Långa sjukskrivningar har minskat bland vårdanställda de senaste åren. Men många, särskilt kvinnor, drabbas av stressreaktioner som exempelvis utmattningssyndrom. Det kan dock bero mer på livssituationen i stort än på jobbet, visar ny statistik från AFA Försäkring.
AFA Försäkring har en enorm databas med uppgifter om arbetssjukdomar och arbetsskador, eftersom nästan alla på arbetsmarknaden omfattas av deras sjuk- och arbetsskadeförsäkringar. De släpper regelbundet statistik från databasen, för att stötta arbetsmarknadens parter i deras arbete med att förebygga skador och sjukdom i arbetslivet.
Nu har de släppt en ny rapport om arbetsskador och långtidssjukskrivning i vårdyrken.
Rapporten omfattar tre yrkeskategorier:
- läkare
- sjuksköterskor och barnmorskor samt
- undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter.
Den tredje yrkesgruppen är den allra största.
Rapporten bygger på statistik för åren 2015 till 2018, med preliminära uppskattningar även för 2019.
Färre långtidssjukskrivningar
Siffrorna visar att långa sjukskrivningar inom vårdyrken har blivit färre under de åren, från drygt 16.000 år 2015 till drygt 13.000 några år senare. Längden på sjukskrivningarna minskade också.
Frågan är då hur det ser ut i år med tanke på den svåra arbetssituation som rått i vården på grund av coronasmittan?
– Covid har lett till fler sjukanmälningar och mer kort sjukfrånvaro. Men det finns inget som tyder på att de långa sjukskrivningarna är på väg uppåt inom vårdyrken. Men det är en fråga vi får återkomma till när vi vet mer, säger Andreas Ek, statistiker och analytiker på AFA Försäkring.
Högre risk för kvinnor
Risken att bli långtidssjukskriven om man arbetar i vården är betydligt högre för kvinnor än för män, enligt statistiken.
– Psykisk diagnos är den klart vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning inom vårdyrken. Av de psykiska diagnoserna är reaktion på svår stress vanligast. Vi ser att kvinnor inom vården har tre gånger högre risk för långtidssjukskrivning på grund av stress inom samma yrke, säger Andreas Ek.
Psykisk diagnos är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning inom vårdyrken.
Att kvinnor drabbas hårdare har dock inte nödvändigtvis med arbetet att göra.
– Frågan har stötts och blötts av alla möjliga inblandade. En hypotes som vi kanske kan ge visst stöd är det här med livspusslet och hemarbete och kvinnors sjukfrånvaro. Att det är mest sjukfrånvaro mitt i livet talar för det.
Den mesta sjukfrånvaron ökar med stigande ålder. Men det gäller inte långvarig sjukskrivning på grund av psykisk sjukdom eller psykiska besvär, där stressreaktioner som utmattningssyndrom och depression ingår. Enligt AFA Försäkrings statistik är risken för dem som arbetar i vården att bli sjukskrivna för sådan sjukdom som högst när de är mellan 35 och 45 år.
Fallskador vanligaste olycksfallet
Psykiska diagnoser är vanligast vid långtidssjukskrivning i alla de tre yrkesgrupper som statistikerna på AFA Försäkring har tittat på. Allra störst är risken för kvinnliga sjuksköterskor och barnmorskor.
Samtliga tre yrkesgrupper har också högre risk för psykiska skador än snittet på arbetsmarknaden. Det handlar då oftast om reaktioner efter hot och våld eller rädsla för smitta efter exempelvis ett nålstick.
Det allra vanligaste olycksfallet inom vården som leder till sjukskrivning är dock fallolyckor. Ofta handlar det om att man trillat eller halkat utomhus och vanligtvis är det armen, handleden eller fingrarna som skadas.
