Tre personer sitter i ett möte och pratar

Ett lokalt samverkansavtal reglerar hur samverkan ska se ut i till exempel en kommun. En viktig punkt handlar om möten – som att ha arbetsplatsträffar där alla kommer till tals och blir lyssnade på.

Foto: Johnér bildbyrå

Kommuner och regioner: bästa tipsen för samverkan

Vad är skillnaden mellan dialog och diskussion – och hur påverkar det när nya beslut ska genomföras? Det var en av de saker diskuterades under ett seminarium i regi av SKR, där ett antal kommuner och regioner delade mig sig av sina bästa tips för samverkan.

– Det har aldrig varit viktigare med samverkan.

Så inledde Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR, ett seminarium med titeln ”Samverkan, verksamhetsutveckling och friska arbetsplatser”.

Hon menade att vi befinner oss i en ”mörk tid”, präglad av pandemi, krig och orolig ekonomi. Därtill kommer problem med personalbrist inom flera branscher. För att klara av allt detta måste man samverka på arbetsplatserna.

– Det kräver samsyn, samarbete och realistiska åtgärder.

Glömmer inte några frågor

Under seminariet fick hr-chefer och specialister i ett antal regioner och kommuner dela med sig av sina tankar kring samverkan.

I Arboga kommun har man nyligen infört ett samverkansavtal. Hr-chefen Sofia Dahlerus berättade varför hon tycker att det är viktigt:

– I och med avtalet finns det ett system som gör att man inte glömmer att ta upp frågor på rätt nivå. Förut fanns det alltid en risk att man skulle glömma att MBL-förhandla en fråga.

Dessutom, menade hon, visar det medarbetarna att arbetsgivaren är villig att lyssna på dem.

Vi värnar också om de kritiska rösterna

– Vi värnar också om de kritiska rösterna; de är också värda att lyssna på.

Bättre arbetsplatsträffar

I Region Halland har man nyligen förnyat ett gammalt samverkansavtal. Under förnyelsearbetet genomförde hr-avdelningen workshops med ett antal olika grupper; bland annat med alla förvaltningschefer.

– Och alla grupper kom tillbaka med samma budskap: vi behöver förbättra våra arbetsplatsträffar. Vi har 9000 medarbetare. Om alla har apt en timme i månaden så kostar det ganska mycket pengar. Vi måste verkligen göra det bästa av den tiden, sade hr-specialisten Jennie Tingblad.

Vi måste verkligen göra det bästa av den tiden

Därför kommer regionen att jobba aktivt med implementeringen av avtalet, så att besluten om bättre arbetsplatsträffar inte stannar på pappret. Medarbetarna kommer att få workshoppa och komma med egna idéer. Dessutom kommer hr-avdelningen att ta fram inspirationsfilmer där de visar hur andra inom regionen har gjort för att förbättra dialogen under mötena.

Fem framgångsfaktorer

I Ängelholms kommun har man identifierat fem framgångsfaktorer för samverkan. Ett av dem är dialog, berättade hr-strategen Eva Carlsson Nagy. Hon pratade också om skillnaden mellan dialog och diskussion.

Dialogen:

  • Utvidgar och kanske till och med ändrar deltagarens åsikt
  • Förutsätter att vi granskar även våra egna påståenden
  • Öppnar möjligheter att nå ännu bättre lösningar än de ursprungliga förslagen
  • Söker efter styrkan i andras argumentering
  • Har som mål att öka förståelse

Diskussionen:

  • Befäster deltagarens egen åsikt
  • Leder till kritik av de andras påståenden
  • Försvarar de egna lösningarna som de bästa och utesluter ofta alternativ
  • Söker efter fel och brister i andras argumentering
  • Har som mål att vinna

­Om ett beslut ska fattas är dialogen väldigt viktig.

– Om medarbetarna är delaktiga, får information om det de ska tycka till om, får ge input och förstår varför beslutet fattas – då är det mycket lättare att få med dem på tåget sedan. Annars kan genomförandet av ett beslut bli tungt.

Egen arbetsmiljöutbildning förankrad i verkligheten

Oxelösunds kommun har uppdaterat sin arbetsmiljöutbildning. De har slutat att lägga ut den på företagshälsovården, och kör istället utbildningen själva. Den erbjuds till chefer och skyddsombud – och är hela tiden förankrad i verkligheten.

– Vi använder de dokument som finns i vår kommun, så att deltagarna lär sig att hitta bland dem. Chef och skyddsombud får samverka och ta upp riktiga frågor. På så sätt bygger vi inte luftslott, utan gör det på riktigt. Det sade hr-strategen Anette Henriksson.

Chef och skyddsombud får samverka och ta upp riktiga frågor

Och när företagshälsovården nu inte längre kör utbildningen, har de fått ett nytt uppdrag.

– Nu har vi istället bett dem att hela tiden hålla oss uppdaterade med nya rön och ny forskning. De ser det som en utmaning, men de har antagit utmaningen och tycker att det är kul.

Samverkansavtalet införs stegvis

I Linköpings kommun har man infört ett centralt samverkansavtal som olika förvaltningar får ansluta sig till allt eftersom.

– Det är det som har gjort att det här samverkansavtalet har kommit till. Alla olika förvaltningar har inte varit redo för ett samverkansavtal samtidigt – så vi var tvungna att hitta en lösning som fungerar ändå. Det sade hr-specialisten där Eva Kristoffersson.

Vi var tvungna att hitta en lösning som fungerar ändå

Lösningen är då att förvaltningar får ansöka om att gå med i det centrala samverkansavtalet när de är redo. Det kan de göra när de uppfyller ett antal kriterier, och är överens på facklig nivå.

I Linköping har man också infört ett samverkansråd, med arbetsgivaren och representanter för de fem största fackförbunden. De har en frågelåda, dit medarbetare kan skicka in frågor om hur det centrala samverkansavtalet ska tolkas.

– När det kommer in en fråga så samlas vi snabbt, digitalt, och kommer överens om ett svar.

Linköpings framgångsfaktorer för att få avtalet i hamn är att ha tagit god hjälp av det stödmaterial som SKR tillhandahåller, och att ha haft gott om tid. Och så en sak till:

– Tillit, förtroende och en god dialog. Dialogen har varit till och med viktigare än de beslut som har kommit ut av den.

Text: Anna Wettergård, 17 maj 2022