eva dahlén gilla jobbet 2022

Eva Dahlén, hr-specialist på Bauhaus som har använt IA-systemet i 10 år, har under åren sett att rapporteringen ökar, och att det förebyggande arbetet blivit bättre. På Gilla Jobbet berättade hon om det.

Foto: Fredrik Beskow

Rapportering, rehab och risker: lite av allt på Gilla Jobbet

Hur kan vi skapa en bra kultur för att rapportera tillbud? Hur kan vi göra för att stärka arbetsförmågan? Sist men inte minst – hur klarar vi oss ur en hotfull situation utan skador? På Gilla Jobbet gick det att hitta lite av varje.

Svårt att få fart på tillbudsrapporteringen? På Bauhaus har risken för arbetsskada minskat med 31 procent tack vare att rapporterna blivit fler, enligt statistiken i IA-systemet, som företaget använder.

– Sådan statistik är bara en knapptryckning bort. Då är det också enkelt för oss att visa medarbetarna nyttan med systemet, och motivera till att rapportera in, berättar Eva Dahlén, hr-specialist på Bauhaus.

Positiv rapporteringskultur

I ett fullsatt rum har hon tillsammans med Louise Godeau från Afa Försäkring tagit sig an att förklara hur IA-systemet leder till en positiv rapporteringskultur, som i sin tur gör det lättare att förebygga skador.

IA står för Informationssystem om Arbetsmiljö. Systemet är inte nytt, det har funnits som en webbaserad lösning sedan 2005. Afa Försäkring har utvecklat det tillsammans med parterna, och statliga myndigheter, regioner, kommuner och företag använder det – det omfattar omkring en miljon arbetstagare.

– IA är ett stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och processen i systemet följer också SAM-hjulet, berättar Louise Godeau.

Ett stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Hon visar i rask takt ett gäng bilder, dels över de olika händelser som kan rapporteras som exempelvis olycksfall, miljö, kvalitet, eller riskobservation. Och dels över processen, som mycket riktigt följer kedjan anmäla, undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. 

Medarbetare har ingen egen inlogg och behöver därför inte hålla ordning på användarnamn och lösenord: 

– Det är väldigt smidigt. När något händer kan de rapportera till sin chef, eller till någon som har en roll i systemet. Eller så klickar de helt enkelt på en länk och då kommer de till en rapporteringssida, utan att behöva hålla ordning på användarnamn och lösenord, berättar Eva Dahlén. 

Underlag för centrala skyddskommittéer

På Bauhaus har IA använts i 10 år. Statistiken har på olika sätt varit till nytta i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bland annat används den som underlag när de centrala skyddkommittéerna träffas halvårsvis och årsvis, förklarar hon.

Vi kan bland annat se vilka skador som är vanligast

– Statistiken är till främst för skyddsombud och chefer, som kan ta ut den och använda på apt till exempel. Vi kan bland annat se vilka skador som är vanligast – fingrar, armar eller fötter?

Hur effektivt de båda än pratar under seminariet räcker 40 minuter inte långt. Den som vill lära känna IA bättre kan titta in på Afa Försäkrings hemsida. 

Om tidiga insatser

På ett annat seminarium diskuteras arbetsförmåga, arbetskrav och arbetsanpassning. Tidiga insatser för medarbetare är a och o för att undvika sjukskrivning. Samtidigt finns ofta en osäkerhet om hur man ska agera när man ser att någons arbetsförmåga brister. Vad ska man göra som chef, skyddsombud eller kollega om man ser tidiga signaler på att någon mår dåligt på jobbet?

– I alla lägen ska man vara snabb att se tidiga signaler på ohälsa, och snabb med anpassningar för att undvika sjukskrivningar.  I detta vill vi vara karta och kompass, och ge stöd, säger Suntarbetslivs projektledare Susann Lundqvist.

Prehabguiden ger stöd

Hon har varit med och tagit fram Suntarbetslivs verktyg  Prehabguiden. Där finns bland annat stöd för samtal, och självskattningsinstrument som medarbetaren kan ha nytta av som underlag vid samtal med chefen.

Charlotte Wåhlin, arbetsmiljöforskare på arbets- och miljömedicin i Linköping konstaterar i samma seminarium att föreskrifterna om arbetsanpassning som kom förra året trycker på det förebyggande arbetet och på tidiga åtgärder. 

– Vi behöver ställa oss frågan hur inkluderande arbetsplatsen är. Vad har vi för värdegrund, hur tar vi hand om varandra när arbetsförmågan sviktar? Och vi behöver titta på våra rutiner för arbetsanpassningar: när, var och hur vi ska göra dem, och vem som har ansvaret.

Det går inte att träna bort en dålig arbetsmiljö

Hon poängterar att frågan om arbetsförmåga handlar om att stärka arbetsplatsens förutsättningar och individens resurser och förmågor, ofta samtidigt.

– Man kan vara väldigt duktig med att sköta sig, motionera och leva bra. Men det går inte att träna bort en dålig arbetsmiljö, glöm inte det.

Så klarar du av hot och våld bättre

I ett seminarium om hot och våld diskuteras under dagen ett område där det kan vara svårt att förebygga bort risker. I vissa yrken finns det förväntningar på att medarbetare ska kunna klara av situationer av hot och våld. Men vad är det egentligen man då ska klara av? 

– Det är klokt att prata om det på apt. Red ut vad ni förväntas göra i olika situationer, måla upp scenarier tillsammans. 

Det säger Meta Broddare. Hon är konsult, och har som polis arbetat med medling och förhandling, samt som utbildare i frågor om hatbrott och våldsam extremism. På Gilla Jobbet får hennes seminariedeltagare bland annat lära sig att känna igen säkerhetsrisker på jobbet, och att förstå hur kroppen reagerar i farliga situationer.

Lura hjärnan

– Vad som än händer kommer du att känna stress. Att ha strategier för det är viktigt om man ska kunna agera klokt och framgångsrikt när det som inte ska hända händer.

Tricket är att lura hjärnan. Föreställer du dig hur du ska agera i en farlig situation, så ökar möjligheten att du faktiskt agerar ungefär så om en liknande situation uppstår. 

Hittar den inget blir det tombola

– Fyll på i minnesarkivet. När vi blir tillräckligt stressade är det där hjärnan hittar sina alternativ. Hittar den inget blir det istället tombola, då ser den bara tre möjligheter som den väljer slumpmässigt mellan: Flykt, kamp eller frys. Frys är nitlotten. 

En i förväg planerad lösning är kanske inte perfekt, men åtminstone undviker vi tombolan. Det är aldrig dåligt, så mycket kan vi alla förstå.

Efter gemensam avrundning av konferensen med komikern Jan Bylund och psykologen Mattias Lundberg är det hela över. Och ändå inte: filmer från seminarierna kommer snart att finnas på Youtube, så Gilla Jobbet 2022 fortsätter för den som vill.

Här kan du läsa två andra artiklar från Gilla Jobbet 2022:

Tid att göra rätt: det tar de med sig från Gilla Jobbet

Tips för samverkan och starka team på Gilla Jobbet

Text: Marika Sivertsson , 27 april 2022

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering