När allt fler medarbetare slutade på Östersunds sjukhus akutmottagning var kompetensflykten ett faktum. Med en ny ledning fick medarbetarna komma till tals och säga vad de behövde. En av åtgärderna blev kompetensutveckling – som ägs och drivs av dem själva.
På en akutmottagning måste man vara beredd på att nästan allting kan hända. När ett arbetspass börjar är det ingen som vet hur dagen kommer att utveckla sig. Till akutmottagningen på Östersunds sjukhus söker sig patienter i alla åldrar och med alla sorters hälsoproblem.
– Det är allt från prematurfödda barn på 2,9 kilo som jag hade häromdagen, till Märta, 98 år gammal. De kan ha ont i magen, ont i bröstet eller brutit benet. För att vi ska känna oss trygga med våra väldigt varierande arbetsuppgifter så krävs det utbildning, säger sjuksköterskan Marlene Sundin.
För att vi ska känna oss trygga med våra arbetsuppgifter så krävs det utbildning.
Marlene Sundin, sjuksköterska.
Många som slutade efter pandemin
Runt 2021 hade akutmottagningen en kris. Efter några tuffa år med pandemi, ändrad modell för schemaläggning och upplevda brister i ledarskapet larmade personalen om arbetsmiljöproblem. Många sjuksköterskor slutade.
Då kom Anna-Lena Alfreds in som ny verksamhetschef med uppgift att vända trenden.
– När jag började hade vi personalbrist och det fanns något av en hopplöshet bland de anställda. Jag och våra enhetschefer började med att lyssna på medarbetarna. Vi ville veta vilka idéer de hade och vilka förändringar de ville se, säger Anna-Lena Alfreds.
Jag och våra enhetschefer började med att lyssna på medarbetarna. Vi ville veta vilka idéer de hade.
Anna-Lena Alfreds, verksamhetschef.
Eftersom det fanns en stor brist på sjuksköterskor började de med att fokusera på att rekrytera och tog hjälp av befintlig personal för att göra det. Och med så många som slutat, och många nya så fanns ett stort behov av utbildning.
Saknade en struktur för kompetensutveckling
Moa Karlsson var en av dem som slutade under krisen. Men ett och ett halvt år senare kom hon tillbaka för att jobba som sjuksköterska och verksamhetsutvecklare. Numera är hon biträdande enhetschef.
– Vi tyckte att det saknades en bra struktur kring kompetensutveckling. Då kom vi på det här med att ha tema för utbildningarna, så vi började med temaveckor, säger Moa Karlsson.
Tanken var att samla ihop utbildningar kring ett visst område och fokusera på det under en vecka. Eftersom det finns mycket kompetens inom mottagningen så ville de att den egna personalen skulle hålla i utbildningarna och göra det på plats. Utbildningarna skulle vara korta, runt 15 – 20 minuter, och handla om att öva på baskunskaper som till exempel provtagning, sepsis eller inhalationsteknik på barn.
En utmaning på akuten är att den alltid måste vara bemannad. Och det är svårt att veta i förväg hur många som kommer att söka sig dit. Därför är det bra med så korta utbildningspass, för då vet övrig personal att de snart är tillbaka.
Olika sorters utbildningar
– Tidigare var fokus mycket på så kallade kompetenstimmar med en föreläsare inbokad under en timme. Men om det råkade vara mycket att göra på mottagningen då, kanske bara en eller två kunde vara med. Med kortutbildningarna nådde vi plötsligt ut till många fler och det blev väldigt resurseffektivt, säger Moa Karlsson.
Med kortutbildningarna nådde vi plötsligt ut till många fler och det blev väldigt resurseffektivt.
Moa Karlsson, biträdande enhetschef.
På en förmiddag hinner de ofta hålla två till tre utbildningstillfällen beroende på hur mycket det är att göra. Utöver de korta utbildningspassen har de fortfarande kompetenstimmar med föreläsningar som medarbetare på mottagningen eller från någon av sjukhusets olika kliniker håller. Dessutom har de quiz.
– De får man gärna göra tillsammans och titta i våra dokument eller söka efter fakta. Frågorna skapar diskussioner bland personalen, och så kan man vinna äran eller något litet pris.
Med tiden har akutmottagningen gått över till att ha temamånader istället för veckor. Det var många som upplevde att en vecka var för kort och att de inte hann ta del av utbildningsinsatserna.
De olika temana tas fram av medarbetarna själva i så kallade funktionsgrupper med ansvar för olika kompetensområden. Ofta är det också de själva som håller i utbildningarna.
Medarbetarna bestämmer innehållet
I januari i år (2025) har temat varit barn – ett tema som återkommer varje år. Marlene Sundin har tidigare varit med i funktionsgruppen för barn eftersom mottagandet av barn är något som hon gärna vill utveckla. Hon har också föreläst och hållit i några utbildningsmoment.
– Jag uppskattar att få arbeta med något som jag känner att jag kan, och att få förmedla det till mina kollegor, säger Marlene Sundin.
Inför temamånaden frågade de personalen vad de hade behov av att få veta mer om. Ett önskemål från kollegorna var mer kunskap om hur de ska hantera kramp på barn. De bjöd då in en neurolog från barnkliniken som kom och föreläste under en timme. Den presentationen blev filmad och finns på så sätt tillgänglig i efterhand för de som inte kunde vara med.
– Vi bjöd också in några barnsköterskor från barnkliniken som är mer specialiserade än vad vi är och de kunde bidra med massor av kunskap. Det finns oerhört mycket kompetens inom sjukhuset och det vill vi gärna använda oss av, säger Marlene Sundin.
Läs också: Job crafting – så kan du utveckla ditt arbete
Årshjul för kompetensutveckling
När en ny temamånad startar skickar de ansvariga för temat ut information i akutmottagningens veckobrev, om utbildningarna och vilka tider och dagar de hålls. Var och en kan då se efter vilka delar de kan vara med på.
Temana läggs in i ett kompetensårshjul som de tar fram inför varje nytt år. Några teman återkommer varje år, andra byts ut till nya. Ofta är det medarbetarna som hör av sig med förslag på nya teman.
Temamånaderna har höjt kompetensen på mottagningen och gjort att medarbetarna känner sig tryggare med sina arbetsuppgifter, menar Moa Karlsson.
– Det kan skapa en stress att gå på ett larm med till exempel ett svårt sjukt barn om du är osäker på hur du ska ta prover eller hur tekniken fungerar. Man behöver inte vara lika orolig eller nervös när man ska gå in på det där larmet. Och det är sådant som sänker stressnivåerna.
Temamånaderna ett komplement
Även om krisen har vänt sedan 2021, kommer det alltid finnas en viss personalomsättning. De nya medarbetarna måste snabbt sätta sig in i rutiner, metoder och utrustning på akuten.
– Självklart finns det fortsatt mycket att jobba med kring kompetensutvecklingen på akuten då behovet är stort, men temamånaderna är ett väldigt bra komplement. Små förändringar gör stor skillnad över tid, säger sjuksköterskan Marlene Sundin.
Visste du att...
…Kompetensutveckling är en de åtta friskfaktorer som enligt forskning får medarbetare att må bra och prestera väl på en arbetsplats.
Läs mer om friskfaktorer och ta reda på hur ni kan arbeta med dem
Är ni öppna för varandras idéer och för att lära er nytt på jobbet? Ett öppet klimat och rutiner för att fånga upp förbättringsförslag ökar engagemanget.