"Nu är det en dröm att arbeta här"

15 januari 2019 Lästid: 9 min
Två fritidsledare vid ingång till ungdomshus i Sollentuna, tema incidentrapportering i KIA-systemet vid hot och våld.
Skyddsombud Ian Carell Brunnberg och kollegan Tony Weseth arbetar med ungdomar i Sollentuna. Ungdomshuset hade problem med hot och våld för några år sedan.

Foto: Jeanette Neij

TEMA HOT OCH VÅLD Hur kan man vända en arbetsvardag med rädsla, hot och våld till en drömarbetsplats? Det vet ungdomshuset i Sollentuna. De lämnade kaoset bakom sig med nya rutiner och idog incidentrapportering.

Ungdomshuset i Sollentuna ligger ett stenkast från centrum, i stadsdelen Tureberg. Höstlöven matchar färgnyansen på orden ”Arena Satelliten” ovanför huvudingången. Där är dörrarna låsta. Spontanbesökare dagtid hänvisas till vaktmästare eller sidoingång med ringklocka.

Det var länge sedan lokalerna för ungdomsverksamhet hölls helt öppna. I ett par år, efter en eskalerande hot- och våldsspiral, stängdes drop-in-verksamheten för ungdomar helt. Hänget skulle bort. Enbart bokade aktiviteter fick förekomma. Men nu prövas tre drop-in-kvällar i veckan igen – med gott resultat. Arbetsmiljön är numera trygg och säker.

– Nu är det en dröm att arbeta här, säger fritidsledare och musikverksamhetsansvarig Ian Carell-Brunnberg, en av fyra heltidsanställda fritidsledare, varav en socionom. Ian Carell-Brunnberg är även medlem i Kommunal och skyddsombud sedan våren 2018.

Två män sittande på scenkant i ungdomshus. Det är få personer i lokalerna under Suntarbetslivs besök en tidig vardagseftermiddag. Skola, studier och jobb innebär mest aktiviteter kvällstid för målgruppen: 16–25-åringar. I teatersalen står svart-röda stolar på rad och rekvisitan är redo för musikalen The Last Five Years. Fem stora svarta urtavlor utgör bakgrund för teatergruppens fyra föreställningar, som just nu går för fulla hus.

Öppna dörrar

Hur vändes det tidigare svåra läget? Och hur kunde det gå så långt som till personskydd, uppskurna bildäck, hot om brand och skott mot kontoret?

När ungdomshuset invigdes 2009 förväntades huset ha öppna dörrar hela tiden.

Ansiktsporträtt Helen Ivarsson. – Att ha ett hus som är öppet och hjärtligt är bra men vi insåg och inser nu att det inte riktigt går, säger enhetschef Helen Ivarsson.

Förutom stölder och obehöriga besök fanns problem med kriminella unga. Särskilt en klick unga män förstörde när de inte fick som de ville. Toleransnivån för dåligt språkbruk och beteende höjdes långsamt. Den här gruppen gjorde att ryktet spred sig om att det fanns vapen och droger. Situationen trappades upp till att olika ungdomsgäng sinsemellan skulle göra upp. Det ledde till rättegång där ungdomshusets personal vittnade och i samband med det blev hotade.

Oroligt på jobbet

– Arbetsmiljömässigt var det inte roligt att jobba då eller att gå till jobbet över huvud taget. Rädslan fanns att det inte bara var ord utan att något faktiskt kunde ske, och också skedde, även om ingen blev skadad. Det fanns personal som fick personskydd, berättar Ian Carell-Brunnberg.

Några ungdomar hotade att hälla ut t-sprit i lokalen och tutta på. Själv fick han också hot – ”vi vet var du bor”. Det klottrades och sköts till och med mot byggnaden.

– När det var som värst tittade jag under min bil när jag åkte iväg, berättar Helen Ivarsson, som krasst konstaterar att de som jobbade de här åren är lite traumatiserade.

