Lugnt på biblioteket när fritidsgården flyttade in

23 januari 2024 Lästid: 7 min
Sammanfattning av artikeln

Biblioteket i Vårgårda hade problem med ungdomar som stökade där på kvällarna.

Ungdomarna hade en fritidsgård i andra änden av Vårgårda. Men där ville de inte vara.

Då träffades fritidsgårdens personal och bibliotekspersonalen. De pratade med varandra och med ungdomarna. Sen bestämde de att öppna ett ungdomscafé och fritidsverksamhet i en lokal bredvid biblioteket.

Personalen samarbetar och det har blivit lugnt i lokalerna.

Biblioteket kan också ha öppet mer på kvällarna, eftersom det också finns fritidspersonal i lokalerna då.

Lisa Hildor, Karin Brunnegård och Lotti Klug på biblioteket i Vårgårda
Lisa Hildor, till vänster, trivs med att jobba på biblioteket och känner sig inte utsatt trots att hon arbetar själv på kvällspassen. Kollegorna på ungdomsverksamheten finns bara några meter bort.

Foto: Anna Rehnberg

Sammanfattning av artikeln

Biblioteket i Vårgårda hade problem med ungdomar som stökade där på kvällarna.

Ungdomarna hade en fritidsgård i andra änden av Vårgårda. Men där ville de inte vara.

Då träffades fritidsgårdens personal och bibliotekspersonalen. De pratade med varandra och med ungdomarna. Sen bestämde de att öppna ett ungdomscafé och fritidsverksamhet i en lokal bredvid biblioteket.

Personalen samarbetar och det har blivit lugnt i lokalerna.

Biblioteket kan också ha öppet mer på kvällarna, eftersom det också finns fritidspersonal i lokalerna då.

I stället för att köra bort stökiga ungdomar från biblioteket valde man i Vårgårda att flytta ungdomsverksamhet och fritidsledare dit. Resultatet blev en välfungerande mötesplats för ungdomarna, en bra arbetsmiljö för personalen och ett tryggt bibliotek för alla.

Bibliotekschef Karin Brunnegård blickar ut över biblioteket. Omgivna av välfyllda bokhyllor i ljust trä sitter några killar och pluggar tillsammans, ett gäng tjejer småpratar kring ett bord. En rofylld stämning råder.

– Jag upplever att arbetsmiljön blivit så mycket bättre, jämfört med då, säger Karin Brunnegård.

Stölder och stök på biblioteket

Då, åren 2014 – 2016 rådde oro, stress och sjukskrivningar. Bland annat på grund av ungdomar som betedde sig störigt och ibland hotfullt. Bakgrunden var att fritidsgården flyttats till lokaler i kommunens hus i andra änden av Vårgårda, där ungdomarna inte ville vara. I stället sökte de sig till biblioteket.

Till slut hade vi en väktare här hela dagarna. Men vad sände det för signaler till ungdomarna?

Bibliotekschef Karin Brunnegård.

Karin Brunnegård, bibliotekschef på biblioteket i Vårgårda.

– Det förekom även stölder och skadegörelse. Till slut hade vi en väktare stationerad här hela dagarna. Men vad sände det för signaler till ungdomarna? Att vi inte kunde hantera dem, och att de riskerade att åka ut, säger Karin Brunnegård.

Så vad göra?

Kommunstyrelsen gav kultur- och fritidschefen i uppdrag att få i gång en fungerande verksamhet för ungdomar och lösa problematiken med biblioteket. Här behövdes öppen kommunikation med alla berörda, särskilt med bibliotekspersonalen och ungdomarna. Hur tyckte dessa grupper att en bra mötesplats borde vara? Detta samverkades mellan kultur- och fritidschefen, enhetschefer och fackliga representanter för Vision, Kommunal och DIK.

– Vi gjorde en ambitiös risk- och konsekvensanalys. Arbetet fick ta tid, berättar Karin Brunnegård, som då var bibliotekarie och facklig representant för DIK.

Biblioteket och fritidsgårdens personal träffades

Ledningen för kultur- och fritidsförvaltningen såg också till att arbetsgrupperna för biblioteket och fritidsverksamheten träffades.

– Det visade sig vara ett vinnande koncept att låta oss lära känna varandra, säger Karin Brunnegård.

Vårgårda är ett litet samhälle med drygt 12 000 invånare. Biblioteket ligger i samma lokaler som gymnasiet och är till för både allmänhet och skolans elever. Rätt snart kläcktes idén att skapa en mötesplats på biblioteket med fritidspersonal på plats.

Delar på lokalerna

Ungdomsverksamheten kunde rymmas i skolkaféet, som stod tomt efter klockan tre på vardagar, samt i bibliotekets tidskriftsrum, som gjordes om till aktivitetsrum. 2018 öppnade ungdomsverksamheten Bubblan, som även fick tillgång till biblioteket.

– Tanken på att upplåta biblioteket till ungdomarna var först lite skrämmande. Men det har gått över förväntan, säger Karin Brunnegård:

– När ungdomarna såg att vi bibliotekarier hängde med fritidsledarna, som de kände och respekterade, då blev det okej att prata med oss. De blev mindre störiga och vi blev öppnare. Den största vinsten är att det har blivit bra för både ungdomarna och personalen.

De har lyssnat på ungdomarna och fattat grejen.

Lotti Klug chef på Bubblan fritidsverksamhet i Vårgårda.

Lotti Klug, chef för ungdomsverksamheten Bubblan.

Lösningen var genial, menar Lotti Klug, sedan 2021 chef för enheten förebyggande ungdom, där Bubblan ingår.

–När jag fick höra hur man arbetade här tänkte jag: Wow, här är en liten kommun som fattat grejen. De har lyssnat på ungdomarna och tagit tag i problemen.

