Chefers arbetsmiljö: "Våga prata om det som är svårt"

Hur får man syn på och jobbar systematiskt med sina chefers arbetsmiljö? Det vet Nässjö kommuns grundskolor. Där kartläggs skolledarnas arbetsmiljö och cheferna ger och får kollegialt stöd. Tricket är att våga prata om det svåra.

Har jag verkligen tillräcklig kompetens?

Jag har svårt att hinna med all administration!

Hur ska jag hantera det här svåra elevärendet?

Som skolledare har du mycket att stå i, krav från flera olika håll och en tuff omvärld att hantera. Tre av tio grundskolor har hög omsättning på rektorer, enligt en rapport från Skolverket 2024.

– Vi har sett under flera år att rektorerna har haft hög arbetsbelastning, en känsla av otillräcklighet och att de inte hinner med att prioritera. Man glömmer ofta bort chefers arbetsmiljö, säger Helena Petersson, verksamhetschef för grundskolan i Nässjö kommun i Småland.

Chefers arbetsmiljö under lupp

Därför har grundskoleenheten numera en fyrstegsprocess för att fånga upp, kartlägga och utveckla sina 19 chefers arbetsmiljö.

Första steget är den årliga medarbetarenkäten, som även cheferna får fylla i. Här fångas chefernas arbetsmiljö upp. Andra steget, som infördes 2022, är ytterligare kartläggning av situationen på varje grundskola.

– Vi besöker varje rektor för att få syn på vad i deras olika chefsdelar som är svårt och även ta del av framgångsfaktorer, berättar Helena Petersson.

Och ”vi” – det är en besökstrio bestående av henne själv, en utvecklingsledare och en hr-konsult för skolan.

Chefsgrupp som stöd för varandra

Tredje steget är att utforma handlingsplaner för förbättringar. I det arbetet medverkar en av rektorerna, som är huvudskyddsombud. Planerade insatser stäms också av med skolledarna. Till handlingsplanerna kopplas olika verktyg som chefsgruppen kan jobba med i det fjärde steget – ett chefsstöd i form av strukturerade samtal och övningar med hela chefsgruppen.

– Vi har satt mycket fokus på att gruppen ska fungera som ett stöd, att cheferna ska känna att det är en tillgång att tillhöra en sådan grupp, där vi kan vara transparenta och våga prata om det som är svårt, säger Helena Petersson.

Läs mer:  Psykisk hälsa – så kan chefer stötta varandra

Började med samtalsklimatet…

Grundskolans 19 skolledare träffas nu ett par gånger per termin för den här typen av samtal. Första träffen var hösten 2022, och sedan dess har chefsstödet genomförts någon eller ett par gånger per termin.

– Vi började med att använda Vårt samtalsklimat rakt upp och ned. Det var bra att samtala i grupper och komma fram till gemensamma spelregler för hur vi vill kommunicera, berättar Helena Petersson.

Vårt samtalsklimat är en övning i Suntarbetslivs verktyg OSA-kollen. OSA-kollen ger kunskap om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) och innehåller mycket material för att jobba med OSA.

…och fortsatte med stressen

Efter samtalsklimatet tog sig chefsgruppen an temat stress: Vad stressar mig? Vad stressar dig? Vad kan vara stressorer? De tog hjälp av Stressdialogen, som ger stöd i att prata om stress på jobbet och hur man kan förebygga osund stress.

– Det är värdefullt att få sitta och prata om sådana här frågor i mindre grupper utan att behöva prata om andra saker, säger Jonna Johansson, som är enhetschef på Rosenholmsskolan i Forserum, en kransort till Nässjö.

Enhetschef motsvarar biträdande rektor. Jonna Johanssons roll är administrativ chef för fritidshem och elevhälsoteam på den 380 elever stora F–9-skolan som firar 90 år i år.

Arga föräldrar eller ekonomichefen?

Hon fortsätter:

– När man sitter i mindre forum kan man vara mer personlig och beskriva vad jag upplever som jobbigast i mitt yrke nu, som att man inte tycker att man hinner med sitt uppdrag eller har utmanande elever.

Hon tycker att samtalen gett en större förståelse för varandras uppdrag och för att cheferna upplever olika saker som stressiga.

– En del tycker det är jättejobbigt att ta hand om arga föräldrar, andra att ha möte med ekonomichefen. Det blir bra samtal om allt, säger hon.

Självutveckling i grupp

Att kunna lyfta lite mer vardagliga problem på det här sättet ser hon som jätteviktigt för arbetsmiljön.

– Sammanhållningen i gruppen blir ett stöd när man vågar prata om utmaningarna och visa sig sårbar. För att vi ska hålla som chefer måste man våga titta in i sig själv. Jag tycker samtalen ger en större medvetenhet för en själv om vad jag måste göra för att hålla i arbetslivet, säger Jonna Johansson.

Hon beskriver att det nu är lättare att ta stöd i chefskollektivet, att broarna mellan cheferna i rektorsgruppen är öppna. Trots – eller kanske på grund av – en stressig chefstillvaro som skolledare är det värt tiden när vinsten blir tydlig.

– Det är nästan värdelöst att bara ha en enda föreläsning för då glömmer man. Det behöver få pågå under lång tid för att det ska få sätta sig. Och de här verktygen har gett oss väldigt bra samtal.

Läs mer: Lyckat chefsstöd: ”Kräver att man kan blotta sig”

Helena Petersson, Jonna Johansson och Sanna Bjelke har pratat om samtalsklimat och stress i skolledargruppen. Foto: Anna Hållams

”Rektorsgruppen blir ett andhål”

Chefsgruppen ger energi och nya insikter. Men det behövs mer för att förbättra chefernas arbetsmiljö. Det säger skolledarnas skyddsombud i Nässjö.

Sanna Bjelke är rektor på Annebergs skola, en F–6-skola med 200 elever. Hon är även skyddsombud för chefer, utsedd av Sveriges Skolledare i Nässjö. Som ensam rektor på sin skola värdesätter hon chefsgruppen mycket.

– Skolledare är en utsatt position med höga förväntningar från elever, vårdnadshavare och förvaltning. Rektorsgruppen blir ett andhål där jag kan blotta mig, säga att något är jobbigt och få stöd av kollegor. Det ger energi, säger hon.

Hon upplever det som ett nytt sätt för förvaltningen att ta sig an sina chefers arbetsmiljö.

– Det har kanske gjorts i enskilda fall men inte på gruppnivå. Men nu avsätter vi tid för att prata om vår arbetsmiljö. Medarbetarenkäter visar ju att den upplevda arbetsbelastningen inte är bra i rektorsgruppen, säger Sanna Bjelke.

Viktigt kunna jobba ostört

– På skolor med fungerande stödfunktioner, som stort elevhälsoteam eller administrativt stöd, så underlättas arbetssituationen. Man måste jobba vidare med de frågorna med, om hur rektorer kan avlastas.

Samtalen i gruppen tycker hon har gett viktiga insikter. Som att förväntningarna på kvinnliga chefer kan vara högre än på manliga.

– En manlig chef säger ”jag hinner faktiskt inte”, vilket är mer accepterat både av honom själv och omgivningen. Det kan ligga i oss själva att vilja vara till lags. Jag fick syn på att det är tillåtet att stänga dörren om sig för att kunna använda sin arbetstid klokt.