kvinna talar i telefon vid dator

Rättshaverister skapar ofta engagemang hos den som tar emot deras klagomål. Det i sin tur kan trigga mer känslor hos rättshaveristen. Håll en lagom engagemangsnivå, är ett av råden i en ny bok i ämnet.

Foto: Maskot / Johnér

Rättshaverister: så sätter du gränser

Hur bemöter man bäst personer med rättshaveristiskt beteende? Det är en utmaning som medarbetare i offentlig sektor ibland ställs inför.

– Fokusera på ditt uppdrag och sätt gränser utifrån det, råder psykoterapeuten Jakob Carlander. Han är en av författarna till en ny handbok för arbetsplatser.

Många som arbetar i kommuner eller regioner möter någon gång personer som är mycket missnöjda. Det kan gälla vården av anhöriga, barnens skolgång, rätten till försörjningsstöd eller bygglovsärenden till exempel. Det är frågor som är viktiga för individen och som – helt rimligt – väcker känslor.

Ibland finns det grund för kritiken, ibland inte. Men personer med ett rättshaveristiskt beteende släpper inte frågan, utan fastnar i ett växande missnöje. Kampen för vad de ser som rättvisa tar större och större plats.

Självklar arbetsmiljöfråga

I boken ”Rättshaveristiskt beteende – bemötande i praktiken”, tar psykoterapeuten Jakob Carlander och psykologen Andreas Wedeen upp ämnet ur ett arbetsmiljöperspektiv. Boken är tänkt att ge konkret vägledning till medarbetare och chefer.

Författarna har lång erfarenhet av att som terapeuter möta personer med rättshaveristiskt beteende. De handleder personalgrupper och chefer, främst inom offentlig sektor, och föreläser om de här frågorna på arbetsplatser. Deras tidigare bok – Möta människor med rättshaveristiskt beteende – har getts ut i tre upplagor. Frågan om rättshaveristiskt beteende bör självklart tas upp på arbetsplatsträffar och ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, på samma sätt som exempelvis stress eller kränkande särbehandling, enligt författarna.

Du är inte skyldig till deras beteende

Jakob CarlanderEtt huvudbudskap i boken riktas direkt till medarbetare som i jobbet möter personer som beter sig rättshaveristiskt.

– Kom ihåg att du inte är skyldig till deras beteende, även om de påstår det, säger Jakob Carlander.

Ska bemötas korrekt

Personer med rättshaveristiskt beteende skickar ofta många och långa mejl. Det är vanligt att de använder ett juridiskt språk, som de inte alltid behärskar, beskriver han. De kan ställa orimliga krav och vara aggressiva. De hotar med anmälan till tillsynsmyndigheter – vilket de har full rätt till – men kan även framföra olagliga hot.

Medarbetare ska kunna möta dem sakligt och korrekt, hålla god ton och visa empati. Personer som agerar påstridigt och udda kan man inte heller ignorera. De har samma lagliga rättigheter som andra. Beteendet får inte påverka tjänstemännens beslut eller åtgärder.

– Man ska dessutom komma ihåg att de faktiskt kan ha rätt i sakfrågan.

Gör mindre, och rätt

Som anställd är det lätt att känna sig hotad då en person beter sig rättshaveristiskt. Man kan vara rädd att bli anmäld, kanske förlora jobbet eller bli uthängd på Facebook.

Ett viktigt råd i mötet med rättshaveristiskt beteende är: Gör mindre!

– Att göra mindre är faktiskt att göra mer i en sådan situation, förutsatt att du gör det som är korrekt, säger Jakob Carlander. Det märkliga med rättshaveristiskt beteende är att ju mer du interagerar, desto mer eskalerar det ofta.

Håll fokus på uppdraget

En annan grundbult är att hålla fokus på uppdraget.

Det är inte ovanligt att handläggare är mer tillmötesgående mot personer som beter sig rättshaveristiskt än mot andra. Men det löser inte problemen, menar han.

Det är uppdraget som avgör vad du ska göra, inte den andres starka känslor

– Det är uppdraget som avgör vad du ska göra, inte den andras starka känslor. Låt dig inte lockas bort från uppdraget, utan stanna kvar i det och använd det för att sätta gränser och skapa trygghet.

Det är viktigt att inte lockas att besvara frågor av privat karaktär: ”Hur skulle du själv känna om du drabbades av det här!?” Han föreslår svar i stil med: ”En sådan fråga kan jag inte svara på. Jag förstår att det här är en svår situation för dig. Det här är vad jag kan hjälpa dig med.”

I boken beskriver författarna en övergripande strategi, som går ut på att hålla professionell distans. Läs mer om förhållningssättet ”Svalka” (separera, validera, acceptera, lågaffektivt bemötande, kommunicera och analysera) i rutan här intill.

Prata på arbetsplatsen

Den som blir utsatt för rättshaveristiskt beteende ska inte tveka att berätta på arbetsplatsen, råder författarna.

Ingen ska lämnas ensam med sin upplevelse

– Det är lätt att bli tyst och känna sig värdelös. Det känns lite skamfyllt, och därför är det svårt att prata om obehagliga möten, säger Jakob Carlander. Men frågan berör alla, ingen ska lämnas ensam med sin upplevelse.

Konkret manual

Bokens andra del är en manual, där olika typer av beteenden är listade i bokstavsordning – från Absurda påståenden till Sociala medier. Under varje rubrik finns exempel och råd.

Jakob Carlander jämför med en turistparlör, med formuleringar som fungerar för olika situationer.

– Vi tänker att man ska kunna slå i boken, snabbt som sjutton. Nu är det någon som kräver att få prata med min chef, till exempel. Då slår jag på ”krav” och får handfasta råd.

Den här artikeln ersätter en tidigare artikel med namnet Vanmakt och rädsla i svåra möten med rättshaverister. 

Klicka här för att komma till en tidigare artikel där Jacob Carlander berättar om personer med rättshaveristiskt beteende.

Text: Margareta Edling, 10 maj 2022

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö