OSA-kompassen – ett arbetsmiljöstöd

8 mars 2016 Lästid: 8 min
Använd OSA-kompassen för att få fart på arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som en del av SAM!  Det uppmanar Gunnar Sundqvist, SKL, och Jens Könberg, Lärarnas Riksförbund, som har deltagit i arbetet med att ta fram Suntarbetslivs nya verktyg.
Använd OSA-kompassen för att få fart på arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som en del av SAM! Det uppmanar Gunnar Sundqvist, SKL, och Jens Könberg, Lärarnas Riksförbund, som har deltagit i arbetet med att ta fram Suntarbetslivs nya verktyg.

Foto: Mats Utbult

OSA-kompassen ger chefer och skyddsombud stöd i arbetet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). ”Det är verkligen jättebra att vi har ett gemensamt stödmaterial, i stället för att parterna var för sig tar fram något”, säger Gunnar Sundqvist, SKL.

OSA-kompassen ger fantastiska möjligheter att både komma igång med och att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet, med hjälp av verktyg, information, goda exempel och forskarintervjuer, säger Gunnar Sundqvist, som i en partssammansatt grupp har arbetat med materialet tillsammans med bland andra Jens Könberg, Lärarnas Riksförbund.

– Grunden från vår sida är samverkan och med OSA-kompassen vill vi bidra till att man får igång dialogen lokalt mellan arbetsgivare och fackliga ombud om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, säger Gunnar Sundqvist, och fortsätter:

– Jag tror att många är lite rädda för de här så kallade mjuka frågorna, för de vet inte hur de ska förhålla sig. Visst vet man var skon klämmer, men inte vad man ska göra. Det finns heller inte en enda metod för att arbeta exempelvis med ohälsosam arbetsbelastning. Därför är det bra att det finns ett smörgåsbordstänk bakom OSA-kompassen där vi visar på olika verktyg och hjälpmedel. Vi måste också lära av varandra och därför lyfter vi fram goda exempel.

Läs mer: Vad är OSA – organisatorisk och social arbetsmiljö?

I OSA-kompassen finns ett stort antal forskarintervjuer som handlar om resultat som kan vara ett stöd, med allt från insikter, idéer och tankeföda, till konkreta råd och problemlösningar. Parterna centralt satsar gemensamt stora summor på arbetsmiljöforskning, genom AFA Försäkring, och här finns mycket att hämta.

 allt från insikter, idéer och tankeföda, till konkreta råd och problemlösningar

En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Före beslutet om föreskrifterna fanns olika inställning mellan parterna, inom alla sektorer: farhågor bland arbetsgivare, förhoppningar bland fackförbunden. Men efter att beslutet väl var taget har det gått väldigt bra att samarbeta om OSA-kompassen, intygar Jens Könberg och Gunnar Sundqvist samstämmigt.

En farhåga som kvarstår är att OSA-föreskrifterna ska börja leva ett eget liv. Det är väldigt viktigt att man väver in frågorna i det vanliga systematiska arbetsmiljöarbetet, förklarar Gunnar Sundqvist. Och Jens Könberg instämmer:

– Vi måste avdramatisera OSA-föreskrifterna och se till att arbetet med dem inte blir en satellit, utan en naturlig komponent i SAM.

Detta är ett budskap som parterna lyft fram och som går som en röd tråd i OSA-kompassen.

Allt hänger ihop

– Ett nyckelbegrepp i SAM är att undersöka risker. Man har oftast varit bra på det när det gäller fysiska risker, men inte alltid tänkt tillräckligt på de organisatoriska och sociala arbetsmiljöriskerna, säger Gunnar Sundqvist. Men till stor del hänger ju den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ihop med den fysiska arbetsmiljön. Buller är exempelvis en källa till stress och samtidigt ökar stress känsligheten för buller. Och bakom olyckor finns det nästan alltid organisatoriska och sociala faktorer.

Även bland de fackliga företrädarna har det funnits en osäkerhet, menar Jens Könberg:

– Det är ju lättare att kräva åtgärder när det gäller fysiska faktorer, som dålig ventilation. Med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är det inte lika enkelt. Allt beror inte bara på chefen och därför duger det inte att vara missnöjesmegafon, och sätta sig med armarna i kors och överlåta allt åt arbetsgivarna. Skyddsombud och fackliga representanter måste vara mer delaktiga i att både analysera problemen och hitta konkreta lösningar.

Kartlägga ohälsosam arbetsbelastning

Vilka är de stora utmaningarna bland OSA-föreskrifternas fjorton paragrafer?

– Många som jag talar med undrar hur man ska fånga upp och hantera frågor om ohälsosam arbetsbelastning, svarar Jens Könberg. Hur kartlägger och förebygger man det? Här vill vi genom OSA-kompassen efterhand ge allt fler verktyg och exempel som stöd, redan finns en hel del.

– På fackligt håll finns det fortfarande höga förväntningar om att man ska kunna åstadkomma mycket när det gäller arbetsbelastningar: nu när OSA-föreskrifterna äntligen är på plats ska man snabbt kunna förändra situationen radikalt. Så är det inte. Det är alltför höga förväntningar.

