Det gäller att ha ordentligt på fötterna när man som anställd i vård och omsorg går många kilometer per dag - men också att ha bra golv under fötterna, med svikt.

Bättre golvsvikt gav färre värkande fötter och ryggar

Efter många turer bytte Skottsundsbackens äldreboende i Sundsvall ut ett nyinlagt hårt golv med ett mjukare – och problem med värk i fötter och ländrygg minskade. Men kommunen prövar också andra metoder.

Bland anställda i vård och omsorg, som står och går mycket, är det vanligt med värk i fötter och ländrygg. Hela 40 procent av alla tillfrågade kvinnliga undersköterskor svarade att de hade haft besvär i sina höfter, ben och fötter den senaste veckan – undersökningen gjordes av Arbetsmiljöverket 2008. Det här är i hög grad en kvinnoarbetsmiljöfråga: I jobb där mer än 70 procent av de anställda är kvinnor tillbringar de mer av sin arbetstid gående och stående, jämfört med  mansdominerade jobb och yrken med jämn könsfördelning.

Det finns en hel del kunskap om hur skor ska se ut för att minimera besvär för alla som står och går mycket i jobbet. Men det är ont om forskning om vad olika typer av golv betyder för de anställdas skelett och muskler.

Man vet också mer om vad golven betyder för de anställdas öron, än för deras ben och ryggar. Mjukare golv minskar bullret och detta är den viktigaste orsaken till att anställda och chefer på allt fler arbetsplatser inom vård, omsorg och förskolor de senaste tio åren har intresserat sig för mjukare golv. Nya byggnormer om bullerdämpande golv drev på utvecklingen. Golvtillverkarna började tala om ”akustikgolv”.

De finns fler viktiga fördelar med mjukare golv i barn- och äldreomsorg: de minskar också skadorna när små respektive gamla människor faller omkull.

När det gäller arbetsmiljön för de anställda har golvförsäljare, exempelvis på de två största leverantörerna Forbo och Tarkett, också börjat tala om ”gåkomfort” och ”ergonomigolv”.

Många och långa korridorer att gå i

Tarkett tar i sin marknadsföring upp den mångåriga golvstriden på Skottsundsbacken. Inger Arvidsson, skyddsombud inom Kommunal, var med från början år 2000 och berättar om vad som hände:

– Det var dags att byta ut det gamla golvet. Det var ett ganska mjukt golv och vi reagerade när kommunen ville lägga in ett tunnare plastgolv, direkt på betongen. Vi hade hört om problem som hade uppstått när man hade gjort så på ett annat äldreboende och jag tog upp våra farhågor i en arbetsgrupp som jobbade med ombyggnaden. Men vi kände att de inte brydde sig om vad vi tyckte. Jag vände mig då högre upp i kommunen, men fick inget gehör där heller.

Det nya tunnare och hårdare golvet lades in 2001. Skottsundsbacken är ett stort äldreboende med 100 anställda. Lokalerna är fördelade på stora ytor, så det blir många och långa korridorer att gå i varje dag. Mycket snart efter golvbytet märkte de anställda ”en jätteskillnad”, jämfört med tidigare:

– Golvet var väldigt stumt och hårt. Problemen började med en gång. Människor som varit hemma någon gång ibland, blev sjukskrivna allt oftare och längre. Några fick benhinneinflammationer. På alla åtta avdelningar fanns det personer som hade besvär och de kände att det blev värre och värre. Bättre arbetsskor hjälpte inte.

Inger Arvidsson berättar att även anställda som från början hade skrattat åt golvstriden och sagt att det nog skulle gå bra, började få värk, särskilt i vaderna. Och själv fick hon ont, fast hon inte haft problem tidigare.

För de flesta har problemen släppt

Från kommunen talade de ansvariga mycket om individuella faktorer, som hur mycket man väger och hur vältränad man är, och hur gammal man är – fotvalven ”trampas ner” med åren och blir stelare.

