Sandaler ger inte mycket stöd för den som står och går mycket i jobbet - det vet man. Men hur är det med golvet - ger det tillräcklig svikt?

Foto: Jan Vejstad

Kolla golvsvikten när fötter och ländryggar värker

Titta närmare på golven för att förebygga fot- och ländryggsbesvär för anställda som går och står mycket –  särskilt när arbetsgivaren inte förser de anställda med bra arbetsskor. Detta är slutsatsen av en studie av golvbyten på ett äldreboende, enligt forskaren Jens Wahlström. Han efterlyser mer kunskap om vad som är bra golvsvikt i olika verksamheter.

Skor som stödjer foten i gå-och-stå-jobb finns det ganska mycket kunskap om – men hittills har man vetat mycket mindre om golvens betydelse, konstaterar Jens Wahlström vid Arbets-och miljömedcin, Umeå Universitet:

-Det här är ett förbisett forskningsområde. Vi har kunnat hitta väldigt få studier om skillnader mellan olika typer av golv. Vi hittade ingen som vår, som studerat verkliga arbetsplatser. Det som finns är studier i laboratorium där man jämför att stå på ett rent betonggolv med att stå på ett mjukare golv.

-I Kanada finns det en studie av hur man kan motverka skador av att stå och gå mycket i arbetet och där är en slutsats att det är viktigt att kunna ta många korta pauser där man sitter ner en liten stund, för att återhämta sig. Men det kan ju ofta vara svårt att göra i den tidpressade vården och omsorgen.

Elvagradig smärtskala

På äldreboendet Skottsundsbacken i Sundsvall hade de anställda först försökt hindra byte till ett hårdare golv. De fick sedan kämpa i flera år för ett nytt byte, sedan det visade sig att det hårda golvet gav allt större problem – mer om detta i en särskild artikel på suntarbetsliv.se: ”Bättre svikt i golvet minskar värk i fötter och ländrygg”.

Jens Wahlström är ergonom och gjorde studien om Skottsundsbacken tillsammans med sina kollegor Christina Östman vid Kommunhälsan i Sundsvall och Ola Leijon vid Karolinska Institutet. De genomförde undersökningar vid fyra tillfällen: innan den hårda mattan byttes, sex veckor efter bytet, och efter ett och två år. Med hjälp av en elvagradig smärtskala fick de anställda beskriva sin smärta i ländrygg, höft, knän och fötter vid frågetillfället, den värsta smärtan senaste månaden och den genomsnittliga smärtan under samma tid.

I korthet visar resultaten att problemen i fötterna och nedre ryggen blev mycket mindre efter sex veckor. Problemen var ännu mindre efter ett år. Och förbättringen var kvar efter två år. När det gäller höfter och knän kunde man inte se långsiktiga förbättringar. Forskarna hade också en jämförelsegrupp med anställda som hade ett golv med mindre svikt. Det visade sig att problemen var större i gruppen med hårdare golv.

Inga besked om ”lämplig svikt”

Golv ska vara fasta och stabila och ha en för verksamheten lämplig svikt – så skriver Arbetsmiljöverket i sina regler för ”arbetsplatsens utformning”. Verket har inga planer på att förtydliga vad man menar med ”lämplig svikt”, berättar Ruth Carlsson, som har frågan på sitt bord. Men golvtillverkarna efterlyser sådana besked, både för att kunna göra bästa möjliga golv för olika typer av arbete, och för att kunna motivera för kunderna att köpa ett golv med mer svikt även om det blir något dyrare.

Det går att mäta svikt i golvmattor, berättar Jens Wahlström. På Statens provningsanstalt i Borås har de utgått från testmetoder för mattor som används i gymnastiksalar och liknande och använt dessa för att mäta skillnaderna mellan de olika golven på Skottsundsbacken. Om man fick fram några riktmärken för vilken svikt som är lämplig för olika jobb, skulle försäljarna bli mer intresserade av att ta med uppgifter om sina mattors svikt i säljbroschyrerna. Idag letar golvköpare förgäves efter sådana uppgifter.