Bibliotekarien Per Englund, som även är skyddsombud för både bibliotekets och ungdomsverksamhetens personal, nickar medhåll.

– Jag var inte heller med på den dåliga tiden, men kan konstatera att vi har ett arbetsklimat som är väldigt bra. Det är bara att tacka och ta emot, säger han. Det är dock inget som kan tas för givet, det krävs att man är öppen och vill ha en god relation till både ungdomarna och kollegorna.

Längre öppettider på biblioteket

Så hur har man gjort konkret, förutom att flytta fritidsgården till biblioteket och skapa en gemensam mötesplats? Var det dyrt?

– Det har i princip inte kostat något utöver befintlig budget, eftersom vi kunde använda lokaler som stod tomma om kvällarna. Nu räcker det dessutom med en bibliotekarie i tjänst på kvällstid eftersom det alltid finns en fritidsledare nära till hands, säger Karin Brunnegård.

Biblioteket ökade öppettiderna till klockan 20, i stället för 19, måndag-torsdag. Bubblan är öppet måndag-torsdag 16 – 20, fredagar 17 – 23 och dessutom varannan lördag 17-23.

Delat in i ljudzoner

Biblioteket och Bubblan har också delats in i tre olika ljudzoner.

– Jag är av den åsikten att ett bibliotek inte ska vara helt tyst, säger Per Englund och berättar:

Jag är av den åsikten att ett bibliotek inte ska vara helt tyst.

Bibliotekarie och skyddsombud Per Englund.

Per Englund, bibliotekarie och skyddsombud

I den stora bibliotekssalen får man samtala i lugn ton, men inte spela musik – det kan man lyssna på i lurar. I Bubblans område är det grönt ljus för att låta mer, skratta och lyssna på musik. ”Bib-labbet” är röd zon, där ska det vara knäpptyst. Det är dock väldigt få som går in där, så just nu använder skolan den salen för grupparbeten.

En annan sak Bibblan och Bubblan arbetat tillsammans med är att få fler tjejer att komma till ungdomsverksamheten. Därför har man alltid kvinnliga fritidsledare på plats och tillsammans med Tjejjouren Olivia har man ordnat särskilda aktiviteter för tjejer. Just den här kvällen är det dock mest killar på Bubblan. Fritidsledaren Kattis spelar schack med ett par av dem och Lotti Klug byter några ord med ett par killar som spelar biljard.

Tid för planering en utmaning

Det finns dock fortfarande mycket att arbeta med. Pandemin blev ett stort avbräck med inställda aktiviteter och periodvis helt stängt. En annan svårighet med samarbetet är att bibliotekspersonalen främst arbetar dagtid medan fritidspersonalen arbetar sen eftermiddag, kväll, vilket gör det svårt att planera tillsammans.

– Nu flyter det, men det är nödvändigt att vi minns varför vi har byggt upp det här och inte tar det för givet, säger Karin Brunnegård, som snart går vidare till nya utmaningar.

Per Englund, bibliotekarie på biblioteket i Vårgårda.

– Arbeta tillsammans, men gör inte varandras jobb. Jag är fortfarande bibliotekarie men jag kan gärna samarbeta med fritidsledarna, säger Per Englund, bibliotekarie på Vårgårda bibliotek.

Fler tankar om samarbetet mellan Bibblan och Bubblan

”Vi vuxna trodde att ungdomarna ville ha wifi och playstation, men det visade sig att förutom olika aktiviteter ville de ha trygga vuxna omkring sig, som inte bedömde dem.”
Karin Brunnegård, bibliotekschef

”Ungdomarna söker någon slags vuxenkontakt. Man blir en förebild för de som inte har det hemma. Dessutom, den du kan käfta vänskapligt med vill du inte slå på käften”.
Per Englund, bibliotekarie

”Skolan, biblioteket, polisen, socialtjänsten är våra samarbetspartners, vi pratar gott om varandra. Då känner de unga att de vuxna är som en trygg mur omkring dem. Det var detta ungdomarna sa, att de vill ha trygga vuxna omkring sig.”
Lotti Klug, chef för ungdomsverksamheten Bubblan

Tips för lyckad samverkan mellan bibliotek och ungdomsverksamhet

  • Hitta på aktiviteter för ungdomarna tillsammans – till exempel spelkvällar och bokklubbar.
  • Samverka med andra samhällsaktörer som polisen, socialtjänsten, fältarbetare, nattvandrare, tjejjour. Samverkan kan bestå i allt från gemensamma möten till aktiviteter på biblioteket.
  • Ge tid åt planering och prata igenom rutiner och processer. En lyckad samverkan är genomtänkt. Sammanslagningen av Bibblan och Bubblan tog cirka ett år.
  • Gå en utbildning tillsammans om bemötande, hot och våld. Sätt upp gemensamma regler.
  • Låt alla inblandade fokusera på det de är bra på. Det är inte meningen att göra varandras jobb.

Förebygg konflikter med ett bra bemötande

Ett bra bemötande kan förebygga och mildra en händelse som riskerar att trappas upp med hot och våld. Tänk på det här:

  • Kommunicera lugnt och tydligt.
  • Använd jag-budskap och visa intresse.
  • Bekräfta vad personen säger, men styr samtalet mot en lösning.
  • Sätt gränser och beskriv konsekvenserna, men avdramatisera så ingen behöver tappa ansiktet.
  • Avled och ge fysiskt utrymme. Ställ dig bredvid istället för framför personen. Ibland kan det vara bra att undvika ögonkontakt.
  • Samarbeta med kollegor om du tror att det kan bidra till ett större lugn.

Läs mer om tipsen i Suntarbetslivs verktyg Säkerhetsdialogen

Text: Anna Rehnberg
Kontakt: [email protected]