– Visst, vi ser väldigt olika ut. Men bland de drabbade fanns också anställda som var normalviktiga och vältränade, och det fanns såväl yngre som äldre. Så det var lite för enkelt att komma med det där om att det var gamla och överviktiga som fick problem, säger Inger Arvidsson.

Facket krävde att de nya hårda golven skulle bytas ut. Kommunen svarade att det skulle bli alldeles för dyrt.

– Då ringde jag till Arbetsmiljöverket. En inspektör kom hit och gick runt och pratade med anställda. De gamla, mjukare golven fanns kvar i källaren, så hon kunde själv jämföra och känna skillnaden, berättar Inger Arvidsson.

Inspektören kom fram till att det verkligen fanns ett tydligt samband mellan de ökade besvären hos många anställda och den nya mattan. Arbetsmiljöverket slog också fast att kommunen på flera sätt hade brustit i arbetssätt i samband med golvbytet.

När verket nu begärde utredningar, bad kommunen tre gånger om förlängd svarstid. Och när verket till slut krävde nya golv, överklagade kommunen i flera instanser, ända upp till regeringen. Efter att ha haft en utsänd tjänsteman på plats gick regeringen på Arbetsmiljöverkets linje.

Efter drygt fem år med den tunna, hårda plastmattan (2 mm) på betongen, fick de anställda på Skottsundbacken en ny matta som var dubbelt så tjock (4 mm fördelat på 1,5 mm plast och 2,5 mm skumbaksida). Bytet skedde enligt kommunen 25 år i förtid, med tanke på att moderna golv håller i 30 år.

– Sedan vi fick den nya mattan hör jag inte mycket om problem med fötter och i nedre ryggen, säger Inger Arvidsson. Det är en del som har vissa problem, men för de flesta har det släppt.

Detta facit av mattbytet finns nu vetenskapligt belagt, eftersom kommunen satsade på att följa upp vad som hände med de anställda både på kort och lång sikt. På företagshälsovården Kommunhälsan samarbetade sjukgymnasten och ergonomen Christina Östman med forskarna Jens Wahlström och Ola Leijon. Läs mer om studien i en annan artikel: ”Lämplig svikt – vad är det? Mer kunskap behövs om jobbets golv”.

Golvet var väldigt stumt och hårt. Problemen började med en gång

”Må bra”-projekt med bättre skor och fotgymnastik

Vad hände sen? Det blev ingen våg av golvbyten på kommunens äldreboende och liknande arbetsplatser. På några få ställen där golvbyte var inplanerat har man valt mjukare golvalternativ. Men man har inte genomfört några byten i förtid, som på Skottsundsbacken.

Istället har kommunens viktigaste satsning varit ett projekt där  prövade en rad andra förändringar, som alternativ till golvbyte, på en mindre arbetsplats, gruppboendet Ängebo med tio anställda, som hade önskat mjukare golv. De anställda fick löfte om att frågan om golvbyte skulle tas upp igen, om missnöjet fanns kvar efter projektet.

Fastighetsförvaltaren Hans-Åke Oxelhöjd genomförde i samarbete med Kommunhälsan och socialförvaltningen, och med fackets stöd, ett två-årigt ”Må-bra”-projekt. Enkäter före och efter satsningen visade att det blivit bättre när det gäller de anställdas fotbesvär, hälsa i övrigt, stress och motionsvanor.

Det här är de viktigaste delarna i alternativet till golvbyte:

  • Arbetsgivaren såg till att de anställda fick bra arbetsskor.
  • Några fick hjälp med särskild fotgymnastik för att öva upp styrkan i fötterna.
  • Ergonomerna gick igenom hur man ska röra sig och använda ryggen för att undvika besvär.
  • De anställda fick hjälp att fundera över på hur de kan schemalägga sina arbetspass och ändra arbetsrutiner för att minska pressen och stressen i arbetet.
  • De tog itu med ergonomiska brister i lokalerna (för låg diskbänk, skåp som gjorde att det blev trångt på toaletten).
  • De diskuterade mat, motion och rökning. Anställda som haft svårt att förverkliga föresatser om att gå ner i vikt och sluta röka fick stöd och uppmuntran för att komma igång med detta.
  • De planerade arbetet så att alla använde den friskvårdstimme i veckan som de hade rätt till.

