Hot och våld är en realitet i många skolor. Men det finns också skolor som vänt utvecklingen och skapat en tryggare arbetsmiljö för både personal och elever. Här får du koll på fyra områden som har stor betydelse för att lyckas med skolsäkerheten.
Hjärnskakning och tinnitus. Det är de vanligaste skadorna som lärare och skolledare får efter våld från elever, enligt Afa Försäkrings statistik. Men våldet från elever mot skolpersonal kommer i många former: allt från nedsättande tillmälen, hot, förtal, stölder, saker som kastas, knuffar, spottande, sparkar och slag, till skärsår och strypgrepp.
”Jag och min kollega bad om elevernas telefoner. Eleven vägrade lämna ifrån sig den och började skrika grova ord samt sparka och slå både mig och min kollega.”
Lärare och skolledare
Grundskolor, gymnasieskolor och anpassade skolor hör till de arbetsplatser i Sverige där anställda löper störst risk att utsättas för hot och våld. Situationen leder till sämre arbetsmiljö och fysisk och psykisk ohälsa bland de anställda. Den leder också till sjukskrivningar och att en del av de drabbade lämnar yrket.
Risken att drabbas är högre för kvinnor
Omkring 1 800 lärare drabbades av arbetsolycksfall orsakade av hot och våld under åren 2019-2023. Cirka 300 av dem var allvarliga olycksfall, som innebar sjukskrivning i minst 31 dagar. De övriga räknades som ej allvarliga – men bland dem finns personer som blev sjukskrivna i upp till 30 dagar.
Kvinnor i yrkesgruppen har också en högre risk att råka ut för hot och våld än vad män har. Det visar statistik om olycksfall i arbetet från Afa Försäkring.
Det är en riskfylld situation för lärare att sära på elever som är i konflikt med varandra.
Ilse Hakvoort, docent på Göteborgs universitet
Lägg till det att antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om allvarliga händelser i skolor har mer än fördubblats de senaste tio åren: från cirka 100 stycken år 2013 till cirka 250 anmälningar år 2023. Men antalet anmälningar om allvarliga händelser har ökat över hela arbetsmarknaden, inte bara skolan.
Hot och våld har ändrat karaktär
Det offentliga samtalet och synen på hot och våld i skolan har också förändrats. Tidigare sågs det mer som disciplinproblem, och inte som att lärare hade ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Men typen av våld har också förändrats.
Hot och våld i skolan är inget nytt fenomen, men det har ändrat karaktär. Pågående dödligt våld har tillkommit. Det innebär att livsfarligt våld riktas mot flera personer i publik miljö och som pågår tills det avbryts. Skjutningar sker, och lärare har blivit knivhuggna.
Och det gör något med rummet och känslan i skolan.
Sofia Persson, docent på Göteborgs universitet
Det finns även en grupp ungdomar med våldskapital.
– Och det gör något med rummet och känslan i skolan, säger Sofia Persson, docent i sociologi.
Forskat om fyra högstadieskolor
Men det händer också positiva förändringar. Sofia Persson och Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, båda vid Göteborgs universitet, har forskat om fyra högstadieskolor som tidigare haft mycket problematiska situationer, men som fått bukt med det.
De undersökta skolorna ligger i olika delar av Sverige och deras elever kommer från storstad, mindre ort och landsbygd.
– Bilden av vad som orsakar våld i skolan är inte enkel, utan mångfacetterad, säger Ilse Hakvoort.
Forskarna har bland annat intervjuat lärare, rektorer, skyddsombud, fackliga representanter, och skolornas huvudmän. De har även granskat policydokument och liknande från skolor och kommuner.
4 områden med betydelse för våldet
Det är särskilt fyra områden som visar sig ha betydelse för varför våld i skolan kan eskalera, trappas upp. Men inom samma områden kan man också framgångsrikt arbeta förebyggande mot den negativa utvecklingen, visar deras forskning.
1. Skolan är obligatorisk
Eleverna befinner sig inte i skolan av fri vilja. Det finns ett tvång som kan skapa spänningar mellan lärare och elever, och som kan göra att situationer eskalerar och landar i våld.
