Pandemins effekter är tydliga i AFA Försäkrings årliga statistik över arbetsskador och långa sjukfall från 2020. Arbetsolycksfallen och färdolycksfallen minskade. Men arbetssjukdomarna ökade. Inte minst bland kvinnor i vården som smittades av covid på jobbet och blev långvarigt sjuka.
AFA Försäkrings nya siffror gäller till och med 2020. Det är en eftersläpning i statistiken på grund av att anmälningar görs i efterhand och att det kan ta tid att avgöra vissa ärenden. Senare årsrapporter får visa vad som hänt efter 2020.
Tanken med den årliga statistiken är att den ska ge ett beslutsunderlag när man satsar på förebyggande åtgärder i arbetslivet. Statistiken pekar på var åtgärder mot arbetsolyckor och sjukdom på grund av jobbet behövs.
Färre skadades under arbetstid
AFA Försäkring godkände och betalade under flera år ut allt mer ersättning för olycksfall på jobbet. 2015 planade ökningen ut och fallen hamnade på en jämn nivå. Men i samband med pandemin 2020 skedde en plötslig minskning av olycksfallen.
– Minskningen förklaras av att arbetsmarknaden påverkades på grund av pandemin. Antalet arbetade timmar blev färre, säger Elin Henriksson, statistiker och analytiker på AFA Försäkring.
Statistik från SCB visar att antalet arbetade timmar minskade under 2020 även i kommuner och regioner. Trots att man där inte hade de permitteringar som blev vanliga i privat sektor. Allt fler sjukanmälda gjorde att färre var på jobbet.
Dessutom rekommenderade Folkhälsomyndigheten att man skulle arbeta hemma om man kunde. Och i hemmet var inte olycksfall vanliga.
– Mindre än en procent av alla allvarliga arbetsolycksfall har kunnat klassificerats som att de inträffat vid distansarbete, säger Elin Henriksson.
Vården, där få jobbade hemma, såg dock inte samma minskning i antalet arbetsolyckor som andra yrken. För sjuksköterskor ökade till och med risken något mellan 2019 och 2020.
Att fler jobbade hemma var också en orsak till att allt färre skadade sig när de var på väg till eller från arbetet. Minskningen av färdolycksfallen började i mars 2020 när rekommendationerna om hemarbete kom.
Kvinnor fick covid som arbetssjukdom
Arbetssjukdomarna ökade när pandemin slog till. Framför allt hos kvinnor som arbetar i kommuner och regioner.
– Den vanligaste diagnosen för dem är covid 19. Covid orsakade nästan var tredje arbetssjukdom för kvinnor under 2020, säger Emil Askestad, även han statistiker på AFA Försäkring.
Endast två procent av männens arbetssjukdomar under 2020 berodde på covid 19. En anledning till könsskillnaden är att det inte räcker med att ha smittats under arbetstid för att få långvarig covid 19 godkänd som arbetssjukdom. Man måste även ha smittats av någon man vårdat eller tagit hand om.
– Därför är det i kvinnodominerade yrken man främst kan få covid 19 godkänd som arbetssjukdom, säger Emil Askestad.
Det är därmed främst sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden som fått sin covid godkänd som arbetssjukdom. Totalt rör det sig om 242 fall under 2020.
Mindre psykiska problem hos långtidssjukskrivna
De långa sjukfallen i kommuner och regioner började minska flera år innan pandemin och fortsatte minska 2020.
– Vi har ett antal år med en nedåtgående trend där, säger Anders Ek, statistiker och analytiker på AFA Försäkring.
I kommuner och regioner löper anställda i tandvården samt undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter högst risk att bli långtidssjukskrivna. Och för dem ökade till och med risken att bli långtidssjukskrivna något under 2020.
Bakom fyra av fem långa sjukfall ligger antingen psykiska besvär eller problem med muskler och leder. Men 2020 i samband med pandemin hände något.
– Andelen psykiska diagnoser bland de långa sjuktalen ökade under en lång period. 2020 minskade den andelen påtagligt, säger Anders Ek.
Psykiska besvär är dock fortfarande den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar hos kvinnor som arbetar i kommuner och regioner.
