Det går att minska sjukfrånvaron i en organisation genom att tidigt fånga upp både medarbetare och arbetsplatser i riskzonen. Nu finns en metod, utvecklad av SKR, för att jobba systematiskt med just det.
Ett sätt att få friskare arbetsplatser är att arbeta med friskfaktorer; det vill säga fokusera på att stärka det som fungerar på en arbetsplats. Men det behöver kompletteras med att man också håller ett öga på sådant som visar på risker för sjukfrånvaro.
Det menar Sveriges kommuner och regioner, SKR, som har utvecklat en metod för just detta. Det kallas för riskorienterat arbetssätt.
– Det är ett sätt att förstärka det vanliga systematiska arbetsmiljöarbetet, med hjälp av tidiga och uppsökande insatser.
Det sade Eva Thulin Skantze, SKR, på en informationsträff om arbetssättet.
Metoden utvecklades 2017, efter att SKR analyserat sjuktalen i fem regioner och åtta kommuner. Den testades sedan i två av regionerna, där den visade sig fungera väl för att få ner sjukfrånvaron. SKR vill nu ge fler kommuner och regioner möjligheten att börja arbeta på samma sätt.
Metodiken bygger på vad forskningen säger – att man måste jobba på tre nivåer samtidigt: organisationsnivå, arbetsplatsnivå och medarbetarnivå. Gör man inte det får man ofta ett reaktivt arbetssätt, där stöd kommer in allt för sent.
Hitta medarbetare och arbetsplatser i riskzonen
Arbetssättet går alltså ut på att fånga upp medarbetare och arbetsplatser med risk för sjukfrånvaro, och försöka förebygga problemen.
SKR har identifierat fyra grupper som ligger i riskzonen. De två första är på arbetsplatsnivå, och de två sista på individnivå:
- arbetsplatser som det senaste året haft en hög och ökande sjukfrånvaro – jämfört med tidigare, och jämfört med andra arbetsplatser inom organisationen.
- arbetsplatser som har många medarbetare med upprepad korttidssjukfrånvaro.
- medarbetare med upprepad korttidssjukfrånvaro – det kan räcka med tre korta sjukskrivningar per år.
- medarbetare som har kommit tillbaka i arbete efter sjukskrivning.
När riskgrupperna väl har identifierats gäller det att agera.
– Det handlar om att kombinera arbetsplatsåtgärder med insatser riktade mot individer.
Det sade Anna Östbom, handläggare på SKR, på samma informationsmöte.
Börja med ett självtest
Hur gör man då, rent praktiskt? Jo, organisationens HR-avdelning börjar med att göra ett självtest för att hitta friskfaktorer och riskfaktorer i organisationen. Utifrån det väljer man de metoder, utbildningar och verktyg som passar ens egen organisation.
Metoderna och verktygen finns på olika håll. Det mesta finns att hämta hos SKR, och annat finns hos bland annat Suntarbetsliv.
Några exempel på stöd och verktyg, på olika nivåer, är:
- Organisationsnivå: SKR tillhandahåller Excelmodeller som går att koppla ihop med organisationens eget lönesystem, för att till exempel hitta riskarbetsplatser – och för att kunna räkna ut vad sjukskrivningarna kostar.
- Arbetsplatsnivå: SKR tillhandahåller underlag och verktyg för att göra en kartläggning av arbetsmiljön på en arbetsplats, för att identifiera risk- och friskfaktorer.
- Medarbetarnivå: SKR tillhandahåller inspiration och underlag för chefer som ska ta en första kontakt med medarbetare i risk för sjukfrånvaro.
- Alla nivåer: Suntarbetsliv tillhandahåller en rad verktyg för att jobba med de olika nivåerna. Till exempel Prehabguiden, som bland annat har ett test för att skatta sin förmåga i förhållande till kraven på arbetet.
Fungerar även under corona
Nu under coronapandemin kan det vara svårt att titta på siffrorna för sjukfrånvaro, eftersom de sannolikt har skjutit i höjden på många arbetsplatser. Men det innebär inte att metoden inte går att använda, menar Anna Östbom på SKR.
– Man kan titta tillbaka på hur det såg ut innan corona. Men man kan även titta på hur det ser ut just nu, och se om det är samma arbetsplatser som tidigare som har problem. Många av våra stöd kan fungera bra även ifall problemen är relaterade till corona.
Klicka här för att läsa om hur Botkyrka kommun har arbetat med metoden!
