På förskolan Gnistan satsar de på IT-kompetens för både barn och vuxna. I Ipad-baren får de allra yngsta välja musik med hjälp av QR-koder. Ann-Margreth Brandell, IT-ansvarig (till höger), visar rektor Åsa Korén.

Foto: Susanne Lindholm / TT

Luleås förskolor satsar på sina äldre anställda

Vad behöver äldre medarbetare för att stanna kvar längre i yrkeslivet? För förskolepersonalen i Luleå är det stöd och kompetensutveckling inom IT. Och de har själva hittat flera enkla och praktiska lösningar på det.

Många kommuner brottas med hur de ska få behålla sin personal upp i åldrarna. Luleå kommun startade därför hösten 2017 ett projekt för förskolorna, där arbetet ofta är tungt och stressigt.

Projektet var en del i en större satsning för både gymnasie-, grund- och förskolan som politikerna beslutade om och finansierade under tre års tid.

För att hålla ihop projektet tog kommunen in Viktoria Mettävainio som är en extern projektledare. Hon berättar att den del av projektet som handlade om att behålla de äldre i förskolan började med två saker:

  • att ta reda på enskilda individers upplevelse av att bli äldre i yrket
  • att undersöka hur organisationen kan underlätta för äldre att stanna kvar i arbete

Alla fick kunskap om åldrande

För att ta reda på vilka hinder den äldre personalen upplevde i yrket började de med en enkät. Alla över 52 år fick svara om de ville.

— Vi ville veta vad vi skulle jobba med i projektet, så vi frågade den äldre personalen hur de tänkte kring framtiden. De fick också svara på hur villiga de var att jobba upp i åren, och vad som påverkade det, säger Viktoria Mettävainio.

Via företagshälsovården erbjöd kommunen dessutom alla som var 55 år och uppåt att göra en hälsoundersökning. Där fick varje person göra en fysisk undersökning. De fick också frågor om sin arbetsmiljö. Frågorna handlade till exempel om hur de upplevde sin ljudmiljö på förskolan, arbetstakten, stress och delaktighet.

Projektgruppen ordnade även föreläsningar för alla medarbetare om hur kroppen förändras med åldern. Tanken med dem var att öka allas medvetenhet och förståelse för hur det är att bli äldre, och hur det kan påverka hur man kan utföra olika arbetsuppgifter.

Förskolorna fick bestämma själva

Den andra delen av projektet var att hitta arbetssätt som gör att äldre kan vara kvar på förskolorna.

— När vi ska förändra i en organisation kan vi jobba från två olika håll. Antingen kan förändringarna komma uppifrån verksamhetsledningen, eller så kan den komma från de anställda. Vi valde att ta vara på de tankar och idéer som finns bland personalen ute på arbetsplatserna, säger Viktoria Mettävainio.

Vi valde att ta vara på de tankar och idéer som finns bland personalen.

För att fånga upp personalens idéer fick rektorerna och förskolorna ansöka om projektpengar ur en pott. Varje rektor samlade först sin personal för att prata om vad de ville prova på sin arbetsplats.

När förslagen kommit in gjordes ett urval av en grupp som bestod av fackliga företrädare, verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare.

Anställde IKT-pedagog

Det blev en mängd olika förslag som de anställda testade ute på sina arbetsplatser. Några plockade in vikarier för att kunna frigöra personalen så att de kunde se över schemaläggningen. Andra testade reflektionspromenader och mentorer för att avlasta äldre från tyngre uppgifter.

Många äldre upplevde stress med att hantera alla digitala verktyg som fanns på förskolorna. Därför anställde kommunen också en IKT-pedagog. IKT står för informations och kommunikationsteknologi. IKT-pedagogen är alltså en person som hjälper till med sådant som rör de digitala verktyg som personal och barn använder.

Åsa Korén är rektor på förskolan Gnistan. Hon har sett att både äldre och yngre i hennes personalgrupp kan bli stressade av den snabba digitala utvecklingen, som kräver en ny sorts kompetens.

Idag har alla medarbetare på förskolan Gnistan varsin surfplatta. Med hjälp av den sköter de allt som handlar om att lägga in sin semester och andra HR-relaterade saker. I surfplattan dokumenterar de också aktiviteter och barnens utveckling. Förskolan har också surfplattor och andra digitala verktyg för både barn och pedagoger.

IT-ansvarig på varje förskola

— Digitaliseringen i förskolan har skett på bara några år och utvecklingen går undan. Många behöver tid att experimentera med verktygen för att bli säkra på dem. Vi har hållit workshops här för att lära av varandra i personalgruppen. Ibland har vi tagit in IKT-pedagogen som kan ge personlig hjälp, berättar Åsa Korén.

På varje förskola finns numera en i personalen som är it-ansvarig. På förskolan Gnistan är det Ann-Margreth Brandells roll. Hon är barnskötare och även skyddsombud. Det är henne personalen i första hand vänder sig till om de har frågor kring den digitala utrustningen.

— Det är olika hur snabbt man snappar upp hur apparater och appar fungerar. Dessutom blir det ibland teknikstrul och då är det lätt att bli osäker på vad man ska göra. Det blir lätt stressigt för den som inte är så van, säger Ann-Margreth Brandell.

Det blir lätt stressigt för den som inte är så van.

När det är något som krånglar med tekniken tar hon som it-ansvarig kontakt med IKT-pedagogen.

— Det fungerar inte om alla i personalen ringer ITK-pedagogen, så jag fungerar som en länk. Men om vi har ett nytt rit-verktyg till exempel, så hinner jag kanske inte hjälpa alla att komma igång. Då ber jag pedagogen att komma några timmar. Det blir en extra resurs som vi kan använda, säger Ann-Margreth Brandell.

Bättre för alla

IKT-pedagogen är en av de IT-satsningar som har fortsatt efter att projektet har avslutats i Luleå.

Projektperioden avrundades med en inspirationsföreläsning för alla anställda. Där berättade förskolepersonalen för varandra om de satsningar som de hade provat.

— Det som slog mig med hela den här satsningen är hur vi med fokus på de äldre, faktiskt gör att det blir bättre för alla, säger Viktoria Mettävainio.

Luleås satsning på äldre i förskolan följdes av en grupp forskare från IVL Svenska miljöinstitutet. Läs mer här i artikeln Så fick de äldre medarbetare att stanna.

Text: Teres Hallman, 20 oktober 2020

Senaste artiklar

Minska smittan – se över luften i era lokaler

När coronapandemin nu har blivit vardag har du säkert handtvätt och avstånd i ryggmärgen. Men har du tänkt på hur viktigt det är med ventilation och vädring på jobbet? Det…

Corona: de fann lösningar i avvikelserna

När coronapandemin härjade under våren ville Region Västmanland hitta ett sätt att snabbt kunna åtgärda problem som hade med viruset att göra. Lösningen var enkel – de började med regelbundna…

Anpassa arbetet med Prehabguiden

Alla kan bli sjuka eller ha perioder när arbetsförmågan inte är på topp. Då gäller det att hitta hållbara lösningar. Nu finns Prehabguiden - ett stöd för er på jobbet…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?