Behöver ni jobba med er arbetsmiljö? Prova ett hälsofrämjande grepp: ta avstamp i det som fungerar bra på er arbetsplats, och utgå från det! Nu kommer Friskfaktorstarten – ett stöd för att se vilka friskfaktorer ni redan har på plats hos er, och vilka ni behöver utveckla.
Suntarbetsliv har numera ersatt Friskfaktorstarten med verktyget Friskfaktorlabbet. Läs mer i artikeln Friskfaktorlabbet: Så kan ni stärka era friskfaktorer.
Friskfaktorer är de faktorer som behöver finnas i en organisation för att ha en låg och stabil sjukfrånvaro. Bland de åtta friskfaktorer som forskning har tagit fram finns bland annat ett närvarande ledarskap, prioritering av arbetsuppgifter och en bra kommunikation på arbetsplatsen.
När det finns förutsättningar för de här åtta friskfaktorerna på en arbetsplats mår medarbetarna bra, kan utvecklas och prestera väl. På så sätt kopplar friskfaktorerna ihop bra arbetsmiljö med att verksamheten når målen och blir en attraktiv arbetsplats.
Nu har Suntarbetsliv tagit fram Friskfaktorstarten för att chefer och medarbetare ska kunna utveckla friskfaktorerna på sina arbetsplatser. Friskfaktorstarten är utformad för att användas på flera nivåer i en organisation.
Man kan genomföra den i en arbetsgrupp med chefer, skyddsombud och medarbetare tillsammans. Men det går också bra att börja lite högre upp i organisationen, till exempel med en ledningsgrupp.
Kan användas på arbetsplatsträff
Friskfaktorstarten består av:
- En workshop där man får lära sig om friskfaktorerna och öva på att använda dem.
- En matris för att inventera vilka friskfaktorer som är starka, och vilka ni kan behöva utveckla i den egna organisationen.
- Ett dialogstöd för att börja prata med varandra om konkreta handlingar för att skapa den förändring ni vill ha, utifrån de friskfaktorer ni behöver utveckla hos er.
Hela verktyget är utformat för att kunna betas av på till exempel en eller ett par arbetsplatsträffar.
Suntarbetslivs resursteam som tagit fram
Friskfaktorstarten har tagits fram utifrån de erfarenheter som verksamhetsutvecklarna i Suntarbetslivs Resursteam har gjort. De har under fyra år rest runt till kommuner, regioner och kommunala företag och stöttat dem i att jobba med arbetsmiljön och verksamheten för att sänka sjukfrånvaron. I det arbetet har de använt sig av just friskfaktorerna.
– Vi i resursteamet har tagit fram metoder och processer för att arbeta med friskfaktorerna. Men vi ser också att många av de här organisationerna är kapabla att göra det jobbet på egen hand, säger Fredrik Karlsson Linna, chef för Suntarbetslivs Resursteam.
Använd Friskfaktorstarten i samverkan
Mats Stenberg har suttit med i Suntarbetslivs arbetsgrupp för Friskfaktorstarten som representant för arbetsgivarorganisationen SKR.
Nu gör vi kunskapen om friskfaktorer tillgänglig för en större grupp
– Det är jättebra att vi nu får en ökad spridning av arbetet med friskfaktorer. Friskfaktorstarten bygger ju både på forskning och på den långa erfarenhet som Suntarbetslivs resursteam har av att arbeta med friskfaktorerna. Nu gör vi kunskapen om friskfaktorerna tillgänglig för en större grupp än de organisationer som har fått stödet genom resursteamet, säger han.
Elisabet Mossberg, representant för Lärarförbundet, håller med.
– Jag tycker det blev fantastiskt fint! Och jag tror det kan komma till stor användning, säger hon.
Friskfaktorstarten ska göras i samverkan mellan chef och skyddsombud. Se till att skyddsombudet är med i det här arbetet, påpekar hon.
Norberg har redan börjat
I Norbergs kommun har man redan börjat arbeta med Friskfaktorstarten. Det är hr-chefen Sonja Eriksson som har tagit initiativ till det arbetet.
– Jag brukar vara inne på Suntarbetslivs webbplats och hitta idéer och inspiration. Och när jag såg att Suntarbetsliv har ett stöd för att jobba med friskfaktorerna ville jag gärna pröva det hos oss, säger hon.
Nu ska kommunledningsgruppen i Norbergs kommun börja jobba med verktyget för att sedan arbeta vidare i sina respektive organisationer. De har redan valt ut en friskfaktor att börja med: kommunikation och återkoppling.
Jag brukar vara inne på Suntarbetslivs webbplats och hitta idéer och inspiration
Det gäller att bli konkret i det arbetet. Vilka beteenden och handlingar ska jag använda mig av för att förbättra kommunikationen med mina kollegor och mina medarbetare? Hur kan jag bli bättre på att ge återkoppling till mina chefer? Behöver vi se över vilka möten vi har och hur vi genomför dem? Det kan vara frågor som cheferna i ledningsgruppen behöver ställa sig.
Det går att börja arbeta direkt ute i arbetsgrupper med verktyget. Men Sonja Eriksson tror på att börja med de högsta cheferna först.
– Vi tror det är bra att det har landat ordentligt i kommunledningsgruppen först, för att få kontinuitet i det fortsatta arbetet, säger hon.
Karin Broström Brandt är sjuksköterska och sitter med i den centrala samverkansgruppen i Norbergs kommun, som representant för Vårdförbundet. Hon är försiktigt optimistisk:
– Ledningsgruppen är ju bara i startgroparna för det här arbetet. Men när arbetet har kommit igång mer, och vi i centrala samverkansgruppen får ta del av det, så tror jag säkert att det kan komma ut något bra av det, säger hon.
Att jobba med friskfaktorerna i kommun- och regionsektorn är ett mål i avsiktsförklaringen för friska arbetsplatser som arbetsmarknadens parter kommit överens om.
Läs mer i vår artikel här om avsiktsförklaringen och fler tips för friskare arbetsplatser