Skyddsombud saknades

I efterhand tänker hon att hon som chef hade stängt verksamheten om ett skyddsombud hade krävt det.

– Men vi hade inget skyddsombud – ingen ville vara det. I dag har vi två stycken på min enhet, säger Helen Ivarsson.

Ett skyddsombud kan dels begära arbetsmiljöåtgärder av arbetsgivaren (6:6 a-anmälan), dels stänga arbetsplatsen genom skyddsstopp. Arbetsgivaren har självklart ansvar för arbetsmiljön, men det ska mycket till innan en offentlig verksamhet stängs.

Vi skulle ha reagerat mycket snabbare.

Nuvarande skyddsombud Ian Carell-Brunnberg berättar att kommunens säkerhetschef försökte lösa situationen men att personalens toleransnivå också hela tiden höjdes.

– Vi lät saker fortgå. Arbetsgruppen var stark och stod ut med mycket. Den verbala biten var det värsta. Hade vi fått göra om något skulle vi ha reagerat mycket snabbare, säger han.

Började anmäla allt

Helen Ivarsson ansökte hos länsstyrelsen om kameraövervakning men fick inget tillstånd. Då började arbetsplatsen använda KIA-systemet, kommunernas webbaserade informationssystem för arbetsmiljö. Systemet har utvecklats av AFA Försäkring i samarbete med arbetsmarknadens parter. Där kan man anmäla tillbud, olyckor och skador. Det ger en överblick över incidenter och gör att man kan se mönster.

Med de här rapporterna och genom att Arena Satelliten började anmäla alla incidenter till polisen blev behovet tydligt. Kameraövervakning installerades.

– Kameror, larm, rutiner, säkerhetsutbildning – allt har vi konstruerat efterhand. Men det gäller inte bara vår verksamhet. Vi ser hur biblioteken och kulturskolan också får jobba med säkerhet, säger Helen Ivarsson.

Meningsfull verksamhet

Hela verksamheten stängdes ett par veckor när situationen till slut gick för långt.

– Det var en relativt liten grej som till sist blev droppen. Det var en ungdom som puttade en kvinna i loungen. Kvinnan var gravid, berättar Ian Carell-Brunnberg.

De bokade verksamheterna fortsatte sedan som tidigare. Ungdomarna kunde jobba i projektform och boka in sig i olika delar av lokalen, som studios, scen, danssal. Det här fick bort ”hänget”.

Två män i studio framför dator.

Foto: Jeanette Neij

– Vårt uppdrag är inte att vara ett andra vardagsrum. Fokus ligger på programverksamheter. Samtidigt vill vi vara tillgängliga. Det är en balansgång, säger verksamhetsutvecklare Tony Weseth, som tidigare arbetat som fritidsledare på fritidsgårdar i många år.

Rutiner på plats

Sedan hösten 2017 har Arena Satelliten öppet tre kvällar i veckan igen klockan 16–21 för drop-in-verksamhet med tema. Då är 16–20-åringar välkomna. De äldre förväntas ha annan sysselsättning.

Kort efter återöppnandet av drop-in uppstod problem. Ett gäng rev ner saker och hotade andra. Men den här gången fanns ett fungerande system.

– Vi satte ribban direkt, tog namn på alla och anmälde till socialtjänsten och polisen, berättar Tony Weseth.

– Och pratade med ungdomarna, fyller Ian Carell-Brunnberg i.

Många ungdomar som tidigare stört och bråkat deltar nu i programverksamheten. Andra kommuner har varit på studiebesök och inspirerats av ungdomshusets lyckade arbete.

– Men det har varit mycket arbete att tvätta bort en dålig stämpel, inflikar Tony Weseth.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

I sin nya roll som skyddsombud sedan våren 2018 tänker Ian Carell-Brunnberg mycket på den sociala arbetsmiljön.

Jag vill jobba systematiskt med alla delar av arbetsmiljön.

