På arbetsplatsträffarna får rektorer dela erfarenheter, byta idéer och hjälpa varandra med planering och rutiner. I Vilhelmina ser man bara fördelar med att erbjuda apt för sina skolledare.
Vilhelmina, i södra Lappland, är Sveriges nionde största kommun. Men på de 8700 kvadratkilometerna fjällmark bor det bara drygt 6000 invånare.
I kommunen finns det två olika fjällskolor. De ligger långt ifrån tätorten och har 15 till 30 elever vardera. Här jobbar man med uteveckor, fjälldagar och undervisning på samiska.
Vilhelmina har också tre andra, mer traditionella grundskolor. Och, så klart, förskolor, särskola och vuxenutbildning.
Rektorerna på skolorna brottas med ungefär samma utmaningar som i resten av landet.
– Vi har höga krav i form av styrdokument, lagar och regler. Vi har en budget att hålla – och samtidigt märker vi att elevernas psykiska hälsa blir allt sämre. Köerna till BUP bara växer.
Det berättar Lena Olofsson, som är en av två rektorer i Volgsjö skola inne i Vilhelmina. Hon fortsätter:
– Det man planerar för en dag kan helt plötsligt ändras när akuta saker dyker upp. Det är väldigt utmanande att hitta vikarier, till exempel. Samtidigt ska man hinna med utvecklings- och förändringsarbete.
Arbetsplatsträffar för rektorer
För att hjälpa rektorerna i allt detta har skolchefen Christer Staaf inrättat arbetsplatsträffar. Två gånger per termin träffas han och rektorerna, antingen digitalt eller fysiskt.
– Det är viktigt för rektorerna. Det kan vara en ganska ensam roll annars, säger han.
Lena Olofsson tycker att de gemensamma rektorsträffarna är väldigt värdefulla.
– Vi kan stötta varandra i olika dilemman. Delar erfarenheter, tar reda på saker tillsammans och ger varandra tips och råd. Vi hjälper varandra att bli säkrare i rollen som rektor.
Vi hjälper varandra att bli säkrare i rollen som rektor
På träffarna hjälper rektorerna också varandra med rutiner och dokument. Man samordnar och planerar utvecklingsarbete i skolorna.
– Det är också ett sätt att lära känna varandra, vilket är jättebra.
Numera kontaktar rektorerna varandra även utanför arbetsplatsträffarna, säger Lena Olofsson.
– Vi hör av oss till varandra för att till exempel bolla frågor. Det går att samarbeta på ett helt annat sätt när man känner varandra. ”Kan vi dela på en musiklärare? Eller en språklärare?”.
Blank dagordning
Christer Staaf började som skolchef 2014, och drog igång arbetsplatsträffarna något år efter det. I början hade de träffarna en stående dagordning med bland annat ekonomi och arbetsmiljö. Men rektorerna kände att det blev för mycket information, istället för dialog.
Så idag lägger Christer Staaf istället ut en blank agenda, där rektorerna själva får skriva in vad de vill ta upp.
– Det är jättebra, för då får vi känna att vi är delaktiga i arbetsmiljöarbetet, och gör det tillsammans, säger Lena Olofsson.
Christer Staaf tycker att det är viktigt för kommuner att ta hand om sina skolledare.
– Rektorerna är bra på att måna om sin personal, men kanske inte så bra på att ta hand om sig själva. Har de pengar över så anställer de hellre fler lärare än att anställa en administratör som kan avlasta dem själva i arbetet. Det här blir ett sätt att försöka ta hand om rektorerna också. För att de ska orka behöver de ett nära stöd runtomkring sig.
Skolchefen Christer Staaf och rektorn Lena Olofsson tycker att arbetsplatsträffarna är värdefulla för att skapa en bra arbetsmiljö för rektorer – som kan ha en ganska ensam roll annars.
