Rutiner, pyssel, personal och ommöbleringar. Det är några av de verktyg som bibliotek kan ta till för att öka tryggheten.
Stök på biblioteken är ett ökande problem. Det yttrar sig i allt från hot och våld mot personalen till droghandel och sexuella trakasserier. Allt enligt en undersökning som fackförbundet DIK genomförde förra året. Av dem som deltog i undersökningen svarade var femte att deras hälsa påverkats negativt av arbetsmiljön. Lika många sade att de under de senaste två åren hade bytt jobb, eller funderade på att göra det, på grund av problemen.
Men det finns sätt att skapa tryggare bibliotek. Något som diskuterades nyligen på ett seminarium, arrangerat av SKR.
Samverkan och anmälningar
Bland deltagarna fanns Greta Berg, som arbetar med trygghet, säkerhet och brottsförebyggande på SKR. Hon betonade vikten av samverkan mellan bibliotek, kommun och polis.
– Om det stökas så sker det oftast inte bara på biblioteken. Det är viktigt att sätta sig ner tillsammans och analysera vilka problem som finns. Och sedan se om det går att lösa dem gemensamt.
Gunnar Sundqvist, utredare på Arbetslivssektionen på SKR, pratade om hur viktigt det är med systematiskt arbetsmiljöarbete. Att det måste finnas ordentliga rutiner att följa innan, under och efter incidenter. Och att det måste göras ordentliga riskbedömningar.
Dessutom måste arbetsgivare uppmuntra medarbetare att anmäla allt – även tillbud som inte leder till incidenter.
– När man har allt uppradat framför sig, och kan se ett större sammanhang, det är först då man tar tag i problematiken. Tillbuden ger en fingervisning om var säkerheten behöver förbättras.
Möt stök med stök
Två av seminariets deltagare kom direkt från biblioteksvärlden. En av dem var Susann Ek, bibliotekschef i Landskrona stad. Hon berättade att de förut hade stora problem med en grupp barn, i åldrarna 9 till 14, som hängde på biblioteket och stökade.
– De hängde hellre på biblioteket än på fritidshemmen. De ägde rummet och skrämde bort andra besökare.
Problemen blev till slut så allvarliga att de var tvungna att stänga barnavdelningen på kvällarna. Susann Ek satte då igång med omvärldsbevakning för att hitta lösningar. Hon hittade två framgångsfaktorer, som gjorde att hon kunde öppna barnavdelningen igen.
Den ena var att arbeta med händerna.
– Vi hade en biblioteksklubb där vi pysslade mycket, och det var lång kö för att få vara med. Barnen som kom dit skapade lugn på biblioteket. Vi kallade det för att möta stök med stök.
Barnen som kom dit skapade lugn på biblioteket
För att bli medlem i klubben var barnens föräldrar tvungna att följa med till biblioteket för att skriva på ansökan om medlemskort.
– På så sätt fick vi kontakt med barnens föräldrar. Det hade vi inte hade haft tidigare.
Den andra framgångsfaktorn var mer personal, något som de finansierade genom regeringens satsning ”stärkta bibliotek”.
– Vi kunde anställa fler, och de hade verkligen tid för och intresse av att skapa relationer med barnen. De kom också in med en massa ny kompetens. Vi hade jättetur med rekryteringen.
– Nu har vi inte behövt ha ordningsvakter sedan 2017. Det är fantastiskt roligt, och det var så enkelt.
Programmera rummet
En annan av seminariets deltagare var Anja Dahlstedt, kultur- och fritidsdirektör i Botkyrka. Hon berättade om Fittja bibliotek. För några år sedan hade de problem med tio- till tolvåringar, som inte hade någon fritidsklubb på skolan. Istället kom de till biblioteket, stökade och skapade konflikter.
– Vi hade jättehög personalomsättning. Man orkade ett halvår, ett år. Personalen hade en väldig lojalitet mot barnen och mot verksamheten, och hade normaliserat ett tillstånd som var över alla gränser. De tillbudsrapporterade ingenting.
När Anja Dahlstedt, som då var bibliotekschef, fick höra att biblioteket dessutom användes för narkotikahandel beslutade hon att stänga lokalerna helt. I fyra månader var det stängt, och under den tiden hann de förändra det mesta.
– Vi reglerade i detalj vad som skulle incidentrapporteras, och när man skulle ringa 112.
Dessutom möblerade de om hela biblioteket, och flyttade så småningom också till en helt ny lokal.
– Vi sänkte hyllorna så att man inte kunde gömma sig bakom dem, och såg till att det inte fanns stora utrymmen att sitta i grupp. På det sättet programmerade vi rummet för den verksamhet som vi ville ha. Vi ville ha in studerande och vuxna.
– Dessutom öppnade vi även på lördagar, och fick då för första gången kontakt med barnens föräldrar. De hade aldrig besökt oss tidigare.
Mycket att bidra med
Anja Dahlstedt betonar, även hon, vikten av att samverka med kommun och polis.
– Finns det öppen droghandel i ett område så kommer det även att finnas på simhallen, utegymmet och biblioteket. Det är inte verksamhetens fel men det måste hanteras.
Och biblioteken har mycket kunskap att dela med sig av, menar hon.
– Biblioteken är ju en öppen verksamhet, och det är ganska unikt att jobba så nära medborgarna i en kommun. Vi har mycket att bidra med.
Här kan du läsa en artikel som berättar mer om hur Fittja bibliotek tog tag i stöket.