Två personer i en soffa pratar med varandra

Ett sätt att motverka sjukskrivningar är att stötta arbetsplatser med många korttidssjukskrivna. HR kan gå in och kartlägga arbetsmiljön - genom till exempel intervjuer - för att hitta riskfaktorer att arbeta vidare med.

Foto: Lisa Wikstrand / Johnér

Stötta riskgrupper - få en friskare arbetsplats

Det går att minska sjukfrånvaron i en organisation genom att tidigt fånga upp både medarbetare och arbetsplatser i riskzonen. Nu finns en metod, utvecklad av SKR, för att jobba systematiskt med just det.

Ett sätt att få friskare arbetsplatser är att arbeta med friskfaktorer; det vill säga fokusera på att stärka det som fungerar på en arbetsplats. Men det behöver kompletteras med att man också håller ett öga på sådant som visar på risker för sjukfrånvaro.

Det menar Sveriges kommuner och regioner, SKR, som har utvecklat en metod för just detta. Det kallas för riskorienterat arbetssätt.

Eva Thulin Skantze– Det är ett sätt att förstärka det vanliga systematiska arbetsmiljöarbetet, med hjälp av tidiga och uppsökande insatser.

Det sade Eva Thulin Skantze, SKR, på en informationsträff om arbetssättet.

Metoden utvecklades 2017, efter att SKR analyserat sjuktalen i fem regioner och åtta kommuner. Den testades sedan i två av regionerna, där den visade sig fungera väl för att få ner sjukfrånvaron. SKR vill nu ge fler kommuner och regioner möjligheten att börja arbeta på samma sätt.

Metodiken bygger på vad forskningen säger – att man måste jobba på tre nivåer samtidigt: organisationsnivå, arbetsplatsnivå och medarbetarnivå. Gör man inte det får man ofta ett reaktivt arbetssätt, där stöd kommer in allt för sent.

Hitta medarbetare och arbetsplatser i riskzonen

Arbetssättet går alltså ut på att fånga upp medarbetare och arbetsplatser med risk för sjukfrånvaro, och försöka förebygga problemen.

SKR har identifierat fyra grupper som ligger i riskzonen. De två första är på arbetsplatsnivå, och de två sista på individnivå:

  • arbetsplatser som det senaste året haft en hög och ökande sjukfrånvaro – jämfört med tidigare, och jämfört med andra arbetsplatser inom organisationen.
  • arbetsplatser som har många medarbetare med upprepad korttidssjukfrånvaro.
  • medarbetare med upprepad korttidssjukfrånvaro – det kan räcka med tre korta sjukskrivningar per år.
  • medarbetare som har kommit tillbaka i arbete efter sjukskrivning.

När riskgrupperna väl har identifierats gäller det att agera.

– Det handlar om att kombinera arbetsplatsåtgärder med insatser riktade mot individer.

Det sade Anna Östbom, handläggare på SKR, på samma informationsmöte.

Börja med ett självtest

Hur gör man då, rent praktiskt? Jo, organisationens HR-avdelning börjar med att göra ett självtest för att hitta friskfaktorer och riskfaktorer i organisationen. Utifrån det väljer man de metoder, utbildningar och verktyg som passar ens egen organisation.

Metoderna och verktygen finns på olika håll. Det mesta finns att hämta hos SKR, och annat finns hos bland annat Suntarbetsliv.

Några exempel på stöd och verktyg, på olika nivåer, är:

  • Organisationsnivå: SKR tillhandahåller Excelmodeller som går att koppla ihop med organisationens eget lönesystem, för att till exempel hitta riskarbetsplatser – och för att kunna räkna ut vad sjukskrivningarna kostar.
  • Arbetsplatsnivå: SKR tillhandahåller underlag och verktyg för att göra en kartläggning av arbetsmiljön på en arbetsplats, för att identifiera risk- och friskfaktorer.
  • Medarbetarnivå: SKR tillhandahåller inspiration och underlag för chefer som ska ta en första kontakt med medarbetare i risk för sjukfrånvaro.
  • Alla nivåer: Suntarbetsliv tillhandahåller en rad verktyg för att jobba med de olika nivåerna. Till exempel Prehabguiden, som bland annat har ett test för att skatta sin förmåga i förhållande till kraven på arbetet.

Fungerar även under corona

Nu under coronapandemin kan det vara svårt att titta på siffrorna för sjukfrånvaro, eftersom de sannolikt har skjutit i höjden på många arbetsplatser. Men det innebär inte att metoden inte går att använda, menar Anna Östbom på SKR.

– Man kan titta tillbaka på hur det såg ut innan corona. Men man kan även titta på hur det ser ut just nu, och se om det är samma arbetsplatser som tidigare som har problem. Många av våra stöd kan fungera bra även ifall problemen är relaterade till corona.

Klicka här för att läsa om hur Botkyrka kommun har arbetat med metoden!

Text: Anna Wettergård, 07 april 2021

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Dialogen som bygger en bra arbetsmiljö

Kan en bra dialog bidra till bättre arbetsmiljö? Det är skyddsombudet och enhetschefen på Ölycke korttidsboende i Eslövs kommun övertygade om. – Vår arbetsmiljö sitter mycket i våra mänskliga relationer,…

Vad är samverkan?

Samverkan innebär att arbetsgivare och arbetstagare arbetar tillsammans för att få en god arbetsmiljö och väl fungerande verksamhet. Det är också ett sätt att skapa delaktighet och inflytande för medarbetare…

Så stöttar de utlånad covid-personal

På Skaraborgs sjukhus håller chefer ett samtal med medarbetare som varit utlånade under pandemin. Till stöd har de en samtalsmall. Med hjälp av den kan de ge sina medarbetare ett…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?