Det är viktigt att de som arbetar inom äldreomsorgen och vårdtagarna förstår varandra. Men det finns medarbetare som behöver lära sig mer svenska. Nu finns ett nytt stöd för att bedöma språkförmågan och reda ut vilket stöd arbetsgivaren kan ge dem som behöver bättra på språket.
Kommunerna har en utmaning med att få personal till äldreomsorgen. Samtidigt finns det många som vill arbeta inom sektorn eller redan gör det, men som behöver stärka språket. Men hur mäter man egentligen om en person språkligt klarar jobbet i äldreomsorgen? Och hur kan arbetsgivaren stötta språkutvecklingen när det behövs? Det kan ett nytt stöd från Vård- och omsorgscollege hjälpa till med.
– Se språket som en kompetens som kan utvecklas, säger Olga Orrit, språkutvecklare på Vård- och omsorgscollege.
Stödet heter Språkförmåga i fokus – stöd vid rekrytering och språkutveckling. Tanken är att stödet ska underlätta för arbetsgivare att ringa in vilken språkutveckling som behövs hos personer som söker arbete och hos befintlig personal.
Det nya stödet bygger på Socialstyrelsens kunskapsstöd Språkförmåga i äldreomsorgen – underlag för bedömning och utveckling. Socialstyrelsens kunskapsstöd handlar bland annat om vilken kompetens undersköterskor ska ha.
Bygger på bedömningssamtal
Kärnan i stödmaterialet från Vård- och omsorgscollege är två olika mallar för bedömningssamtal. Den ena mallen passar att använda i samband med rekrytering, till exempel av sommarvikarier. De som håller i rekryteringssamtal med jobbsökande är inte pedagoger, utan bemanningsassistenter, hr-personal, eller enhetschefer inom äldreomsorgen. Detta har de som utvecklat stödet tänkt på.
I stödmaterialet finns därför bland annat tydliga instruktioner om hur den som håller i samtalet ska förklara syftet med bedömningssamtalet, hur samtalet genomförs och hur resultatet tas omhand. Samtalet tar 15-25 minuter.
Den andra mallen är ett stöd för bedömningssamtal av språket hos befintliga medarbetare. Det samtalet tar 30-40 minuter.
Se inte bedömningssamtalet som ett språktest eller förhör, utan som ett stöd för bedömning av behov av kompetensutveckling inom språket.
Olga Orrit, språkutvecklare på Vård- och omsorgscollege
– Se inte bedömningssamtalet som ett språktest eller förhör, utan som ett stöd för bedömning av behov av kompetensutveckling inom språket, uppmanar Olga Orrit.
Ett bedömningssamtal kan av medarbetare ändå upplevas som en slags kontroll eller test, fortsätter hon. Men så behöver det inte vara.
– Psykologisk trygghet på jobbet är viktigt för att medarbetare ska utvecklas i språket, och för att man ska våga ställa frågor och samtala om arbetet.
Därför är det klokt att noga förklara varför man genomför bedömningssamtalet, fortsätter hon.
– Berätta att det inte är ett test för att sortera bort personer som har anställning.
4 språkliga förmågor som behövs för jobbet
Bedömningssamtalen tar främst fasta på det talade språket, men lite om att läsa och skriva finns också med. Flera olika slags språkförmågor behövs nämligen inom undersköterskors kompetensområden. Så här beskrivs de språkförmågor som bedömningssamtalen går igenom och som man behöver kunna. Gör man inte det kan man behöva få stöd.
Prata: Småprata, nyansera sitt tal, ge instruktioner muntligt, argumentera för sin åsikt.
Lyssna: Förstå det talade språket, ta ut viktiga detaljer från muntligt fackspråk och försäkra sig om att man har förstått rätt.
Skriva: Skriva begripliga stödanteckningar, till exempel i en vårdtagares journal.
Läsa: Ta ut viktiga detaljer från skriftligt fackspråk och försäkra sig om att man har förstått rätt.
Samtalet kretsar kring genomförandeplaner
De två mallarna i stödet utgår från en påhittad genomförandeplan. Genomförandeplaner är centrala inom äldreomsorgen och beskriver till exempel vilken omvårdnad en vårdtagare har rätt till och hur det arbetet ska gå till. Att förstå en genomförandeplan och kunna prata om innehållet är grundläggande på många sätt för att klara jobbet.
Tillsammans kan vi lyfta språket och tillsammans kan vi lyfta branschen.
I bedömningssamtalet för medarbetare finns till exempel fem frågor om genomförandeplanen. Här är en av frågorna, som är till för att bedöma om personen kan instruera och använda fackspråk självständigt:
”Ni får ett vändschema av sjuksköterskan, och hon säger att ni måste ändra läge på Nisse varje timme. Hur skulle du föra vidare informationen till en undersköterskeelev på din arbetsplats?”
Efter samtalet gör den som intervjuar även en samlad bedömning av personens språknivå.
Nästa steg blir att den som intervjuar även bedömer vilket stöd som behövs på arbetsplatsen för att personen ska utveckla sin språkförmåga. Där finns det förslag på åtgärder både för individen och arbetsplatsen i stort, till exempel att ha språkombud och att upphandla uppdragsutbildningar i svenska som är anpassade till verksamhetens behov. Skolor som är anslutna till regionala Vård- och omsorgscollege kan också erbjuda undervisning.
Enkelt att använda
Innehållet i stödet har tagits fram av en som är sjuksköterska, vårdlärare och språkombudsutbildare samt en lärare i svenska som andraspråk. De har även haft en referensgrupp med hr och chefer från tre kommuner.
Vård- och omsorgscollege berättar mer om materialet på ett lanseringsseminarium i april 2025. Seminariet är inspelat och går att se i efterhand.
– Stödet är självinstruerande, så man behöver inte gå någon kurs för att kunna använda det. Men det kan vara hjälpsamt att se det filmade lanseringsseminariet, tipsar Olga Orrit.
Hon ser en tydlig vinst för arbetsgivare att använda materialet.
– Stödet hjälper arbetsgivare att stötta sin personal och på det sättet bidrar det till kompetensförsörjningen och att välfärden klarar sitt uppdrag.
– Tillsammans kan vi lyfta språket och tillsammans kan vi lyfta branschen.
