Reflektionskort gör det lättare att se och prata om vad pandemin har för effekter på arbetsmiljön. Här berättar två olika avdelningar på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm om hur de har använt korten.
– Det är mycket som vi har behövt ställa om. För oss är det extra svårt med videomöten, eftersom vi har patienter som är både döva och blinda.
Emilia Goodwill Keller, skyddsombud för Lärarförbundet och kommunikationspedagog på Dövblindteamet, berättar om de extra utmaningar som de har ställts inför under coronapandemin.
– Vi får jobba mycket med att hitta nya, individuella lösningar hela tiden. Ofta är man osäker på om det där mötet verkligen blev bra, om patienten förstod allt och så vidare. Det är lätt att känna sig otillräcklig, när man inte kan hjälpa patienterna så bra som man vill.
Ändå avråder Dövblindteamet patienter från att komma till mottagningen om det inte är absolut nödvändigt.
– Vi har varit väldigt oroliga för att råka smitta patienter. Om de skulle hamna på sjukhus skulle kommunikationen bli ett jätteproblem för dem.
Stress att lära sig långsamt
En annan avdelning som har fått en helt ny verklighet är Hjärnskadecenter, där Claudia Chaves Martins är skyddsombud för SSR, och hälso- och sjukvårdskurator. Även här har de ställt om till distansmöten, både med patienter och med kollegor som jobbar hemifrån.
– Man förlorar samvaron när vissa jobbar på distans. Det är påfrestande och påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vi är vana att arbeta i team – inte individuellt.
En annan stressfaktor är att ständigt behöva lära sig nya rutiner och tekniska lösningar för distansarbete, skyddsutrustning och så vidare.
– Det är också en generationsfråga. Det är ofta lättare för yngre att lära sig och lite svårare för vissa äldre. Att det tar längre tid skapar stress och en känsla av otillräcklighet.
Reflektionskort för arbetsplatsträffar
För att fånga upp och hantera allt detta har de båda avdelningarna använt reflektionskort, framtagna av Regionalt kunskapscentrum för kris- & katastrofpsykologi i Stockholm. Totalt finns det sex olika kort, med en liten text och ett par tre frågor på varje. Texten och frågorna är till för att väcka tankar och göra det lättare att prata om hur coronapandemin har påverkat arbetsmiljön.
På Hjärnskadecenter hade de avsatt en arbetsplatsträff till att gå igenom resultaten från en medarbetarundesökning om coronasituationen. Men istället för att bara gå igenom siffrorna rakt upp och ner bestämde de sig för att skapa diskussion om resultaten med hjälp av korten.
Claudia Chaves Martins tycker att reflektionskorten gjorde att diskussionen blev bättre och mer levande. Texterna och frågorna väckte funderingar och gjorde att många blev aktiva i diskussionen.
Man känner igen sig i frågorna, och formuleringarna validerar personalens känslor
– Man känner igen sig i frågorna, och formuleringarna validerar personalens känslor. De känner sig också bekräftade i att ledningen tar deras känslor på allvar. Det gör att diskussionen hamnar på mötet istället för bara på kafferasten.
Blev en stund till eftertanke
Inför mötet hade medarbetarna fått ett par utvalda frågor i mailkorgen, och på mötet gick de laget runt och pratade om frågorna.
– Det blev en uppskattad stund, att stanna upp mitt i snurren och få en stund till eftertanke och reflektion. Känna att vi gör det här tillsammans.
Det säger enhetschefen Ylva Kruse, som också berättar att efter reflektionen blev det tydligt att hon behövde fånga upp en medarbetare för ett enskilt samtal.
– Reaktioner som visar sig vid ett sådant här tillfälle kan vara väldigt värdefulla för mig som chef. Det ger mig möjlighet att påminna om de möjligheter till stöd som finns här i regionen.
Dessutom ledde rundan till att de kom fram till att deras riskbedömning behövde uppdateras och förtydligas. Ylva Kruse tycker att det var ett bra stöd till henne som chef med färdigformulerade kort.
– Det gav mig stöd och styrka att texten och frågorna var formulerade av experter.
Känslan att alla sitter i samma båt
Även på Dövblindteamet, Dövteamet och Taltjänst, använde man korten på en arbetsplatsträff.
– Vi reflekterade och kom fram till att vi har åstadkommit mycket, pandemin till trots. Det var också värdefullt att få känslan att vi alla sitter i samma båt.
Det berättar enhetschef Gunilla Kvist. Hon får medhåll av skyddsombudet Emilia Goodwill Keller.
– I vanliga fall bubblar vi med varandra, men kanske bara två – tre stycken åt gången. Men det var bra att prata även i större grupp, och se att fler kände likadant.
Hon tyckte att korten gjorde att diskussionen inte spretade så mycket.
– Om man har en helt fri reflektion så tycker många att det är svårt att veta vad man ska säga. Ska man bara ta upp det som är positivt, eller ska man prata om sin oro? Nu blev det avdramatiserat att ta upp även de svåraste frågorna. Jag vet att många medarbetare tyckte att det var bra att vi använde korten, och att de gärna gör det igen.
Båda avdelningarna kommer att använda korten igen, och rekommenderar även andra att göra det.
– Det tog 40 minuter totalt, och det var oerhört väl investerad tid, avslutar Gunilla Kvist.