Kondition och rutiner

I en resultatrapport konstaterar de att personalen efter åtta månader inte längre tyckte att det var nödvändigt med ett nytt golv.

– På den här arbetsplatsen var det lägre vikt och vad man hade på fötterna som gav störst effekt. Övervikt och dåliga skor kan man inte kompensera med en millimeter skum under golvmattan, säger Hans-Åke Oxelhöjd.

Christina Östman instämmer:

– Inga golv i världen tar bort alla problem som kan uppstå i arbeten där du står och går mycket. Och varje person måste se vad man själv kan göra. Har du exempelvis en undermålig kondition, så är det klart att du måste göra något för att förbättra den, annars kan du inte förvänta dig att må bra.

Hon menar att de två studierna i Sundsvall, om golvet på Skottsundsbacken och Må-bra-arbetet på Ängebo, tillsammans ger en bra grund för det fortsatta arbetet. Och när det är golvbytesdags tycker hon att kommunen behöver se över sina rutiner:

– Det är viktigt att vi samarbetar brett mellan fastighetsförvaltare, företagshälsovård och företrädare för verksamheterna och de anställda. Det gäller att utgå från vilket arbete det handlar om och vad golven spelar för roll för verksamhetens olika delar, för att kunna lägga så bra golv som möjligt. Men det är inte självklart att vi får breda projektgrupper i sådana här sammanhang. Ibland kommer man på det, ibland glömmer man det.

Vikten av att ha rätt på fötterna

Till sist: vad hände med det äldreboende som redan före Skottsundsbacken hade haft problem med ett hårt golv? De anställda bad att mjukare golv skulle läggas in även där, men de fick avslag.

– Men klagomålen om besvär har klingat av, säger fastighetsförvaltaren Hans-Åke Oxelhöjd. Det kan ha att göra med att de anställda har sett till att skaffa sig bättre skor under åren som gått. Vi har också talat om att arbeta tillsammans med de olika omsorgsarbetsplatserna inom socialförvaltningen, för att informera om vikten av att ha rätt på fötterna.

Man har också talat om att arbetsgivaren borde medverka till att de anställda kan skaffa sig de bästa skorna. Christina Östman påpekar är det en mycket individuell fråga vilken sko som är bäst. Det beror såväl på hur arbetet ser ut som på hur man själv är byggd. Det går inte att köpa in skor på samma sätt som man köper in arbetskläder. Men på samma sätt som anställda får köpa sina terminalglasögon hos optiker, skulle man kunna låta anställda prova ut sina skor hos utvalda leverantörer.

Text: Mats Utbult, 05 mars 2014

Senaste artiklar

Så vässade Hässleholm sin samverkan

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser…

4 Ess sänkte sjukskrivningstalen i Småland

Samverkansmöten tidigt i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det är två viktiga delar i metoden 4 Ess, som har lett till drastiskt sänkta sjukskrivningstal i tre småländska kommuner. 4 Ess…

Digitaliseringscoacher löser vardagsproblem

Appar till tvättstugelås, matbeställningar online och digitala levnadsberättelser på äldreboenden. Det är några projekt som har lanserats och testats, sedan Kungsbacka utsåg nio medarbetare till digitaliseringscoacher. I Kungsbacka kommun har…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Handbok för återhämtning

Pressad vårdpersonal behöver återhämtning för att orka. Även små förändringar i rätt riktning är viktiga. Nu har forskare skrivit en...