Så kan du som rektor bemöta en rättshaverist

Det stormar i skolans värld kring vårdnadshavare med rättshaveristiska drag. För rektorer är samtalen med dessa personer svåra – men behöver inte vara omöjliga att hålla. Här finns tips på hantering.

Psykolog Jakob Carlander delar med sig av råd till rektorer som möter människor med detta beteende. Han har gett ut råden i boken, ”Rektorns svåraste samtal med vårdnadshavare och medarbetare”.

– Det är viktigt att förstå att det rättshaveristiska beteendet bottnar i psykisk ohälsa, säger han.

Det går inte att skapa en relation som bygger på förtroende och tillit med en person som har rättshaveristiska drag. Det leder i stället till ett förstärkt beteende hos personen.

Läs även om hur du sätter gränser vid möte med rättshaverism.

Var uppmärksam på signaler

Rättshaverism är egentligen ett mönster av beteenden. Människor med rättshaveristiska drag låser sig vid sina sakfrågor och sin kritik. De ställer orimliga krav, använder ett juridiskt språk och text- och ordmassan från dem är stor.

Känsloutbrott är vanliga och eskalerande. Ilska landar ofta i hot och anmälningar till både huvudmannen och myndigheter.

Personer med de här dragen saknar förmågan att släppa taget om sin kritik, vad man än säger eller förklarar. De hyser en överdriven misstänksamhet med bestraffande inslag mot den som de menar äger frågan. Därför är det till exempel mer regel än undantag att de spelar in samtalen med dig.

”Jag vet att du tycker det är obehagligt – därför gör jag det”.

Håll en god ton, var korrekt och saklig i dessa möten.

Jakob Carlander, legitimerad psykolog. Han har erfarenhet av rättshaverism och handleder rektorer.

Jakob Carlander, psykolog och författare

– Det ger dig anledning att alltid vara noggrann. Håll en god ton, var korrekt och saklig i dessa möten, säger Jakob Carlander.

Allt är inte rättshaverism

Jakob Carlander påminner om att känna och visa ilska är en medfödd känsla hos alla. Det är när ilskan blir hotfull eller får drag av rättshaverism som vi behöver sätta gränser. Vanlig ilska mattas av vartefter i ett fungerande samtal.

Ett sätt att undersöka vilken typ av ilska vi har att göra med är att ta en paus i samtalet. Se om det går att lämna personen ostörd i någon minut. Ofta hinner vanlig ilska lugna sig och samtalet kan fortsätta sansat.

– Människor i kris kan ha liknande beteenden som de rättshaveristiska, men de ska inte förväxlas, menar Jakob Carlander.

Krisen kan sätta förmågor ur spel och göra oss frustrerade, kritiska och krävande, men det är tillfälligt.

Se hur du kan hantera kris och oro.

Så bemöter du rättshaveristen

För en rektor är det lätt att ta på sig skulden när en vårdnadshavare börjar samtalet i god ton, men slår över till irritation och slutar i dramatisk aggression. Det är naturligt att fundera över, ”vad har jag sagt som gjorde personen så arg” och börja lämna ursäkter och förklaringar. Det är dock något man bör undvika.

Läs mer om härskartekniker.

Försök i stället att validera. Det vill säga att du bekräftar den andres känsla. Gör tydligt att du lyssnar och förstår. Då visar du att du försöker att titta på saken ur den andres synvinkel. Det är också klokt att undvika ordet ”men” eller ge långa förklaringar.

Använd gärna den andres egna ord, så länge de inte är kränkande eller svordomar. Det viktigaste efter att du har lämnat ditt svar, är att stanna upp och förbli tyst. Med det markerar du ett avslut.

– Var informativ, tydlig, saklig, korrekt och håll god ton. Dras inte med i den andras värld och försök heller inte få tillträde till den, säger Jakob Carlander.

Skolmiljön kan trigga rättshaveriskt beteende

– Där det finns mänsklig samvaro, finns en grogrund för den här typen av beteenden. Men skolmiljön är särskilt sårbar, säger Jakob Carlander.

Personer med de här tendenserna har dem ofta även i sitt privatliv. Och de får ny näring när deras barn börjar skolan. En förklaring är att rättshaverism gror lättare i en miljö som omges av lagar och regler. I skolans fall är det exempelvis förvaltningslagen, skollagen och läroplanen.

