Så blev klimakterieskolan ett lyft för arbetsmiljön

Luleå kommun har börjat utbilda sina anställda om klimakteriet. Det har lett till ett bättre samtalsklimat i de arbetsgrupper som deltagit. Dessutom har kunskapen om klimakteriet höjts rejält. Nu har kommunen beslutat förlänga satsningen.

Hösten 2023 bjöd Luleå kommun in en specialistsjuksköterska att föreläsa för medarbetarna om klimakteriehälsa. Intresset för föreläsningen var enormt, berättar Britta Häggkvist som är hr-strateg i Luleå kommun:

– De chefer och medarbetare som inte kunde delta just den dagen efterfrågade en ny möjlighet. Därför köpte vi in en digital föreläsning som kunde användas på arbetsplatsträffar.

2024 anställdes Sara Turtola som sjuksköterska på kommunhälsan. Hon hade tidigare haft en privat mottagning i Luleå där hon coachat kvinnor i klimakteriehälsa och hållit utbildningar.

Sara och Britta Häggkvist kom fram till att de ville göra något liknande det Partille kommun gjort, nämligen höja kunskapsnivån hos kommunens medarbetare och bryta stigmat om klimakteriet.

Tillsammans med hr-kollegan Ida Barsk satte de ihop ett förslag till pilotprojekt som presenterades för kommunens hr-avdelning.

– Vi fick ett rungande ja till att testa detta i sex månader, och man prioriterade i första hand de kvinnodominerade förvaltningarna, säger Britta Häggkvist.

Lär sig om klimakteriet på jobbet

Pilotprojektet bestod av fyra delar:

• Digital föreläsning för chefer
• Digital föreläsning för medarbetare
• Klimakterieskola
• Individuell rådgivning

Sara Turtola är den som håller i alla delarna, där de två första inte kommit igång förrän nyligen. Cheferna själva får välja vilka delar de önskar. Att delta är också helt frivilligt.

– Några har valt alla delar, men klimakterieskolan är den mest populära. Där träffar jag en arbetsgrupp under fyra tillfällen. Vi går igenom de psykiska och fysiska symptomen, och så pratar vi om stress, sömn, kost och träning. Sista tillfället går vi igenom hormoner och olika behandlingar.

Sara Turtola konstaterar att det inte bara är män som har dålig koll på klimakteriet – även kvinnor har det. Exempelvis kan de fysiska symptomen vara så varierande och obekanta att man tänker att det handlar om stress, hjärtproblem eller andra sjukdomar.

– Vi erbjuder också individuell rådgivning för den som vill, med en länk där man kan boka en tid som passar.

Befriande att få prata om sina symptom

Sara berättar att responsen på klimakterieskolan varit mycket positiv, där man uttrycker hur befriande det är att få prata öppet om sina symptom.

– En kvinna skrev till mig att hon kände sig utvald; ”tänk att ni gör detta för mig och ser mig”. Det är så roligt att höra.

Tänk att ni gör detta för mig och ser mig.

Två av de som gått klimakterieskolan är Jessica Granberg och Elisabeth Selberg från familjestödsenheten. Jessica är enhetschef och när hon hörde talas om pilotprojektet nappade hon direkt:

– På familjestöd är vi nästan bara kvinnor, och dessutom är många av oss i klimakterieåldern.

Tipsen som kan öka välmåendet

Klimakterieskolan har gett många aha-upplevelser om alla olika symptom man kan få. Alltifrån ”frozen shoulder” och mag- och tarmproblem till kognitiva bekymmer som att tappa ord eller uppleva hjärndimma.

– Det är ju inte konstigt om detta också påverkar oss på jobbet. Man kan även ha ett stort proteinunderskott i klimakteriet och det var en nyhet för många. Där fick vi tips på bra mellanmål.

Behovet av återhämtning kan också vara större för kvinnor i klimakteriet, så därför är det extra viktigt att ha koll på sin stressnivå. Forskning från Lunds universitet visar att mikropauser under arbetsdagen förbättrar både välmåendet och arbetsklimatet.

De lyfter klimakteriet på jobbet. Jessica Granberg, Britta Häggkvist, Sara Turtola och Elisabet Selberg.

Jessica Granberg ser att man som chef har flera möjligheter att stötta och underlätta för sina medarbetare.

– Jag uppmuntrar till att ta pauser, kanske gå ut och röra på sig en stund. Jag kan också hjälpa till med planering i medarbetarnas scheman och att identifiera möten eller andra saker man kanske inte behöver delta i. Tillgång till vilrum och möjlighet att arbeta hemifrån är också viktigt. På våra kommande arbetsplatsträffar ska vi prata om hur vi kan arbeta mer strukturerat med de här frågorna.

Ett lyft för arbetsmiljön

Elisabeth Selberg är skyddsombud och jobbar som familjebehandlare. Hon tycker att arbetsmiljön fått ett riktigt lyft genom klimakterieskolan.

– Nu kan vi prata om våra symptom på fikarasterna. Det är ett mycket mer öppet klimat, större förståelse och acceptans för hur man kan må och ha det. Och när man väl börjat öppna sig, blir det också lättare att lyfta annat som är jobbigt. Vi har helt enkelt kommit varandra närmare.

Att få konkreta tips om fysisk aktivitet, kost, sömn, alkoholintag och olika behandlingar har också varit värdefullt, menar Elisabeth Selberg. Likaså mikropauserna de börjat använda sig av på arbetsplatsen. De behövs säger hon, eftersom jobbet kan vara både stressigt och påfrestande med svåra beslut och insyn i tunga livssituationer.

– Jag hoppas också att fler män ska delta i den här satsningen, för män har ju kvinnor i sin närhet som går igenom samma sak. Det ger en viktig förståelse och är samtidigt en jämställdhetsfråga.

Nästa steg: koppling mellan klimakteriet och rehab?

Pilotprojektet är nu över, men Luleå kommun har beslutat att förlänga satsningen under hela 2025. De första utvärderingarna visar en överväldigande positiv respons från de som haft möjligheten att delta, konstaterar hr-strateg Britta Häggkvist.

I mars ska hon och företagssköterskan Sara Turtola tillsammans med hr planera för en kontinuitet i det framtida arbetet. Exempelvis genom att få fler män att delta och kanske införa certifiering av förvaltningarna.

– Tack vare den här satsningen har också vår psykolog blivit jätteintresserad av klimakteriefrågor. Eftersom han och jag jobbar tätt ihop med rehabfallen i kommunen, ska vi titta närmare på vad som kan ha med klimakteriet att göra, avslutar Sara Turtola.