jätteförändring för skolan, enligt Anette Adamsson. Man hade redan täta möten, där medarbetarna pratade om utveckling, inflytande med mera. Men de skriftliga rutinerna gör formaliafrågorna tydligare och visar att även ekonomi, personalfrågor och arbetsmiljö är teman för APT.

Söderparkskolan hann ha två träffar enligt den nya modellen innan coronaviruset satte stopp för möten i storgrupp. Temat för den första var mål och uppdrag. Nästa handlade om IT och arbetsmiljö.

Tonvikten på dialog är en stor fördel med det nya upplägget, anser hon.

– Det är också bra att skillnaden mellan dialog och information är tydlig.

Kräver underhållsarbete

Kristina Rauer företräder Lärarförbundet i den centrala samverkansgruppen och ingick i den partsgemensamma arbetsgruppen. Hon är mycket positiv till samarbetet och resultatet. Men hon betonar att förändringen kräver fortsatt underhållsarbete.

Kristina Rauer– Det här är inget självspelande piano. Vi är i början av en process, där vi tillsammans måste kolla upp och hjälpa arbetsplatserna.

Chefer och fackliga ombud kan behöva stöd och utbildning, fortsätter hon. Att få till bra arbetsplatsträffar är en nyckelfråga.

– Hur samverkan lyckas på enskilda arbetsplatser handlar om hur det görs, och om kunskaper, engagemang och vilja hos chefer, ombud och medarbetare. Förutsättningarna är bättre nu tack vare det gemensamma arbetet, säger Kristina Rauer.

Följer upp gemensamt

Kommunens uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet för 2019 tog särskilt upp samverkansgruppernas roll som skyddskommitté. Gruppmedlemmarna svarade på vissa frågor ihop och gjorde handlingsplaner för åtgärder som de tyckte behövdes.

Arbetet med att utveckla samverkansgruppernas arbete visade också att samverkansgrupperna behöver bli bättre på att följa upp arbetet med bland annat riskbedömningar, handlingsplaner vid förändringar i verksamheten, sjukfrånvaro och tillbud/arbetsskador.

– De behöver påminnas om sin roll som skyddskommitté, så att de inte tappar bort den, säger Marie Söderqvist.

Än går det inte att se om utvecklingsarbetet leder till bättre arbetsmiljö, menar hon. Men medarbetarnas engagemang har ökat, enligt den senaste enkäten.

– Ett av våra mål är att chefer och medarbetare ska se fram emot arbetsplatsträffarna. Där är vi inte än, men vi tycker att vi är på god väg.

Tips för bättre samverkan

  • Styr upp formaliafrågorna, så att ni inte behöver lägga tid och kraft på dem.
  • Fokusera på dialogen.
  • Respektera att ni har olika roller.
  • Lyssna ödmjukt och försök förstå varandra.
  • Kom ihåg att öppenhet och tillit hänger ihop.

Samverkan – så funkar det

Samverkan bygger på en övertygelse om att alla kan och vill bidra till att utveckla verksamheten och hitta lösningar på problem.

I samverkan förs en gemensam dialog mellan chefer och medarbetare om verksamhetens utveckling. Kopplingen mellan arbetsmiljö- och verksamhetsfrågor lyfts fram.

Genom att träffa ett lokalt samverkansavtal kan parterna omhänderta informations- och förhandlingsskyldigheten som följer av Medbestämmandelagen, och dessutom den samverkan som regleras i Arbetsmiljölagen.

Läs mer om samverkan i Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning.

Hos SKR hittar du stödmaterial för lokal samverkan.

2017 slöts ett nytt samverkansavtal mellan Sveriges Kommuner och Regioner, Arbetsgivarförbundet Sobona och centrala fackliga organisationer inom den kommunala sektorn. Avtalet ersätter FAS 05. Här hittar du samverkansavtalet från 2017.

Text: Margareta Edling