Ny arbetsmiljöstrategi – här är förslagen

Undersök möjligheten för mer jämställda arbetsvillkor, och skapa en ny samordningsfunktion på regeringskansliet – det är några förslag till regeringen i utredningen för en ny arbetsmiljöstrategi.

Sveriges regeringar har använt sig av arbetsmiljöstrategier sedan 2001. Strategierna kan regeringen använda för att forma sin politik inom området, till exempel genom att ge uppdrag till olika departement, Arbetsmiljöverket eller andra myndigheter.

Den 10 juni 2025 presenterade utredarna ett förslag till ny arbetsmiljöstrategi för åren 2026 – 2030.

– Arbetsmiljön som bred samhällsfråga är viktig, sade utredaren Håkan Olsson vid en presskonferens.

Regeringen behöver stärka sin förmåga att styra arbetsmiljöpolitiken, menar han.

Fyra områden

Utredningen föreslår en ny arbetsmiljöstrategi uppdelad i fyra områden:

• Ett hållbart arbetsliv
• Ett hälsosamt arbetsliv
• Ett tryggt arbetsliv
• Ett innovativt arbetsliv

Här berättar vi om några av utredningens förslag till mål i den nya strategin.

Utredaren Håkan Olsson lämnar över förslaget till ny arbetsmiljöstrategi till jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson. Foto: Charlotte Hedlöf, regeringskansliet

Ett hållbart arbetsliv

Sverige behöver ett förlängt arbetsliv och de äldres kompetens behöver tas tillvara bättre än det gör idag.

– Välfärden står inför stora utmaningar och behöver stärkas upp. Arbetsmiljön där är en av nycklarna till att skapa attraktiva arbetsplatser där folk vill stanna, sade Håkan Olsson.

Det behövs också en ökad medvetenhet och kunskap i arbetsmiljöfrågor. Även inom skolan behöver man lära ut mer om arbetsmiljö, och arbeta med arbetsmiljön för elever och studerande.

Ett hälsosamt arbetsliv

Titta mer på friskfaktorer i arbetslivet och vad som skapar hälsofrämjande arbetsplatser, föreslår utredaren.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön behöver bli bättre, och den psykiska ohälsan och stressrelaterade problem i arbetslivet minska.

– Vi har höga siffror av psykisk ohälsa inom offentlig sektor, men också inom branscher som säkerhet, bevakning, transport och städ.

Kostnaderna för sjukfrånvaro kan handla om upp emot 4 procent av bruttonationalprodukten, BNP, visar undersökningar. Så det finns mycket att vinna på att få ner de kostnaderna.

Kan behövas sanktionsavgifter

Många arbetsgivare tycker det är svårt att tillämpa föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA. Här behövs ett bättre stöd till arbetsgivarna, konstaterar man i utredningen.

Kanske kan regeringen också behöva ta initiativ till sanktionsavgifter mot den arbetsgivare som inte tar ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, menar utredningen:

”Arbetsmiljöproblem som relaterar till de organisatoriska och sociala faktorerna på en arbetsplats behöver hanteras med samma allvarsamhet som de fysiska riskerna. Föreskrifterna inom området behöver följas upp och utvärderas för att utveckla arbetet.”

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är viktig inte minst inom välfärden, där det jobbar flest kvinnor. Sverige har fortfarande en starkt könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnor löper till exempel dubbelt så stor risk att drabbas av stressrelaterad ohälsa i arbetslivet.

– Det här gör att kvinnor får svårare att hävda sig i samhället och arbetslivet. Det innebär också att det påverkar vilken makt och inflytande man kan ha över sitt liv och sitt arbete, sade Håkan Olsson.

Ett tryggt arbetsliv

För ett tryggt arbetsliv är ett av målen att minska arbetslivskriminaliteten.

– Idag fungerar det ofta så att den arbetsgivare som bryter mot regler får en konkurrensfördel. Så kan vi inte ha det.

Hot, våld, trakasserier och otillåten påverkan ska minska med hjälp av förebyggande insatser och en ökad medvetenhet om frågan.

Hot och våld skapar otrygghet inte bara på arbetsplatserna. I längden blir det en demokratifråga, så det är viktigt att motverka, menar Håkan Olsson.

Ett innovativt arbetsliv

Arbetslivet förändras snabbt, inte minst på grund av den tekniska utvecklingen. Många är oroliga att förlora sitt jobb på grund av till exempel AI-utvecklingen. Här är det viktigt att ha en dialog på arbetsplatserna för att minska rädslan, menar utredaren.

Utredningen föreslår också att digitala system blir mer anpassade till människan och det arbete som ska utföras.

Nationell samordnare hos regeringen

För att genomföra allt detta behöver regeringen satsa mer på arbetsmiljöfrågorna. Regeringen bör därför inrätta en nationell samordningsfunktion för arbetsmiljö på arbetsmarknadsdepartementet.

– Det föreslår vi för att stötta ett bredare engagemang och ansvarstagande hos fler departement, få tryck i frågan underifrån och stärka samordning och styrning. Vi behöver någon som också kan föra en dialog med arbetsmarknadens parter och hitta gemensamma insatser.