Kamratstöd. Läkaren Linnea Börjesson finns till hands för sina kollegor om någon behöver prata efter en påfrestande händelse.

Foto: Stefan Jerrevång / TT

Tryggare arbetsplats med kamratstöd

När man varit med om något påfrestande på jobbet kan man behöva någon att prata med. På akutmottagningen på Linköpings universitetssjukhus finns ett kamratstöd för det.

Egentligen började det på ambulansverksamheten i Linköping 1990. Där var Peter Hermansson ambulanssjukvårdare. Han blev vittne till olyckor och självmord, händelser som är skakande för de allra flesta. I ambulansen på väg tillbaka till stationen hann sjukvårdarna ibland prata med varandra om vad de varit med om. Men ofta gick inte det.

– Risken var att man drabbades av något nytt, och det man behövde prata om föll i glömska. Det låg kvar i medvetandet och gjorde att man mådde sämre, säger han.

Inspirerades av räddningstjänsten

På ambulansen i Linköping fanns vissa personer som man vände sig till när det var jobbigt. Naturliga ledargestalter. Men de var ojämnt fördelade. För den som hade oturen att vara i “fel” arbetslag fanns kanske ingen att prata med.

När Peter Hermansson presenterade idén om kamratstöd för sin chef var det så han formulerade sig.

– Jag pekade på skillnaderna i olika skiftlag. Det fanns olika kulturer, man hanterade påfrestande händelser olika. Jag ville att alla skulle få samma möjlighet till stöd, berättar han.

Projektet sattes igång, inspirerat av en modell för kamratstöd som fanns på räddningstjänsten i Göteborg. Tanken var att formalisera det redan förekommande stödet. Kamratstödjarna utsågs av personalen. Peter Hermansson snickrade ihop en kort utbildning där de fick lära sig om stress och öva på samtalsteknik.

Fått spridning i regionen

Kamratstödet blev ett naturligt inslag inom ambulansen, och har sedan dess spridits till andra delar av vården i Region Östergötland. För sex år sedan började Peter Hermansson som undersköterska på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping. Det är en tuff verksamhet, det händer att patienter avlider eller att personalen får utstå hot och våld. Akutens chefer hade fått upp ögonen för kamratstöd genom samarbete med ambulansen genom åren.

– De hade sett att modellen fungerar ganska väl, och jag erbjöds att införa den på akuten.

Detta gick till på samma sätt som inom ambulansen på 90-talet: personalen valde kollegor de litade på, och de tillfrågades om att ställa upp. De fick genomgå utbildningen, som utvecklats sedan Peter Hermansson höll den första gången. Idag finns ett tiotal kamratstödjare, som representerar akutens olika yrkesroller.

Även röntgenmottagningen och barnakuten på sjukhuset har sedan dess infört kamratstöd på samma sätt.

Kamratstöd viktigt när chefen inte är där

Åsa Levin Fredriksson, enhetschef på akuten, är mycket nöjd med hur stödet fungerar.

 – Det är jättebra för kliniken. Personalen vet vart de kan vända sig för att få hjälp. De får stöttning vilket gör det lättare att gå vidare från jobbiga händelser, säger hon och fortsätter.

– Vissa situationer är särskilt känsliga. Till exempel när barn dör. Ofta inträffar sådant på kvälls- eller nattetid, när cheferna inte är på plats. Då är det extra viktigt att kamratstödjarna finns till hands, säger hon.

Det är ingen stor och komplicerad grej.

 En av kamratstödjarna på akutmottagningen är läkaren Linnea Börjesson. För tre år sedan blev hon tillfrågad, och tackade ja. Hon var ju redan en av dem som kollegerna vände sig till. Linnea Börjesson tycker att detta är en av kamratstödets största fördelar.

– Det är ingen stor och komplicerad grej. Man formaliserar det stöd vi redan ger varandra på arbetsplatsen, säger hon.

Vanligare med hot och våld

På akutmottagningens interna webbplats listas alla kamratstödjare med kontaktuppgifter. Så kollegorna vet att Linnea Börjesson är en av dem man kan vända sig till. Oftast tar de kontakt efter en händelse, och inte under tiden den pågår.

– Då får man boka in en träff. Ta en promenad eller en kaffe i lugn och ro och prata lite, säger hon.

Inom vården har det blivit vanligare med hot och våld, något som märks på akuten.

– Det händer varje vecka, om inte varje dag, att någon blir att hotad. Våld är lite mindre vanligt, men det händer tyvärr då och då. Och det är väldigt obehagligt.

Då är det skönt att få stöttning av en kollega.

– Det kan det vara. Kamratstödjaren är ofta den första man vänder sig till. Bara för att lyfta det, “vad ska jag göra med det här?”, säger Linnea Börjesson.

Tryggare personal

Det är viktigt att veta var gränsen för uppdraget går, menar Linnea Börjesson. När människor varit med om något jobbigt behöver de ibland professionell vård. Om problemet ligger i arbetsmiljön kan det vara en fråga för facket eller chefen.

– Tanken är att vi ska vara förnuftiga. Att vi kan förstå när det är dags att lämna bollen vidare. Annars kan det bli direkt dåligt. Exempelvis om vi inte tar vidare saker som ska bedrivas fackligt, eller försöker hjälpa någon som egentligen behöver vård för depression, säger hon.

Hur är det då med effekten av kamratstödet? Det finns inte så mycket siffror att luta sig mot, men Linnea Börjesson tror att sjukskrivningarna kan minska.

– Kamratstödjare kan nog leda till bättre psykosocial hälsa, och därmed flera friska dagar på jobbet, säger hon.

Peter Hermansson håller med. Det är svårt att mäta effekten i kronor och ören, menar han, men det råder ingen tvekan om att personalen känner sig tryggare på jobbet och mår bättre.

– Det finns ändå en och annan forskningsrapport som visar att personal som mår bra på jobbet gör ett bättre arbete, säger han.

Text: Nils Otto , 16 december 2019

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Fallutbildning gav trygghet och sammanhållning

Personalen på ortopeden i Nyköping har gått en tio veckor lång utbildning i fallteknik. Utbildningen har gjort dem tryggare – och samtidigt fått upp frågan om fallolyckor på agendan. Fallolyckor…

Små förändringar som kan ge stora resultat

Hög sjukfrånvaro och stor personalomsättning - hur kan man vända en sådan arbetssituation? Eskilstunas vård- och omsorgsboenden tog hjälp av Suntarbetslivs resursteam, och använde sig av friskfaktorer. – Resursteamet har gett mig nya verktyg för att jobba med…

”Nu arbetar vi som ett team”

Medarbetare som känner sig delaktiga och uppskattade, och kortare väntetider för patienter. På två år har vårdenhetschef Ann-Charlotte Eliasson och hennes medarbetare på Smärtcentrum Östra sjukhuset förbättrat verksamheten i grunden.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kvinna på kontor pratar i mobil och tittar på dator.

Digital teknik och känslor på jobbet

Nu startar ett forskningsprojekt som ska undersöka vilken betydelse digital teknik har för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. I två...

Robotkollegor. Nu för tiden är en dator inte bara ett arbetsredskap. I datorn bor också en ny sorts robotkollega.

Robotkollegor i kommunens tjänst

Robotiserade system som tar över arbetsuppgifter blir allt vanligare. Flera olika forskningsprojekt står i startgroparna för att undersöka fenomenet. I...