Tyngre att rulla på vissa mjuka golv

De anställdas fötter är förvisso en faktor när man ska avgöra vad som är lämpliga svikt. Men en annan faktor är hjulen på rullstolar, sängar, serveringsvagnar, städredskap och lyftverktyg. På den vanligaste typen av mjuka golv kan det bli mer tungt för de anställda att förflytta alla dessa hjulförsedda arbetsredskap. Då riskerar man, i värsta fall, att förflytta problemen från fötter och ländrygg till axlar och övre rygg.

I Timrå, grannkommun till Sundsvall, anmälde ett skyddsombud 2011 ett äldreboende just för att de anställda tyckte att mjuka golv gjorde arbetet tyngre – men fick inte Arbetsmiljöverket med sig.

Det kan låta som en hopplös situation, där de anställda står inför valet var i kroppen de ska få problem, med mjuka respektive hård golv. Men så är det inte.

  • För det första går det att underlätta för hjulförsedda redskap att ta sig fram även på mjuka golv – genom att ha större och bredare hjul och se till att de alltid är rena och att rullstolar har välpumpade däck, för att minimera friktionen.
  • För det andra finns det också en typ av mjuka golv som kallas ytelastiskt, där man har någon form av styv yta med elastiskt underlag och som alltså fördelar svikten. Då sjunker inte hjulen ner på samma sätt som på så kallat punktelastiskt golv, med mjuk yta som sviktar precis under belastningen.

Kunskap saknas på arbetsplatserna

Om du som anställd riskerar att få dina fötter skadade av att någonting faller på dem, så har du rätt till skyddsskor med stålhätta – och skyddsskor har med tiden blivit bra skor för att stå och gå mycket. Om du riskerar att få skador enbart av att stå och gå mycket, så behöver inte arbetsgivaren betala skor. Men förutom golv med bra svikt och möjligheter till många små återhämtningspauser, så kan också riktigt bra skor vara till stor hjälp, påpekar Jens Wahlström:

– Det finns ju många arbetsplatser där man står och går på mycket hårt golv, som betonggolv i industrin eller kakelgolv i kök, men där har de anställda också skor som ger tillräckligt bra stöd för fotvalvet, säger han. Kanske borde arbetsgivare inom exempelvis äldreomsorg hjälpa till så att de anställda verkligen får bra arbetsskor. Genom större uppköp går det ju att pressa priserna. Och sen kunde anställda och arbetsgivare dela på kostnaden.

– Varje individ har självklart också ett eget ansvar för sina egna förutsättningar – vikten och hur mycket man tränar och motionerar påverkar ju hur man klarar ett arbete där man står och går mycket. Men min grundinställning är att man så långt det är möjligt ska anpassa arbetsmiljön till människan och inte tvärtom, säger han.

Jens Wahlström ser alltså flera olika sätt att minska de besvär med fötter och ländryggen, som så många har. Men han tycker att det är bekymmersamt att de som är berörda inte har säker kunskap om de olika vägarna:

-Inom företagshälsovården och ute på arbetsplatserna vet man ofta inte hur man ska göra.
Jens Wahlström tror att intresset att satsa på forskning för att få fram riktlinjer om svikt skulle öka, om företrädare för de yrkesgrupper som drabbas av att gå och stå mycket i jobbet förde fram önskemål om detta. Han menar att branschen också borde kunna bidra till att finansiera en sådan forskning.

Text: Mats Utbult, 16 april 2014

Senaste artiklar

Så vässade Hässleholm sin samverkan

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser…

4 Ess sänkte sjukskrivningstalen i Småland

Samverkansmöten tidigt i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det är två viktiga delar i metoden 4 Ess, som har lett till drastiskt sänkta sjukskrivningstal i tre småländska kommuner. 4 Ess…

Digitaliseringscoacher löser vardagsproblem

Appar till tvättstugelås, matbeställningar online och digitala levnadsberättelser på äldreboenden. Det är några projekt som har lanserats och testats, sedan Kungsbacka utsåg nio medarbetare till digitaliseringscoacher. I Kungsbacka kommun har…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Handbok för återhämtning

Pressad vårdpersonal behöver återhämtning för att orka. Även små förändringar i rätt riktning är viktiga. Nu har forskare skrivit en...