– För att minska elevernas känsla av tvång arbetar lärarna på de här skolorna mycket med att etablera empati och sympati med eleverna, säger Sofia Persson.
En rektor på en av skolorna beskrev det som att ”riktigt bra lärare håller ordning, är tydliga, raka, men också väldigt vänliga och visar att de tycker om eleverna”.
”Relationer är vår största nyckel”
Lärare
2. Prestationer
Skolarbetet innebär att eleverna ska prestera, vilket sätter press på dem. Eleven kanske inte heller förstår vad den ska göra.
– Prestation kan skapa känslor av misslyckande och frustration, som elever agerar på. Då kan man jobba med den pedagogiska strukturen för att göra undervisningen så meningsfull som möjligt för eleverna.
3. Social ordning
Skolor har regler för att fungera. Den sociala ordningen ska lärarna driva och eleverna följa. Lärarna ska till exempel ta hand om elevernas mobiler. De kan också behöva avvisa obehöriga elever från klassrummet.
– I de här situationerna behöver lärarna agera finkänsligt och välja sina strider.
Det kan man göra genom att till exempel undvika att ta upp problem i trängda miljöer eller när andra elever är närvarande.
Skolan kan också arbeta med sina ordningsregler så att de får legitimitet bland eleverna.
4. Elevrelationerna
Konflikter mellan elever kan ligga och pyra, och snabbt eskalera till bråk, till exempel i korridorer och på raster. Då kan lärare känna ett ansvar för att gå emellan, men det är långt ifrån riskfritt.
– Det är en riskfylld situation för lärare att sära på elever som är i konflikt med varandra, säger Ilse Hakvoort.
I den här situationen känner många lärare en otrygghet i vad de har rätt att göra, visar studien.
– De sätter sig själva på spel så att de kan hamna i besvärliga situationer för egen del, till exempel genom att överskrida sina befogenheter.
Starka motsättningar – en utmaning att jobba med
Förutom de fyra områdena finns det olika slags starka motsättningar som man behöver vara medveten om och hantera – eftersom motsättningarna kan leda till hot och våld, enligt forskarna. Ett exempel på en sådan motsättning är när en elev får ett utbrott. Eleven har rätt till stöd, men det finns inget stöd tillgängligt.
Att som lärare drabbas av hot och våld kan också föra med sig svåra och motstridiga känslor, berättar forskarna.
– Den utsatta lider av kontrollförlust, känslan av skuld och skam kopplad till att som lärare ha blivit utsatt, och oro för att inte uppfattas som tillräckligt kompetent av kollegor. Detta kan påverka i vilken utsträckning man söker stöd hos kollegor och ledning i samband med hot och våld.
– En del lärare upplevde bristen på stöd som mer traumatiserande än den allvarliga incidenten i sig.
Samverkan om skolsäkerhet ledde till lösning
Förutom att jobba medvetet med de fyra områdena, visade det sig att samarbete och samverkan mot gemensamma mål lönar sig i arbetet mot hot och våld.
Att känna sig som ett team är hjälpsamt.
En framgångsfaktor var när lärare emellan var öppna mot varandra om situationen i sina klassrum, och när de gjorde gemensamma insatser för att skapa studiero.
– Att känna sig som ett team är hjälpsamt.
Ett annat område för samarbete är att lärare, resurspersonal och skolledning tillsammans kan skapa meningsfulla aktiviteter på raster och håltimmar. När det inte finns något att göra kan det leda till bråk och att elever förstör saker i skolan. Här kan det handla om att skaffa klassiska saker som pingisbord.
Skolans huvudman, polis och socialtjänst kan också samverka, till exempel om det förekommer obehöriga personer på skolan.
– Det finns olika orsaker till våldet och därför får man kalibrera vilka insatser som behövs. Ibland är det insatser till en enskild individ, ibland behövs insatsen på en organisatorisk nivå.
Citaten från lärare och skolledare är hämtade ur Afa Försäkrings skadedatabas och lyftes fram som exempel på ett seminarium som arrangerades av Afa Försäkring den 21 augusti. Artikeln bygger på seminariet.