– Men det är förstås inte heller precis som förut! Jag tror att föreskrifterna, rätt använda, kommer att leda till att parterna lokalt kommer att jobba mer med frågorna inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som arbetsbelastningen. Det har man ju haft skyldighet att jobba med tidigare också, men det har inte varit uttalat på samma sätt.

Prioritera bland arbetsuppgifterna

Enligt råden i OSA-föreskrifterna ska cheferna gå in och prioritera åt de anställda när det finns risk för ohälsosam arbetsbelastning: vad är viktigast, vad kan de vid behov avstå från att utföra? Jens Könberg tror att det bland många yrkesgrupper, som är vana vid att själva styra och prioritera sitt arbete, finns en oro för att deras självständighet i arbetet ska minska.

– Men det kan absolut behövas att chefer prioriterar bland en anställds arbetsuppgifter, understryker Gunnar Sundqvist. En dansk studie visar att det många gånger är samma arbetsuppgifter som är såväl belastande som engagerande. En chef som ser risker för ohälsosam arbetsbelastning måste därför kunna gå in och säga: ”Det här ska du inte ägna dig åt”. Men detta kan vara en arbetsuppgift som den anställda tycker är både intressant och meningsfull, och det kan bli ett svårt dilemma för chefen.

En fråga som en del grupper tveklöst kommer att lyfta i samband med prioriteringar är det som betraktas som onödig administration och resultatredovisningar, tror Jens Könberg. Detta har ju blivit en alltmer omtalad och omdiskuterad fråga på senare år.  Och nu kommer det signaler från regeringen om en ”tillitsreform”, som ska minska pappersfloderna.

Förläggning av arbetstiden

Arbetstidens förläggning är en fråga som Gunnar Sundqvist tror att många kommer känna sig lite osäkra inför. Det har oftast inte varit en fråga på arbetsmiljöbordet tidigare.

– Arbetsbelastningen är något som Arbetsmiljöverket har tagit upp redan tidigare i sina inspektioner, men arbetstidens förläggning är nytt, med undantag för bussförares möjligheter till kisspauser och en viss begränsning för hur länge affärsanställda får sitta i kassan, säger han.

Avsnittet om arbetstidens förläggning i OSA handlar mycket om skiftarbete i allmänhet och nattarbete i synnerhet. Men man tar också upp det allt vanligare gränslösa, totalflexibla arbetet, med förväntningar på ständig tillgänglighet, som kommit med ny teknik. Detta innebär såväl fördelar som nackdelar när det gäller stress och återhämtning.

Allt detta är frågor som parterna hittills i hög grad har hanterat vid förhandlingsborden.

– Jag tror att OSA faktiskt här ger en signal till parterna om att de kan behöva ta sig en funderare om kollektivavtalen och arbetstidsförläggningen, säger Jens Könberg.

Organisera, leda och fördela arbetet

Ett annat område som såväl Jens Könberg som Gunnar Sundqvist är angelägna om att lyfta fram är vad ledarskapet betyder för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Cheferna måste få mandat och resurser för att ta itu med OSA-frågorna och skaffa tillräcklig kunskap. De betonar samtidigt att man inte får glömma att OSA-föreskrifterna omfattar även cheferna.

De två konstaterar att det har funnits en oro hos arbetsgivare för att OSA-föreskrifterna ska inskränka på arbetsgivarens rätt att organisera, leda och fördela arbetet. Fortfarande är det oklart vilka krav som Arbetsmiljöverket kan komma att ställa vid kommande inspektioner. För att rättsläget ska bli klarlagt måste verkets förelägganden överklagas och prövas rättsligt.

Bägge menar att det finns en risk för att det i början blir många fall då skyddsombud vänder sig till Arbetsmiljöverket (en så kallad 6.6A, efter en paragraf i Arbetsmiljölagen). Men de hoppas att man på arbetsplatserna försöker undvika det,  och i stället satsa på att skapa ”en god och kontinuerlig dialog”.

– Det som vi jobbar för genom Suntarbetsliv är ju att undvika att man på arbetsplatserna kommer i ett sådant läge att Arbetsmiljöverket beslutar om OSA-förelägganden. Och för att lyckas med det måste man bygga och vårda relationer, säger Jens Könberg.

– Det är viktigt att det är högt i tak, så att alla vågar komma med kritiska synpunkter, understryker Gunnar Sundqvist.

Artiklar: Forskning

Förbättra er OSA!

Suntarbetsliv erbjuder tre kompletterande verktyg på temat OSA:

  1. OSA-kompassen– riktar sig till individer som vill lära sig mer om vad Arbetsmiljöverkets OSA-föreskrifter (AFS 2015:4) innehåller.
  2. OSA-kollen– riktar sig till individer och arbetsgruppen. Ger kunskap om OSA och stöd i att jobba konkret med OSA på arbetsplatsen, exempelvis på APT.
  3. OSA-utbildningen– riktar sig främst till organisationer som vill höja kunskapsnivån om OSA-frågor hos chefer och skyddsombud och inspirera till vidare OSA-arbete på arbetsplatsen.

Text: Mats Utbult