Föräldrar och elever som kränker lärare – det är ett välkänt problem. Det kan vara otrevliga mejl, uthängningar på Facebook eller att bli filmad av elever. Det är dags att prata om problemet, tycker forskaren Rebecka Cowen Forssell.
– Vi ser att det nöter. Det tar energi och det tar glädje – vilket i sin tur påverkar när läraren ska tillbaka in i klassrummet.
Så säger Rebecka Cowen Forssell, biträdande universitetslektor vid fakulteten för kultur och samhälle på Malmö Universitet. Hon har, tillsammans med forskarkollegor, precis avslutat en studie om digitala kränkningar och aggressioner mot lärare. I studien har de djupintervjuat lärare, skolledare, elever och föräldrar vid åtta olika skolor.
Olika kränkningar: mejl från föräldrar
Forskarna har kommit fram till att det huvudsakligen finns tre olika sorters kränkningar och aggressioner som lärare utsätts för. Den första är otrevliga mejl från föräldrar.
– Det är vanligt förekommande. Det brukar handla om att föräldrarna vill vara med och påverka beslut eller få resurser. Intentionen är inte att skada, men det kan ändå få negativa konsekvenser för läraren.
Forskarna har sett indikationer på att de här mest förekommer i socioekonomiskt starka områden. Mejlen blir en form av förhandling. Föräldrarna positionerar sig för att uppnå det som de önskar – till exempel genom att skriva från jobbadressen, använda ett väldigt formellt språk eller hänvisa till lagar, kollegor eller Youtubevideor.
– På sätt och viss underminerar man då lärarens formella auktoritet.
Ond cirkel
Alla kan bli utsatta – men de som oftast drabbas är juniora lärare, som inte har hunnit bygga upp strategier på samma sätt som seniora kollegor. Lärarna känner sig ofta bakbundna i hur de ska svara. De vill svara så korrekt som möjligt, och är samtidigt hämmade av sådant som sekretess gällande andra elever. Det skapar en frustration.
Problemet blir, förutom att det nöter rent mentalt, en ökad administrativ arbetsbörda för läraren.
Kritiken som framförs av föräldrar kan vara legitim
– Kritiken som framförs av föräldrar kan vara legitim. Det kan handla om att skolor inte levererar tillräcklig hög kvalitet i undervisningen, i kommunikationen med föräldrar, eller i omsorgen av eleverna. Men det blir en ond cirkel. Istället för att ta sig an grundproblematiken lägger man tid på att svara på mejl.
Diskussioner i Facebookgrupper
Ett annat problem är när skolan blir föremål för diskussion i olika Facebookgrupper.
– Facebook och Facebookgruppen blir en mötesplats för föräldrar och det kan vara bra. När grupperna inte är modererade kan dock berättelserna som framförs bli okonstruktiva, onyanserade och uppfattas som felaktiga.
De skolor som forskarna har pratat med har haft som policy att inte gå in i dessa diskussioner, för att inte eskalera konflikterna. Men det är också frustrerande för lärarna, när onyanserade berättelser eller rena osanningar sprids.
Lärare blir filmade
Den tredje sortens kränkning är när elever filmar lärare, speciellt när filmerna senare läggs ut på sociala medier.
– Eleverna kan antingen göra det för att de är arga på läraren och kanske vill hämnas. Men ibland har det inget alls med läraren att göra – då handlar det snarare om att få till en film som blir viral och genom det höja sin status bland klasskompisarna
Tror att det har ökat
I denna studie går det inte att se om problemen med digitala aggressioner och kränkningar har förvärrats, men Rebecka Cowen Forssell tror det.
– Med en ökad digitalisering av samhälle och arbetsliv är det rimligt att tro att det här är något vi kommer se mer utav.
Föräldrar ses som kunder och skolor behöver vara lyhörda för omgivningens krav
En av orsakerna kan vara att föräldramöten och utvecklingssamtal numera ofta är digitala. Avståndet som det skapar kan leda till att man tappar empati och förståelse för varandra, tror Rebecka Cowen Forssell.
– Dessutom finns det generella strömningar i samhället med till exempel fria skolval. Föräldrar ses som kunder och skolor behöver vara lyhörda för omgivningens krav. Kundrelationer kan förstärka känslan av bakbundenhet, i hur lärarna kan svara på till exempel mejl från föräldrar.
Verktygslåda mot kränkningar
Vad ska man då göra åt allt detta? Forskarna har utvecklat en verktygslåda av metoder som skolor kan använda i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
I den finns tre korta filmer som tar upp de olika problemområdena, med tillhörande diskussionsfrågor. Där finns också en tryckt guide om hur man kan gå tillväga proaktivt och långsiktigt. Och ett inspelat samtal mellan Rebecka Cowen Forssell och forskaren Hugo Westerlund, där de diskuterar och nyanserar problematiken.
– Vi skickar ut det här till ett antal utvalda skolor och till fackförbund just nu. När de har läst och givit oss feedback så går vi ut och sprider materialet brett. Det blir nog strax innan eller efter sommaren.
Här kan du hitta en tidigare artikel, som skrevs när forskningen startade!