Vårdnadshavaren har rätt till inflytande och krav – något som i grunden är positivt men som i de här fallen går överstyr. Skolan är på så sätt en miljö med många frågor för rättshaveristen att kroka i.

Var lite avvaktande men samtidigt agerande. Gör det som ligger i ditt uppdrag men inget mer.

Ett råd till rektor är att redan från början undvika långa samtal, återkommande möten, tumma på regelverk eller ge några löften. Det går snabbt att skapa ett mönster som är svår att ta sig ur sedan.

– Så var lite avvaktande men samtidigt agerande. Med agera menar jag att göra det som ligger i ditt uppdrag men inget mer, säger Jakob Carlander.

När rektor blir utsatt

Förutom ökad arbetsmängd för rektorn, innebär rättshaveristiskt beteende att hålla svåra samtal med vårdnadshavare med dessa drag. Även om det är få personer i praktiken, är de känslomässigt påfrestande.

Att få kritik betyder inte att vi har gjort fel men det kan ge känslor av skuld, skam och osäkerhet. Och det är lätt att börja tvivla på sig själv. Det kan väcka rädsla när vi möter aggressivitet, ilska och anklagelser.

– Rädslan kan göra oss passiva och ge en känsla av utsatthet, säger Jakob Carlander.

Rädslan kan göra oss passiva och ge en känsla av utsatthet.

Rättshaveristen involverar gärna högre chefer, tjänstepersoner, politiker, fackliga ombud, föräldraföreningar men också lokalpress och tillsynsmyndigheter i sitt missnöje. Det finns en risk att roller spelas ut mot varandra och rektorn riskerar att stå ganska ifrågasatt från flera håll.

Här råder Jakob Carlander till att ni ser över vilket stöd som finns för rektorer, både personligt och som avlastar i arbetet. Till exempel för hantering av klagomål.

Läs även om forskning kring stöd till rektorer.

Om samtalet övergår i hat och hot

Ibland leder samtalen till rena hot. De samtalen bör alltid avslutas på ett sakligt sätt. Till exempel med: ”Ingen har rätt att uttala sig på det sättet och jag kommer att avsluta samtalet.”

Brottsliga beteenden bör polisanmälas i samråd med rektors chef och säkerhetsansvarig. Se till att ha rutiner på plats för hantering av hot.

Det kommer alltid att finnas människor som vi inte kan nå fram till, men vi kan göra ett bra jobb ändå, konstaterar Jakob Carlander.

– Bara vi förstår situationen och väljer vårt sätt att agera, säger han.

Generella råd – så kan du bemöta en rättshaverist

Jakob Carlander menar att det inte är möjligt att få vårdnadshavare som lider av rättshaverism nöjda. Det finns andra sätt att ta till.

• • Den svalkande likgiltigheten – är att inte ta det som sägs som kritik, inte försvara sig eller ändra sig själv. Använd förhållningssättet: ”det är som det är”.
  • Rondellprincipen – ge högst tre av alternativ som en form av gränssättande strategi. Ge tre svar, tre alternativ eller tre yttranden. Det kan leda till ett rimligt avslut och triggar inte i gång nya krav.
  • Våga avsluta möten – förvarna att du kommer att avsluta samtalet och varför. Exempelvis vid uppenbara hot, när samtalet spårat ur eller inte leder någon vart.
  • Välj inte ditt tjänsterum vid fysiska möten – välj ett samtalsrum som du kan lämna vid behov.
  • Välj gärna digitala möten eller telefonsamtal om fysiska möten inte fungerar – du bestämmer kommunikationsformen.
  • Gör så lite som möjligt – fokusera på det viktiga, tillmötesgå det personen har laglig rätt till men begränsa i övrigt. Undvik att ge många svar, detaljer, förklaringar, ursäkter och dylikt.
  • Skapa din struktur för möten – inledning – ämne/analys – sammanfattning och slutsats – avslutning – eventuellt nästa steg. Bestäm vad ni ska prata om, prata om det, sammanfatta, dra en slutsats och avsluta mötet.
  • Motiverande samtal kan hjälpa – Jag förstår att du kräver – vad grundar du det på? Du säger att – hur tänker du då? Jag förstår att du vill – just nu är det inte möjligt, får jag förklara varför? Det finns böcker och utbildningar för att lära sig mer om motiverande samtal.