– Varje onsdag stämmer vi av hur man mår i arbetsgruppen. Vi är ett litet tajt gäng men det här är nytt. Är det något så tar vi upp det eftersom det påverkar alla. Så bra som vi har det nu har vi aldrig haft det, tycker Ian Carell-Brunnberg.

Som skyddsombud har han också börjat med skyddsronder och tittat på besiktningar av den fysiska arbetsmiljön – det finns mycket teknik, eluttag, tunga strålkastarställningar.

– Jag vill jobba systematiskt med alla delar av arbetsmiljön, även med chefer vi inte träffar så ofta. Steget från oss upp till förvaltningschefen behöver vi knyta ihop.

Viktigt ha rutiner

Sollentuna kommun är dessutom med i det trygghetsskapande pilotprojektet EST (Effektiv Samordning för Trygghet) som nu genomförs i ett par av landets kommuner. Stadsdelarna Tureberg och Eldsberg var först ut i Sollentuna. Polis, kommun och fastighetsbolag samarbetar för att förebygga brott. Representanter träffas varje vecka och går igenom alla tillbud och händelser. Veckorapporten visar var resurserna ska läggas.

Nu synliggörs verkligen allt.

– Allt smått rapporterades inte förut, men nu synliggörs verkligen allt, säger Ian Carell-Brunnberg.

Hans tips till liknande ungdomsverksamheter som brottas med hot och våld är:

  • Stanna upp och tänk till. Hur är situationen? Är det här acceptabelt?
  • Avbryt i ett tidigare skede. Förklara tydligt för alla berörda varför man gör något, till exempel stänger ner.
  • Våga förändra. Skapa rutiner och handlingsplan.
  • Se till att alla är med, även högre chefer.
  • Satsa på förebyggande arbete. Prata med ungdomarna och skapa förtroende.
  • Ha uppsökande verksamhet till föräldrar och be att de hör av sig till verksamheten/verka för dialog.

– Ungdomarna ska våga och vilja komma till oss om det är något. Då får vi också veta saker som vi behöver veta för att skapa en trygg och säker verksamhet. Och vi uppmuntrar föräldrar att komma hit och besöka oss, säger Ian Carell-Brunnberg.

TEMA HOT OCH VÅLD:

 Läs också: Trakasserier och hot – ta det på allvar

 Läs också: Bättre rustade att möta tufft klimat

Läs fler artiklar om förebyggande arbete mot hot och våld.

Säker arbetsmiljö på öppna verksamheter

Tre råd till andra, exempelvis ungdoms­hus, bibliotek och kultur­skolor:

  1. Tänk in säkerhet lika självklart som brand­säkerhet.
  2. Ha en säkerhets­plan för hantering av ungdomar och andra som uppträder störigt och hot­fullt.
  3. Överväg larm och kamera­övervakning.

Så tryggar de arbetsmiljön

Det här gäller för Sollentuna ungdomshus:

  • Nolltolerans för dåligt språkbruk, stökigt beteende, hot och våld.
  • Registrering av alla som nyttjar lokalerna samt genomgång av hur allting fungerar.
  • Rätt bemötande. ”Vi äger vår verksamhet, inte ungdomarna.”
  • Utformning av fysisk miljö för att minska häng, t ex färre soffor. ”Miljön ska vara trygg och kreativ.”
  • Kameraövervakning.
  • Personlarm, även med kamera som kan slås på vid behov.
  • Larm i varje rum. Kom upp efter miss­handel i en ljud­isolerad studio.
  • Allmänna ronder av väktare.

Rapportera allt och ta stöd av verktyg

Använd ett bra system för incidentrapportering. KIA-systemet är kommunernas system för rapport av tillbud och arbets­skador. Systemet har utvecklats av AFA Försäkring i samarbete med arbets­marknadens parter.

Via Suntarbetslivs verktyg Säkerhetsdialogen kan ni arbeta förebyggande mot hot och våld. I verktyget finns bland mycket mer en kort film om betydelsen av att tillbudsrapportera:

Text: Jeanette Neij